Att Sverige behöver mer effekt under topplasttimmar är de flesta överens om. Därför har allt fler blickar riktats mot kraftvärmen där det finns outnyttjad kapacitet. Under valrörelsen lyfte flera oppositionspartier fram kraftvärmens betydelse i elsystemet. Och veckan innan valet ändrade sig även socialdemokraterna i den omstridda frågan om avfallsförbränningsskatt, som varit en stötesten i branschen allt sedan den infördes i april 2020.
Bara två dagar före valet sände regeringen iväg en promemoria på remiss där man föreslår att avfallsförbränningsskatten tas bort från och med den 1 januari 2023. Eftersom samtliga borgerliga partier i princip är eniga i denna fråga lär detta förslag ligga fast även om det blir regeringsskifte.
Syftet med skatten – som idag ligger på 125 kronor per ton avfall som förbränns – är att avfallshanteringen ska bli mer resurseffektiv och leda till minskade koldioxidutsläpp genom ökad materialåtervinning. Men en utvärdering från Skatteverket från oktober 2021 visade att skatten inte styr mot de uppsatta målen: den ger inga incitament till ökad källsortering och materialåtervinning, och den riskerar även att leda till att energiåtervinningskapaciteten minskar på sikt.
Avskaffas i januari 2023
Nu har socialdemokraterna tagit intryck av kritiken i takt med den ökade effektbristen och de höga elpriserna. I den nya promemorian skriver man att det är ”angeläget att avfallsförbränningsskatten avskaffas så snart det är möjligt”, vilket man bedömer vara den 1 januari 2023.
En viktig anledning till förslaget är att skatten kan påverka effektsituationen negativt. Skatten har lett till ”att en del kraft- och värmeföretag har reviderat sina reinvesterings- och nyinvesteringsplaner redan ett år efter skattens införande”, står det i promemorian, och det kan på sikt leda till att minskad kapacitet och därmed till en sämre effektsituation. Totalt betalar energiåtervinningsföretagen runt 500 miljoner kronor i avfallsförbränningsskatt. En del av detta har dock har vältrats över på slutkunderna, hushåll och företag.
Nu ska promemorian snabbehandlas av remissinstanserna som ska svara senast den 30 september innan den eventuellt kan gå vidare in i höstbudgeten. Samtliga borgerliga partier är dock kritiska till skatten, vilket talar för att ärendet går vidare till riksdagen.
Positiva energiföretag
På Energiföretagen, en av de centrala remissinstanserna, är förslaget välkommet och något som man länge fört fram till politikerna.
– Vi är förstås positiva till avskaffad avfallsförbränningsskatt och att det föreslås ske redan från årsskiftet. I och med att socialdemokraterna och oppositionspartierna på högersidan nu båda vill avskaffa finns det ju goda förhoppningar om att detta kommer ske oavsett vad vi får för regering, säger Erik Thornström, ansvarig för skatter och styrmedel på Energiföretagen.
Per Everhill, ansvarig för Public affairs på Tekniska verken i Linköping, tycker att det är ”utmärkt” att detta förslag kommer nu:
– Branschen har ända sedan skatten infördes påtalat att dess styreffekt mot en effektivare avfallshantering är mycket låg. Man kan inte införa en skatt och förvänta sig en styreffekt när det till stor del saknas alternativ för avfallslämnarna. Istället har skatten varit en ren förmögenhetsöverföring från de ofta kommunägda kraftvärmeföretagen till staten
Skattesänkningen kan även leda till nya investeringar, tror han:
– Det här kommer förbättra de ekonomiska villkoren för den svenska kraftvärmen som kommer bli allt viktigare för stabiliteten i elsystemet. Jag tror att fler företag nu kommer kunna satsa på ny teknik som eftersortering av avfall och koldioxidinfångning, säger Per Everhill.
Biooljaskatten på tur
På Energiföretagen vill man nu gärna att den nya regeringen även tar sig an biooljeskatten, som också har drabbat en hel del fjärr- och kraftvärmeföretag med ökade kostnader när de ställt om till förnybart.
– Vi vill att regeringen tar initiativ till en slopad biooljeskatt och åtminstone en tidsbegränsad sänkning av övrig kraftvärmebeskattning om man på allvar vill höja elproduktionen från kraftvärmen det närmaste året, säger Erik Thornström.
I Tidningen Energis enkät innan valet sa i princip samtliga borgerliga partier att de ville ta bort, eller åtminstone minska‚ skatten på bioolja, så det finns troligen goda möjligheter att ett sådant förslag också kan dyka upp på riksdagens bord under det kommande året.
Viktig del i energimixenIdag producerar landets cirka 30 energiåtervinningsanläggningar cirka 18 TWh fjärrvärme och knappt 3 TWh el. Det utgör enbart 1,6 procent av Sveriges elproduktion, men i och med att anläggningarna ofta är placerade nära stadskärnor utgör de en viktig del i den lokala elmixen för att säkra effekten under topplasttimmar.
Johan Wickström
