Vartannat år presenterar Energimyndigheten långsiktiga scenarier över Sveriges energianvändning. Förra gången, 2021, landade analysen över den svenska elanvändningen 2050 på 170–234 TWh (mot dagens cirka 140 TWh).
När myndigheten denna vecka (mån 13 mars) presenterade sina nya långtidsscenarier är det helt annorlunda siffror. Nu ligger lägstascenariet för elanvändningen 2050 på 228 TWh medan det så kallade högelektrifieringsscenariet landar på 349 TWh. Det visar på hastigheten i den omställning som nu sker – och det ligger också i linje med Energiföretagens nya bedömning.
Industrin driver på
Drivkraften för den ökade elanvändningen är den industriella omställningen där till exempel stål- och gruvindustrier ställer om till fossilfria processer och förädlar sina råvaror i större utsträckning (mer stål av svenskt järn). Det handlar även om etableringen nya industrier inom till exempel elektrobränsle och batterier.
– Oavsett scenario så blir det en kraftigt ökad elanvändning. Men det finns många osäkerhetsfaktorer i analysen. Därför är spannet så stort mellan högsta och lägsta elanvändning, sa Martin Johansson, chef för energisystemenheten på Energimyndigheten, när han presenterade rapporten.
Det är framför allt elanvändningen i industrin som driver på efterfrågan, där produktionen av vätgas genom elektrolys utgör den största delen. Behovet av el för vätgas väntas bli 22–100 TWh 2050 – där spannet beror på om industrierna går vidare med alla sina kommunicerade planer.
– För att klara dnn här omställningen gäller det att vi skapar bra förutsättningar för ny elproduktion. Vi har en stor potential i Sverige, med stora landytor och några av de längsta kuststräckorna i Europa. Samtidigt kommer en stor del av dagens produktion nå sin tekniska livslängd under kommande decennier, säger Martin Johansson.
Bred elmix
Enligt Energimyndighetens bedömning är det landbaserad vind samt solkraft som kan växa mest på kort och halvlång sikt. Därefter kan havsbaserad vindkraft komma igång och på ytterligare lite sikt kan ny och livstidsförlängd kärnkraft utöka elmixen ytterligare.
– Vi har ett väldigt bra utgångsläge, men om högscenariot blir av kommer vi behöva öka produktionen en hel del redan till 2030. Vi behöver alla fossilfria kraftslag, konstaterar Martin Johansson.
Redan till 2025 väntas elektrifieringen ha tagit viss fart. Totalt bedömer Energimyndigheten att elanvändningen ökar med cirka 7,3 TWh inom industri- och transportsektorn till dess.
Många osäkerhetsfaktorer
De långsiktiga scenarierna är inga sanningar, slår Energimyndigheten fast. Det är kvalificerade bedömningar med många osäkerhetsfaktorer, enligt Rebecka Bergholz, energimarknadsanalytiker på Energimyndigheten:
– Det finns många faktorer som kan påverka det svenska omställningsarbetet. I många länder har det blivit mer statlig inblandning och protektionism, samtidigt som vi har ett pågående krig i Europa och nya globala handelsflöden. Dessutom finns det finns oenighet inom en del områden i EU, till exempel rörande kärnkraft, säger Rebecka Bergholz.
Allt detta kan leda till effekter på den långsiktiga utvecklingen för det svenska energisystemet, som är tätt ihoplänkat med övriga länder.
Även den snabba utbyggnaden av billig solkraft i södra Europa kan påverka den svenska industriella omställningen, då investerare letar efter den billigaste elproduktionen i sina kalkyler.
Robert Andrén, generaldirektör på Energimyndigheten, avslutade med några centrala slutsatser efter rapporten:
– Vi måste öka utbyggnaden av fossilfri el i hela landet, men främst i södra Sverige, och samtidigt bygga ut infrastrukturen för transporter och vätgas. Dessutom måste vi ha långsiktigt stabila spelregler för investeringar och ökade satsningar på forskning och innovation, säger Robert Andrén.
Johan Wickström