Sedan 1996 har elnätsföretagens intäktsreglering gjorts om åtta gånger. Från och med 2028 kan spelreglerna ändras igen. Bakgrunden till den nya utredningen som nu presenterats – Ett förändrat regelverk för framtidens el- och gasnät – är den så kallade Tysklandsdomen, där EU-domstolen kom fram till att tillsynsmyndigheterna har rätt att bestämma utformningen av regleringen och tariffer utan instruktioner från till exempel regeringen. Syftet med utredningen, som tillsattes i mars 2022, har varit att ta fram ett regelverk för el- och gasmarknaden som är förenligt med EU-rätten
En central slutsats i utredningen, som letts av rådmannen Ulrika Persson, är just att Energimarknadsinspektionen (Ei) ska få ökade befogenheter i linje med EU-rätten. Myndigheten ska får utökade möjligheter att genom föreskrifter utforma såväl intäktsramar som tariffer. Tillsynsperioderna ska dock även fortsättningsvis vara fyra år enligt förslaget, som föreslås träda i kraft 2025.
”Långtgående förslag”
I förslaget tar man även bort dagens paragrafer som stadgar att elnätsföretagen ska har rätt till rimlig avkastning och att det ska finnas incitament för att ha hög kvalitet i elleveransen. Enligt utredningen är det upp till Ei att bedöma om dessa parametrar behövs i kommande föreskrifter.
–Vi tycker att det är bra att utredningen har genomförts. Det var nödvändigt efter Tysklandsdomen. Men vi tycker att många av förslagen är alldeles för långtgående, säger Ronald Liljegren, senior jurist på Energiföretagen som även suttit med som expert i utredningen.
– Om förslaget går igenom får Ei rätten att utföra föreskrifter som vida överstiger myndigheters normala föreskriftsrätt. I så fall bör föreskriftsrätten läggas på en enhet som är fristående från den enhet som tillämpar besluten. Det är aldrig bra när all makt samlas på ett ställe.
Ett annat viktigt förslag i utredningen är att effektivisera och förbättra domstolsprocesserna. Bland annat föreslår utredningen att ett skyndsamhetskrav införs vid handläggningen i de allmänna förvaltningsdomstolarna, vilket innebär att målen ska prioriteras. Därtill vill man att minst två ekonomiska experter ska ingå både i förvaltningsrätten och kammarrätten när det handlar om överprövning av Ei:s beslut om intäktsramar.
Överrullningspengar kan tas bort
Den mest närliggande och lite akuta frågan för elnätsbranschen är förslaget som rör lagen om särskilt investeringsutrymme (2021:311), som trädde i kraft våren 2021. Genom den får elnätsföretagen rätt att använda så kallade överrullningspengar – oanvända medel från tidigare regleringsperioder – fram till och med 2027. Totalt handlar det om 34 miljarder kronor. Utredningen menar dock att lagen medför begränsningar för Ei:s möjligheter att fastställa intäktsramar och att den därför behöver upphävas.
Om allt detta genomförs kommer det innebära väldigt dramatiska förändringar för branschen.
Enligt Ronald Liljegren berör förslaget inte de 18 miljarder kronor av överrullningspengarna som beräknar användas under regleringsperioden 2020–2023. Men de resterande dryga 16 miljarder kronorna – för 2024–2027 – tas bort om förslaget går igenom.
– Det här är ju en väldigt viktig fråga för branschen. Många företag har tagit dessa pengar för givna och planerat för kommande investeringar. Nu blir det ju ett betydligt mer osäkert läge – och det kommer hämma investeringarna, säger Ronald Liljegren.
Även utredningen pekar i sina konsekvensanalyser på samma sak – att avskaffandet av lagen kan leda till ”stora ekonomiska effekter” för elnätsföretagen. Det kan leda till att ”investeringar i el- och gasnätet riskerar att utebli eller försenas och att investeringsviljan i branschen kan minska”, skriver utredarna, och fortsätter senare: ”Det är av stor vikt att Ei följer denna utveckling noggrant”.
Stabil investeringsmiljö
Utredningen vill dock fortsatt att oanvända intäkter ska kunna rullas över till en kommande period. Om man vill flytta över till en andra period behöver företagen i så fall ansöka om detta enligt ett speciellt förfarande.
– Det vore bättre att det automatiskt var möjligt att föra över pengar i två perioder. Då blir det en mer stabil investeringsmiljö för företagen, säger Ronald Liljegren som är oroad över omfattningen av förändringarna.
– Jag förstår inte motivet att stressa fram lagstiftning med så stora risker och osäkerheter. Inget av våra nordiska grannländer ser anledning att ändra sina regler på grund av Tysklandsdomen.
På elnätsföretaget Ellevio är man oroad över förslagets konsekvenser.
– Utredningen behövdes eftersom dagens lagstiftning står i strid med EU-lagen. Men utredningen går längre än vad man behöver för att vara i linje med europeisk lag. Om allt detta genomförs kommer det innebära väldigt dramatiska förändringar för branschen, säger David Bjurhall, chef för regulatoriska frågor på Ellevio.
– Elnätsföretagen har tillräckligt med osäkerheter som det är – det här skapar ytterligare oförutsägbarhet. Utredningen pekar ju för övrigt själv på att förslagen riskerar att försena energiomställningen.
Dyrare för solcellsägare
För elnätskunderna väntar också förändringar. Utredningen vill ta bort möjligheten för mikroproducenter som solcellskunder (med anläggningar som har en effekt under 43,5 kW) att få gratis anslutning. Även dessa kunder ska i framtiden få betala för att ansluta sig till elnätet, vilket i så fall skulle förändra kalkylen för landets solcellsägare.
På Energimarknadsinspektionen ser man positivt på utredningsförslagen:
– Vi välkomnar att utredningen har tittat på frågan om de nationella tillsynsmyndigheternas befogenheter. Det är en avgörande fråga för oss i vårt framtida arbete med att utveckla regelverket, säger Tommy Johansson, avdelningschef på Ei, i en presskommentar.
Ei kommer nu att ta del av utredningen och se vilka konsekvenser utredningens förslag kan få för det fortsatta arbetet.
Närmast kommer utredningen skickas på remiss till berörda aktörer innan den slutgiltigt ska behandlas av regeringen.
– Med Nätregleringsutredningens betänkande har vi fått ett gediget underlag för att kunna gå vidare och ta fram förslag som bättre anpassar regleringen av elnäts- och gasnätsavgifterna till EU-rätten, säger energi- och näringsminister Ebba Busch.
Johan Wickström
