Fram till 2045 kommer Sveriges elanvändning enligt de flesta scenarier minst fördubblas, upp till runt 300 TWh. Den snabba energiomställningen ställer en rad krav på nya kompetenser – det handlar om allt från tillstånd, byggnation, drift, infrastruktur till att bemanna olika industrisatsningar. Elektrifieringen innebär också att nya många nya kompetensbehov uppstår, till exempel inom vätgassektorn.
Energimyndigheten, som har i uppdrag att samordna en nationell kraftsamling kring kompetensförsörjning för elektrifieringen, har nu genomfört en kartläggning och analys av kompetensbehoven inom olika energiområden.
Framtida bristyrken
I rapporten har man bland annat lyft fram 35 framtida bristyrken (se tabell nedan). Det handlar till exempel om anläggare, civil- och högskoleingenjörer, installationselektriker, vindkraftstekniker, serviceelektriker, mjukvaruutvecklare, stationsmontörer och solcellsmontörer.
– Elektrifieringen kommer beröra en mängd yrken och här har vi lyft fram 35 av dem som är särskilt viktiga. Det är ett stort kompetensbehov inom en rad områden, inte minst genom de nya industrisatsningar som är på gång, till exempel Northvolt, säger Marie Claesson, projektledare på Energimyndigheten.
Undersökningen visar att det både behövs breda och mer traditionella kompetenser men också helt nya och nischade i takt med att nya tekniklösningar kommer på plats.
En utmaning är dock att den del av dessa yrken har en bristande attraktivitet: få söker utbildningarna och examinationsgraden är låg, till exempel på vissa YH-utbildningar (Yrkeshögskolan).
Skev könsfördelning
Även på gymnasial nivå finns oroväckande trender. Bland annat har antalet studenter på el- och energiprogrammet samt industriteknikprogrammet minskat sedan gymnasiereformen 2011, då behörigheten till universitets- och högskolestudier för yrkesprogrammen togs bort.
En annan utmaning är att de flesta av yrkena inom energiområdet är tydligt mansdominerade.
– Det är en skev könsfördelning vilket ytterligare försvårar kompetensförsörjningen. Vi behöver ju ha fler som väljer jobb inom energisektorn, säger Marie Claesson.
Kärnkraften kan bli en utmaning
Flest bristyrken finns inom vindkrafts- och elnätsområdet, enligt rapporten. Men när det gäller vindkraft tror Marie Claesson att en del av detta kan lösas genom internationella arbetslag, till exempel vid byggnation av havsvindparker.
– Elnäten är en speciell utmaning. Här krävs det ny kompetens i hela landet. Och klarar vi inte av att rusta och bygga ut elnäten kommer vi inte heller att klara av elektrifieringen, konstaterar Marie Claesson.
Även kärnkraftssektorn klan bli en bubblare på sikt:
– På kort sikt är behovet inte så stort, men skulle det bli nybyggnation av kärnkraft kommer det att bli jätteutmaning. Vi behöver ju kompetens inom alla områden: forskare, ingenjörer med spetskompetens, byggare och svetsare.
I rapporten framgår det att rekryteringar främst sker inom energibranschen, med ett lågt inflöde av nya kompetenser. Det årliga tillskottet av nuytbildade är också begränsat.
För att möta kompetensbehovet krävs en målinriktad satsning på utbildning och kompetensutveckling. I dag finns ett tydligt gap mellan tillgängliga utbildningar och de behov som branschen står inför.
– Därför är det nödvändigt att öka utbudet av relevanta utbildningar och se till att fler studenter examineras för att säkerställa en stabil och kunnig arbetskraft inom branschen, säger Marie Claesson.
Här skapar elektrifieringen nya jobb
Vindkraft – förväntas byggas ut kraftigt. Ny arbetskraft behövs vid etablering, drift, underhåll och utveckling.Solkraft – arbetstillfällena här är främst kopplade till etablering av nya anläggningar.Kärnkraft – stora kompetensbehov på sikt vid en potentiell utveckling av nya kärnkraftverk, men även vid förlängd drift av befintliga verk.Elnät – stort kompetensbehov på alla nivåer för att klara den massiva utbyggnaden, inom såväl lokal, region- som transmissionsnät.Batteriindustri – stor efterfrågan i takt med att det blir fler batterifabriker.Järn- och stålindustrin – här finns ett omfattande kompetensbehov när processerna elektrifieras.Fordonsindustri – ökad efterfrågan på kompetens kopplad till elfordon, samtidigt som utbyggnaden av laddinfrastruktur skapar nya jobb.Tillstånds- och analysmyndigheter – kommer öka i takt med nyetablering och utveckling av elnät, ny kraftproduktion och industriella anläggningar.
35 framtida bristyrken inom energisektorn
Källa: Energimyndigheten
Johan Wickström
