Under de senaste 20 åren har Haparanda Värmeverk varit beroende av Torneå Energi på andra sidan gränsen för sina fjärrvärmeleveranser. Cirka 60 procent av fjärrvärmen har kommit därifrån. Men då det finländska bolaget för några år sedan inte längre kunde garantera sina leveranser under de kallaste vinterdagarna uppstod planerna på att bygga ett nytt värmeverk (12 MW) i kommunen.
Och efter många års projekteringsarbete invigdes det nya värmeverket i slutet av november 2022, i ett industriområde väster om stan. Nu är verket inne i en testfas inför stundande provdrift och prestandaprov.
– Det känns väldigt bra att allt börjar vara på plats nu. Det är ju en helt annan yta (4,5 hektar) där vi också kan ha ett stort bränslelager. Det kunde vi inte ha vid vår gamla flispanna, vilket gjorde oss mer beroende av prisfluktuationer, säger Pär Gabrielsson, vd på Haparanda Värmeverk.
Överskott på 10 MW
Sedan tidigare har företaget två baslastpannor (5 respektive 2 MW (pellets)) samt en biooljeeldad på 10 MW som spets, liksom en fossil oljepanna på 6 MW som reserv.
– Men anläggningen på 5 MW börjar bli gammal och på sikt kommer miljökrav begränsa användningen av den.
Den nya pannan är på 10 MW plus 2 MW rökgaskondensator. Det innebär att företaget totalt har en installerad effekt på 35 MW. Det kan jämföras med effektbehovet en riktigt kall vinterdag, som ligger på runt 25 MW.
– Nu har vi 10 MW mer effekt än vi behöver, men sedan har vi fortfarande möjlighet att köpa in upp till 12 MW från Finland. Det är en redundans som är viktig ha med sig ifall en panna skulle gå ur drift. Nu finns också möjligheten för oss att sälja tillbaka till dem. Det blir ett nytt läge nu, konstaterar Pär Gabrielsson.
Minskar det fossila utsläppet
Bränslet i det nya värmeverket kommer från rester i skogs- och sågverksindustrin: grot, bark, spån och träflis.
– Det här innebär att vi minskar de fossila utsläppen med 25 000 ton per år. Det finska värmeverket har tidigare eldats helt på torv, vilket medfört att vi har behövt köpa utsläppsrätter för 7–8 miljoner kronor per år. Det slipper vi nu.
Detta var en viktig del i investeringskalkylen, som totalt landade på cirka 130 miljoner kronor – inklusive rörledningar, marketablering, våg, bränsleupptag med mera. Men för den totala ekonomin innebär investeringen ingen stor skillnad. Företaget hade en stark kassa och kunde stoppa in 30 procent som eget kapital.
– Kostnaden för oss blir ungefär densamma i slutändan. Kapitalkostnaden har ökat men i gengäld har bränslekostnaderna minskat i motsvarande grad, säger Pär Gabrielsson.
Ökade bränslepriser
En utmaning som man inte såg riktigt när anläggningen projekterades är dock de ökade bränslepriserna under 2022 i spåren av Ukrainakriget. För Haparandas del märks det kanske mer än på många andra ställen då man konkurrerar med många finska aktörer, som drabbats ännu hårdare genom stoppet av ryska bränsleleveranser.
– Det har varit extrema prisökningar på biobränsle och därför har vi justerat upp fjärrvärmepriset med 7 procent till nästa år. Konjunkturutvecklingen är lite oroande. Blir det lågkonjunktur sänks ju sågverkens aktivitet och då minskar bark och flis-mängden.
– Å andra sidan ligger verket i en skogsrik bygd och genom den nya lagerplatsen (med plats för 45 000 ton biobränsle) finns det stora möjligheter att vara mer flexibel med bränsleinköpen, menar Pär Gabrielsson.
Haparanda, Sveriges mest östliga utpost, är en ort som legat ganska stabilt på 9 500 invånare de senaste 50 åren. Idag har företaget 550 anslutningar och säljer cirka 60 GWh per år. Men hur ser fjärrvärmemarknaden ut på sikt?
– Befolkningen blir äldre och alla de behöver värme och en stabil och trygg partner. Sedan far våra priser inte upp och ner. Det nuvarande energiläget stärker nog fjärrvärmen, konstaterar Pär Gabrielsson.
Andel förnybart bränsle i Haparandas värmemix2018 17 %
2019 25 %
2020 20 %
2021 47 %
2022 79 %
2023 (p) 88 % (med potential upp till ca 95%)Källa: Haparanda Värmeverk
P= prognos
Andel egen värmeproduktion i Haparanda2018 40 %
2019 47 %
2020 45
2021 45 %
2022 72 %
2023 (p) 82 % (med potential upp till ca 90%)
Johan Wickström
