Klimatförändringar, krav på bättre isolering i bostäder och värme från våra hushållsapparater ökar värmen i våra bostäder. Jan Akander på Gävle högskola och hans team har fått i uppdrag att undersöka hur det framtida kylbehovet kan komma att se ut och vilken typ av kylsystem som kan bli det mest effektiva.
I projektet utgår man ifrån lägenheter som ska byggas i Näringen i Gävle, ett industriområde som ska omvandlas till ett bostadsområde med 6 000 bostäder. Projektet jämför resursanvändning, det vill säga primärenergi, växthusgasutsläpp och livscykelkostnader.
– Alla nya byggnader ska efter 2020 vara så kallade nära noll-energibyggnader. Det betyder att de ska vara välisolerade med hög energiprestanda. Det är förstås bra, men det blir lite av en balansgång när vi får ett varmare klimat eftersom det välisolerade huset varken släpper in eller ut kyla som äldre byggnader gör, säger Jan Akander.
Det mesta effektiva kommer troligtvis vara fjärrkyla med tillgång till kyla från till exempel sjöar eller som ån i Gävle.
Kylbehovet sexdubblas
Klimatförändringarna för med sig en relativt oförändrad solstrålning men däremot en ökad utomhustemperatur. Medeltemperaturen i Gävletrakten kommer att öka med omkring 3 grader, enligt de värsta scenarierna.
– Enligt våra beräkningar kan vårt behov av kyla öka upp till sex gånger fram till 2050, i och för sig från låga nivåer. Kylbehovet måste minskas. I första hand bör passiva metoder användas, till exempel genom att skärma av solen så att det inte strålar in i bostaden, säger jan Akander.
Men de framtida bostäderna kommer även att behöva ha någon typ av kylanläggning, som AC-anläggningar, men de ger ofta höga energikostnader. Eftersom de allra flesta bostadshus har mekanisk ventilation kan dessa förses med ett kylbatteri som sänker tilluftens temperatur.
– Det mesta effektiva kommer troligtvis vara fjärrkyla med tillgång till kyla från till exempel sjöar eller som ån i Gävle. En viktig faktor är förstås om fjärrkylan genereras med förnybar el när inte frikylan räcker till.
Fjärrkyla i större byggnader
När nya stadsdelar byggs upp kommer de antagligen kopplas upp till fjärrvärmenätet och då kan ju fjärrkylerör läggas ner samtidigt. Men det finns alternativ: endera att byggnaderna kyls med lokala eldrivna kylmaskiner eller fjärrvärmedrivna absorptionsvärmepumpar – då behovs inte fjärrkylerör.
– För mindre bostadshus är en lokal eldriven kylmaskin med solceller det bästa alternativet. I större byggnader behövs fjärrkyla. Det som är bra är att när komfortkyla behövs som mest är ju när solcellerna producerar som mest. Flera mindre fastigheter skulle också kunna dela på en kylanläggning och på så sätt kunna spara energi, säger Jan Akander.
I dag finns en lagstadgad temperatur för hur kallt det får vara inne i en bostad, det måste vara minst 18 grader i golvnivå. Men det finns inte någon gräns för hur hög temperaturen får vara, säger Jan Akander:
– Är det okej att det är 26 grader varmt i en lägenhet en sommardag? Jag tror att vi kommer att få se regler för högsta tillåten temperatur också.
Temaprojekt
Projektet heter Fjärrkyla vs. lokala lösningar för komfortkyla och pågår inom Termo Framtidens värme & kyla, som är ett forsknings- och innovationsprogram som drivs av Energimyndigheten.
Marie Kofod-Hansen
