Intresset för geotermisk värme har ökat på senare år. Bland annat har Eon och Göteborg Energi inlett förundersökningar i Malmö respektive Göteborg. Tekniken bygger på att pumpa upp grundvatten från djupa borrhål på ett par kilometers djup. Värmen avges i en värmeväxlare och det avkylda grundvattnet återförs till det djup i berggrunden varifrån det hämtades.
Geotermi är ett intressant alternativ till framtidens fjärrvärme, men än så länge är det en tekniskt komplicerad och kostsam process. Ett av problemen är att få aktörer har tillräcklig kompetens och erfarenheter av djupborrning.
Det är inte bara de större energibolagen som undersöker förutsättningarna för den underjordiska värmen. I Västra Götaland har de fyra energiföretagen Götene Vatten & Värme, Skara, Skövde och Vara Energi gått samman för att tillsammans undersöka möjligheterna för att få till en mer klimatsmart fjärrvärme genom geotermi. Tillsammans gör de här energibolagen en översiktlig förstudie för att se om någon, eller alla, kan ha förutsättningar för att gå vidare med en geotermisk anläggning.
När Skara Energi började planera för en ny biopanna kom tanken på geotermi upp, berättar Martin Johansson på Skara Energi:
– Vi vill gå ett steg längre än en ny biopanna. Vi ville minska belastningen på elnätet och då föddes idén att testa geotermi, säger Martin Johansson.
”Få erfarenheter att utgå ifrån”
Västra Götalandsregionen kontaktades om möjligheter till ekonomiskt stöd för en geotermisk undersökning.
– Miljösekretariatet på regionen tyckte att det var en bra och viktig idé att undersöka förutsättningarna här i regionen. Förslaget att inkludera övriga energibolag i regionen kom upp och alla sa ja! Vi fick också positiv respons från Kommunalförbundet och sedan körde vi igång, säger Martin Johansson.
Om Västra Götaland har bättre förutsättningar än andra platser i Sverige finns det i nuläget inget svar på, men Martin Johansson tycker att det är viktigt att undersöka det eftersom geotermi kan bli väldigt viktig för framtidens fjärrvärme.
– Det är väldigt få provborrningar som har utförts i Sverige hittills och jag tror att andra regioner i Sverige kan ha nytta av de erfarenheter vi gör här. Det finns väldigt få erfarenheter att utgå ifrån.
Provborrningar runt 2023
På Skara Energi pågår nu en teoretisk förundersökning. En förstudie inleds senare i år och provborrningar hoppas företaget kunna inleda 2023/24. Det finns planer på en geotermisk produktionsanläggning med borrhål med ett djup på 4 000–8 000 meter.
Produktionsanläggningen skulle enligt preliminära beräkningar kunna leverera vatten med en temperatur på 90 grader. Anläggningen skulle i så fall kunna generera 15 MW som skulle kunna användas till el och fjärrvärme.
– Om det här fungerar skulle det trots höga initialkostnader kunna innebära en rad besparingar i andra led som till exempel 70 procent mindre flisanvändning – vilket i praktiken innebär 77 000 kubikmeter mindre flis och 770 färre lastbilstransporter.
Martin Johansson på Skara Energi tycker att det hittills varit mycket mer komplicerat än man trott i starten. Samarbetet med de tre andra företagen betyder dock mycket:
– Det är en verkligt stor fördel att vi har våra regionala samarbetspartners. Det finns flera utmaningar i borrtekniken, kostnaderna och svårigheterna med att hitta data att bygga på. Jag ser ett behov för ett mer samlat stöd för oss mindre energibolag. Samarbetet har också lett till att vi undersöker andra möjligheter till gemensamma energisatsningar här i regionen, säger Martin Johansson.
Kostsam process
St1 är ett av de större företag som satt igång med egna provborrningar för geotermi i Finland och tillsammans med andra företag i Sverige.
– Det är bra mycket mer komplicerat än vi trodde. Vi har fått erfara att varje plats är unik, det kan skilja från borrhål till borrhål på samma plats. Jag ser utifrån våra provborrningar att det här med geotermi kommer att bli kostsamt, säger Per Arne Karlsson, ansvarig för förnybar energi på St1.
– Jag tror att 75-80 procent av våra kostnader kommer att ligga på borrningen med hänsyn till var vi är idag inom borrteknisk utveckling. Det är 3-4 gånger så mycket som vi räknat med.
På St1 provar man även ny teknik som bygger på att vatten tillförs under borrningen.
– En av utvecklingstankarna är att vi inte ska behöva borra så djupt, kanske räcker det med ett djup på 2–3 kilometer. Det kanske inte blir lika hög effekt, men det skulle bli lägre kostnader och ändå kunna fungera okej med den värme som skulle kunna utvinnas, säger Per Arne Karlsson.
Snabbare och billigare borrning
Borrtekniken är under utveckling. På sikt kan det bli snabbare och billigare borrning till exempel med hjälp av högfrekventa och energieffektiva hammare, muddrivna hammare för säkrare borrning och interaktiv styrning av borrparametrar. Även slitstarkare borrkronor, större borriggar och borrörshantering är under utveckling.
– Geotermi är väl kostsamt i nuläget – det kan kosta upp till ungefär 2 miljoner euro per MW. Det är inte ekonomiskt försvarbart. Men jag tror ändå att det finns en framtid för geotermi, konstaterar Per Arne Karlsson.
– Det är höga initialkostnader, men när det väl är igång kommer det att finnas många fördelar. Geotermi kan ersätta fossila bränslen, frigöra biomassa som idag eldas upp och har på så sätt en viktig roll att spela i den framtida energimixen.
Marie Kofod-Hansen
