CCS på avfallsförbränning är snart ett kommersiellt faktum, menar CCS-direktör Jannicke Gerner Bjerkås i Hafslund Oslo Celsio (till vardags Celsio) som äger kraftvärmeverket Klemetsrud i Oslo. Efter en period med osäkerhet kring finansieringen är grundarbetena i full gång bredvid avfallsenergianläggningen.
Tack vare ny finansiering och nya ägare har vägen mot fullskalig avfalls-CCS blivit betydlig rakare. CCS står för Carbon Capture and Storage och är industriella tekniker för infångning och lagring av koldioxid. Planen är att anläggningen i Oslo ska vara i drift 2026.
Norsk-svenska ägare
2021 uppstod en del turbulens kring stödet från EU:s innovationsfond som resulterade en del frågeställningar som fick hela bolaget att svaja. EU avslog ansökan från dåvarande Fortum Oslo Varme, ett beslut som senare visade sig vara grundat på bristande insikt och feltolkningar av var CCS-projektet befann sig rent tekniskt. Hos Fortum Oslo Varme kunde man bara konstatera att EU gick miste om att få del i utvecklingen av en av världens viktigaste klimatteknologier.
Ägarbytet till Hafslund Oslo Celsio ändrade spelplanen. Oslos kommuns helägda energikoncern Hafslund gick in som 60-procentig huvudägare medan Infranode och HitecVision tog 20 procent var. Infranode är ett svenskt bolag med stora investeringar i nordisk infrastruktur och institutionella aktörer och pensionsfonder som ägare.
Kapar Oslos utsläpp
Nystarten resulterade i att man kunde återuppta förhandlingar med regeringen som beslutade att den norska staten går in med 3 miljarder norska kronor (NOK) i projektet. Samtidigt beslöt Oslos kommun att lägga 2 miljarder NOK.
Kommunens motivering är att ett CCS-projekt av den här digniteten kommer att ge mycket stora klimatvinster. Idag står förbränningsanläggningen på Klemetsrud för 17 procent av Oslos samlade koldioxidutsläpp.
– Koldioxidavskiljningen kommer att innebära ett mycket viktigt bidrag till att Oslo kan nå sina ambitiösa klimatmål. Staden måste minska sina utsläpp med 95 procent till 2030, säger Jannicke Gerner Bjerkås.
I den kommande CCS-anläggningen på Klemetsrud investerar Hafslund Oslo Celsio självt 3,92 miljarder NOK. Den totala kostnaden för koldioxidavskiljningen beräknas till 9,1 miljarder NOK.
Kommersiellt möjligt
Det norska projektet KAN – som är ett branschprojekt med syftet att skapa en handbok och referensanläggning kring teknologi och ekonomi för avfallsrelaterad CCS – har räknat fram att man framåt 2035 kan förvänta kostnader för hela värdekedjan på runt 3 000 NOK per ton koldioxid. Av totalsumman består en tredjedel av kostnader för den klassiska förbränningsprocessen, en tredjedel inkluderar avskiljning och mellanlagring och en tredjedel är transport och slutdeponering.
Fram till dess ligger totalsumman på cirka 3 500 NOK per ton. Beräkningarna baseras bland annat på ekvationen ökande utsläppspriser för koldioxid kombinerat med energiåtervinning. Den termiska återanvändningen kan dock variera efter ”lokala förhållanden”, som främst betyder fjärrvärmens utbyggnadsgrad.
Använd ånga från termisk energi
Koldioxidavskiljningen kräver stora mängder energi, särskilt i den delen av processen som separerar koldioxiden från den cirkulerande aminbaserade absorptionsvätskan. När ånga från kraftcykeln används resulterar det ofta i mindre leverans av el och värme.
Energin som ska skapa ånga till CCS-processen måste därför komma från avfallsförbränningen, är Celsios konklusion. Idag skickas den direkt ut i Oslos fjärrvärmenät. Med den nya CCS-processen kommer den först gå en runda i avskiljningsprocessen, som då resulterar i dubbel energiåtervinning, innan värmen slutligen uppgraderas med en värmepump och levereras ut i fjärrvärmenätet.
Integrerad process viktig
CCS utan energiåtervinning kommer att behöva reducera sina värmeleveranser till fjärrvärmenätet, konstaterar rådgivningsbolaget Norsk Energi som tillsammans med Celsio designar systemet för värmeåtervinning på Klemetsrud. Utan termisk återvinning riskerar kraftvärmeverk generellt att gå från att vara netto-elleverantör till att bli netto-elförbrukare, menar man hos Norsk Energi.
– Därför är det viktigt att tidigt i processen integrera koldioxidavskiljning och avfallsförbränning. Då kan fjärrvärmeleveransen till och med öka, säger Jos van der Plas, Norsk Energis projektledare för KAN, där rådgivningsbolaget också är involverat.
Först med full CCS-kedja
Den flytande koldioxiden ska fraktas med utsläppsfria tankbilar ner till Oslos hamn, varifrån den efter mellanlagring skickas med specialfartyg till Northern Lights-terminalen utanför Bergen. Celsio håller därmed på att bygga upp världens första kompletta fullskaliga värdekedja för CCS.
På Klemetsrud planerar Celsio att avskilja 400 000 ton koldioxid. Det finns liknande projekt för avfalls-CCS i bland annat Nederländerna och Japan men i mycket mindre skala. Anläggningen i Oslo är den enda storskaliga som från start satsar kommersiellt.
– Vi är först med detta och vårt tekniska koncept kommer så småningom att kunna kopieras till liknande anläggningar över hela världen. Samtidigt har vi fullt fokus på den lokala klimatnyttan, säger Jannicke Gerner Bjerkås.
Ekonomiska incitament
Hur ser då de ekonomiska incitamenten ut för CCS-satsningen?
I Norge finns inga offentliga stödmekanismer för att köpa och sälja negativa utsläpp, men liksom i Sverige tittar en del företag också på möjligheterna att teckna avtal om negativa utsläpp – för det biogena avfallet – med fastighetsbolag och andra kunder med ambitiösa klimatplaner, enligt Truls Jemtland, kommunikationschef på Hafslund Oslo Celsio.
– En annan möjlighet är också att vi kan teckna avtal om koldioxidneutral slutbehandling av avfall, vilket är viktigt för till exempel kommuner som vill reducera sina scope 3-utsläpp (indirekta växthusgasutsläpp), säger Truls Jemtland.
– Ytterligare ett ekonomiskt incitament är att företagen inte behöver betala för EU-ETS när det införs 2028-30 eller för den nationella koldioxidskatten som kommer att höjas kraftigt under kommande år.
I Sverige arbetar bland annat Sysav och Öresundskraft med planer på att bygga avfalls-CCS.
Morten Valestrand
