Landets elnätsföretag har haft en lite turbulent tid under våren på grund av alla turer kring intäktsregleringen för nästa period, 2024-2027, som bestämmer hur mycket avgifter elnätsföretagen får ta ut av sina kunder. Efter Kammarrättens dom i juni står det nu klart att det bara blir smärre förändringar i beräkningsmodellen jämfört med föregående period, 2020-2023.
– Det är bra att domstolen gick på vår linje, men i grunden är det inte bra att de här ärendena kommer upp i domstol hela tiden, säger Kenny Granath, ansvarig för intäktsregleringsfrågor på Mälarenergi, ett av de 120 elnätsföretag som överklagade Ei:s beslut att byta beräkningsmodell vintern 2022.
– Nu kan vi pusta ut lite. De värsta tänkbara utfallen är inte kvar. Däremot är det fortsatt stor press på intäktssidan. Vi behöver låna pengar till investeringar – det har vi aldrig behövt tidigare.
Ökade investeringar
Den expansiva utvecklingen i Västerås har gjort att Mälarenergi ökat sina investeringar kraftigt.
– Vi har dubblat våra investeringsnivåer och vi behöver öka dem ännu mer. Tidigare låg vår investeringsbudget på 100–150 miljoner kronor per år – nu handlar det om 200–300 miljoner kronor. Det är mycket nya nät och stora stationer som behöver byggas. Vi står inför de största behoven på en generation, säger Kenny Granath.
Ytterligare en utmaning är att inte ens intäktsramarna 2020-2023 är slutgiltigt klara:
– Vi vet inte om vi tar in för mycket eller lite avgifter. Nuvarande intäktsram har varit i domstol sedan 2019 och nu inväntar vi ett nytt beslut från Ei. Vi vet på ett ungefär var vi hamnar men inte exakt, säger Kenny Granath.
Mälarenergi har de senaste åren gått över intäktsramen på grund av de höga investeringarna, men tanken är att jämna ut det med de så kallade överrullningspengarna, överskjutande intäkter från 2012–2015.
– Det är ett års intäkter som vi räknar med att få ta ut under 2020-2027, där vi redan har tagit ut hälften under 2020-2023. Många elnätsbolag har utnyttjat dessa pengar tidigare.
”Osäkerheten har minskat”
Nu står Mälarenergi redo för att lämna in uppgifter för kommande period när Ei får igång sitt rapporteringssystem, troligen i september.
– Vi tar fram de uppgifter som behövs. Vi hade förberett oss för den nya rapporteringen men nu får vi jobba om det lite och ta fram andra data. Det är ingen jättesak, men lite småpyssel.
Hur tänker du kring kommande fyraårsperiod?
– Osäkerheten har minskat, men den är fortfarande stor. Den stora frågan är var vi ska lägga oss när det gäller investeringar. Vi måste hitta en lagom risknivå, för jag tror att det blir ett snävare spann, säger Kenny Granath.
Statlig utredning lämnar slutrapport
Frågan om vilken regleringsmodell det blir på sikt lär fortsätta att tröskas. Den 31 oktober ska en statlig utredning som ska se över regleringen av elnätsmarknaden lämna sin slutrapport.
Kenny Granath tycker egentligen inte att de spelar så stor roll vilken modell det blir i framtiden, kapacitetsbevarande eller förmögenhetsbevarande (se faktaruta).
– Båda modellerna kan funka. Över tid ger de lika mycket om man använder samma modell hela livslängden. Problemet är att man byter så fort och oförutsägbart. Då har vi ingen möjlighet att förbereda och anpassa oss. Den här typen av snabba förändringar påverkar hur vi bedriver vår verksamhet. Vi skulle behöva veta minst fyra år innan, säger Kenny Granath och avslutar:
– Det här var en lugn och enkel verksamhet fram till 2015. Nu händer det en massa grejor samtidigt – det är kul men utmanande.
Mälarenergis elnät
Elnätets längd: 700 mil.
Antal elnätskunder: 110 000.
Johan Wickström
