En utbyggd vindkraft är central för den enorma efterfrågan på el som förväntas de närmaste tjugo åren. Men allt fler kommuner avslår ansökningar om vindkraft och 2021 avslogs hela 78 procent av tillståndsansökningarna.
Det gjorde att regeringen i april 2022 tillsatte en utredning för att stärka kommunernas incitament för en utbyggd vindkraft. Utredningen fick i höstas ett tilläggsdirektiv av den nya regeringen att finansiering av incitament ska komma från verksamhetsutövarna. Och nu (27 april) har utredningen presenterats: Värdet av vinden – kompensation, incitament och planering för en hållbar fortsatt utbyggnad av vindkraft.
Ersättning till närboende
En viktig orsak till att många kommuner säger nej till vindkraftsparker är att kommuninvånarna är negativa till en sådan etablering. Utredaren Ulrika Liljeberg, som är riksdagsledamot för Centerpartiet, konstaterar att det är närboende till vindkraften som berörs mest genom bland annat ljud, skuggor och blinkningar.
– Samtidigt är lokal acceptans nödvändig om fler kommuner ska säga ja till vindkraft, säger Ulrika Liljeberg.
Utredningen föreslår därför att de som äger bostäder i vindkraftsparkens närhet ska få ersättning, vilken ska beräknas på avstånd till vindkraftverken, vindkraftsverkens höjd och elpriset. Denna ersättning ska betalas ut varje år under hela vindkraftsverkets livslängd. Utredningen föreslår även att fastighetsägare ska ha rätt att lösa in sin bostadsfastighet inom ett år från det att vindkraftverket tagits i drift.
Utredningen har även tittat på lokalsamhället, som bland annat omfattar näringsliv och föreningsliv, vilka också är viktiga för att få acceptans för vindkraftsparker. Där fungerar systemet med bygdepeng och vindbonus bra enligt utredaren, men det krävs att kommunen får förena sin tillstyrkan med finansieringsvillkor för lokalsamhällets utveckling vilket också föreslås.
– Men vår bedömning är att enbart åtgärder för närboende och lokalsamhället inte räcker för att kommunerna i tillräcklig omfattning ska öka sina tillstyrkansbeslut, utan det krävs en kommunal intäkt för att flera ska säga ja till vindkraftsparker, säger Ulrika Liljeberg.
Förhindrad att föreslå kommunal intäkt
Hon pekar på ett diagram som visar att Norge, Danmark och Finland får kommunala skatteintäkter från vindkraftverk och att dessa intäkter bygger på hur mycket verken producerar. I Norge kombineras dessutom skatten med en produktionsavgift. I Sverige däremot får kommuner inga skatteintäkter från vindkraftverk som byggs i den egna kommunen.
– Men utredningen är förhindrad att föreslå en kommunal intäkt, eftersom det enbart kan ske genom en skatt, vilket vi inte får föreslå eftersom det enligt direktivet ska vara verksamhetsutövaren som ska finansiera förslaget, säger Ulrika Liljeberg och fortsätter:
– Vår bedömning är därför att en kommunal intäkt skyndsamt bör beredas vidare inom Regeringskansliet.
Utredningen pekar också på två förslag som ska stärka kommunernas förmåga att medverka till utbyggd vindkraft. Det är dels genom att ge Energimyndigheten i uppdrag att upprätta en vägledning till lagen om kommunala energiplaner, dels att arbetet med kommunernas energiplanering ska stödjas med 120 miljoner kronor under åren 2024–2027.
Svensk vindenergi varnar för fördyringar
Svensk Vindenergi är generellt positiv till utredningens förslag om intäktsdelning med närboende och bygd, men påpekar samtidigt att det finns risk att detta också kan leda till att investerarnas intresse minskar.
– Utredningens förslag innebär en fördyring med cirka 1 öre/kWh eller nära 3 procent av omsättningen. Dagens vindbonus/bygdepeng ligger på cirka 0,25-1 procent, och den sammanlagda intäktsdelningen bör vara max 1 procent av omsättningen, säger Tomas Hallberg, tillståndsansvarig på Svensk vindenergi.
Samtidigt tycker branschorganisationen att det är bra att utredningen är tydlig med att det bara är statlig finansiering eller beskattning som kan ge kommunerna tillräckligt incitament att säga ja oftare.
– Ett kommunalt incitament som endast gäller vindkraft och bekostas av vindkraftsägarna skulle fungera som en straffskatt, likt kärnkraftens effektskatt, säger Tomas Hallberg.
"Synd att det saknas konkreta incitament"
På Energiföretagen tycker man att utredningen är välgjord:
– Utredningen har gjort ett gediget jobb och det är positivt med förslag som riktar in sig på att möta olika aktörers behov och särskilt närboende. Det är också positivt att man lyfter vikten av att tydliggöra kommunernas roll för energiförsörjningen, säger Åsa Pettersson vd på Energiföretagen och fortsätter:
– Men det är synd att utredningen inte kunnat föreslå konkreta incitament för kommunerna, men vi hoppas att regeringen hörsammar utredningens uppmaning att gå vidare med detta i en separat process. Kommunernas acceptans är en kritisk pusselbit för att vi ska lyckas bygga ut vindkraften och lyckas med klimatomställningen.
Klimatministern tycker att det är brådskande
Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari tog emot utredningen efter presentationen:
– Jag delar utredningens slutsats att det brådskande att besluta om en klok modell för ökade incitament, annars riskerar branschen att stå still. Det i sin tur för med sig problem för industrin och transportsektorn som vill växa och ställa om, säger Romina Pourmokhtari.
Samtidigt är hon tydlig med att det är verksamhetsutövarna som ska svara för såväl kompensation som incitament.
– Det är rimligt att de som får nytta av vindkraftsverken och säljer energin på marknaden också hanterar kompensationen – inte skattebetalarna, säger Romina Pourmokhtari.
Utredningen går nu ut på remiss och remisstiden avslutas den 8 september. Klimat- och miljöministerns ambition är att kunna lämna en proposition till riksdagen i början av 2024.
Ann-Sofie Borglund
