Den snabba elektrifieringen ställer ökade krav på landets 170 elnätsbolag. Allt mer förnybar el ska in i elsystemet samtidigt som elkunderna ställer ökade krav i elektrifieringens spår, till exempel nya anslutningar till laddstationer, egna solceller och batterier.
Det är bakgrunden till nätutvecklingsplanerna, som alla elnätsbolag från och med i år måste ta fram och redovisa, som en del av EU:s Ren energi-paket. Syftet med planerna, som ska lämnas in vartannat år, är att skapa en större öppenhet när det gäller framtida investeringar och behov av flextjänster i elsystemet.
– Idag lämnar elnätsföretagen in investeringsprognoser i samband med att intäktsramarna ska fastställas. Med nätutvecklingsplaner ska dessutom andra och fler typer av prognoser lämnas in, säger Elin Krona, jurist på Energiföretagen.
– Nätutvecklingsplanerna kommer bli ett underlag för många aktörer på marknaden och för samhällsplaneringen i stort. Samtidigt är det viktigt att bolagen skyddar sin säkerhetskänsliga information, precis som idag.
I nätutvecklingsplanerna ska företagen lämna in planerade investeringar tio år framåt i tiden, för perioden 2025–2034. Även en prognos för behovet av överföringskapacitet ska tas fram.
– Företagen prognostiserar nog en hel del redan idag när det gäller kommande effektbehov, men nu blir det mer formaliserat och med en helt annan detaljeringsgrad. Tio år är en lång tid, så det får nog bli nån form av bästa gissning, säger Jonna Söderberg som arbetar med kraftsystemfrågor på Energiföretagen.
– Om det sker stora förändringar som gör att de inlämnade prognoserna inte längre stämmer, till exempel om det tillkommer en industrietablering, måste företaget skicka in en ny plan.
Man bör ha koll på vad andra aktörer gör och hur angränsande nät ser ut. Sedan ska man beakta utvecklingsplaner från Svenska kraftnät och andra regionala initiativ.
Även behovet av flextjänster för kommande tio år ska redovisas i planen.
– Det är svårt att veta när och hur flex är den bästa lösningen. Man får göra kvalificerade bedömningar. Det blir nog en successiv läroprocess, säger Elin Krona.
En viktig del i framtagandet av planerna blir också att samverka med andra regionala aktörer. Vad planerar regionen och kommunen? Och hur ser de nationella prognoserna ut?
– Man bör ha koll på vad andra aktörer gör och hur angränsande nät ser ut. Sedan ska man beakta utvecklingsplaner från Svenska kraftnät och andra regionala initiativ.
Kravet på nätutvecklingsplaner gäller alla elnätsföretag, oavsett storlek.
– Elmarknadsdirektivet öppnade för möjligheten att göra undantag för mindre elnätsföretag men regeringen valde det här alternativet. Det hade varit bra om de absolut minsta bolagen kunde slippa, men samtidigt kan även mindre nätområden ha betydelse för helheten, säger Jonna Söderberg.
Elnätsbolagen står troligen inför olika utmaningar med att ta fram dessa planer.
– De mindre bolagen har ofta god lokalkännedom och vet vilka initiativ som är på gång i kommunen och regionen. Det är därför inte självklart att det alltid blir svårare för de mindre bolagen.
När planen är klar ska den offentliggöras, till exempel på webben, så att alla berörda aktörer har möjlighet att ta del av den och lämna synpunkter. Detta ska ske senast den 15 september. Därefter ska samrådet ske under sex veckor.
Sedan ska företaget även redogöra för de synpunkter som kommit in och hur man hanterat dem.
Vilka blir de största utmaningarna med planarbetet?
– Resursbrist kan bli en stor utmaning för de mindre bolagen. Sedan kan det vara svårt att lägga sig på rätt ambitionsnivå gällande detaljeringsgraden, säger Elin Krona.
– Men samtidigt kommer detta inte vara ett ogjort jobb. Det här arbetet måste de ändå göra på sikt och de kommer att ha nytta av det.
De nya reglerna gäller från den 15 februari. Senast den 31 december 2024 ska nätutvecklingsplanen lämnas in till Energimarknadsinspektion enligt den mall som myndigheten tagit fram (se ovan).
Läs mer om nätutvecklingsplanerna på Ei:s hemsida.
Johan Wickström
