Fjärrvärmepriserna justeras bara en gång om året och förändringen gäller då vanligtvis från årsskiftet. Sedan början av 2010-talet har kostnaden för svenska fjärrvärmekunder ökat marginellt, cirka 1–2 procent årligen.
Nästa år kommer fjärrvärmepriserna att höjas med drygt 5 procent i snitt. Höjningen rör fjärrvärmebolagen som ingår i Prisdialogen, som är en samverkan mellan Energiföretagen, Riksbyggen, Fastighetsägarna och Sveriges Allmännytta..
– Det är dock stora regionala skillnader, vilket förklarar att vissa lokala aktörer varslat om prisökningar på upp till 25 procent nästa år, säger Daniel Lundqvist, ansvarig för marknadsfrågor kring fjärrvärme på Energiföretagen.
– Vi såg redan i våras hur väldigt många kostnader för fjärrvärmeföretagen ökade och sen accelererade det i och med Rysslands invasion och det tillkom en mängd följdeffekter, säger Daniel Lundqvist.
– Det gjorde att vi tidigt gick till kundorganisationerna inom Prisdialogen och flaggade för att det kommer att se annorlunda ut denna gång och att prisökningarna nog kommer bli större än på väldigt länge. Så vi betonade för våra medlemmar och våra kunder att Prisdialogen är viktigare än nånsin i år.
Ökade bränslekostnader
Alla bränslen har ökat rejält i kostnad sedan kriget i Ukraina bröt ut, och det gäller även biobränslen som används mest i fjärrvärmesektorn. Samtidigt har det blivit mindre verksamhet vid sågverk, som står för restprodukter såsom bark och sågspån, eftersom de i sin tur har fått högre elpriser.
– Det har blivit svårt för många bolag att teckna avtal om leveranser. De flesta har fått ihop det, men det har varit ett väldigt jagande, säger Daniel Lundqvist.
När Prisdialogen blev klar under hösten blev Daniel Lundqvist ändå förvånad över hur små prisändringar som kom in. Utfallet visade att närmare hälften av företagen höjer med fyra procent eller mindre.
– På ett sätt är det ett styrkebesked för fjärrvärmebranschen att medelnivån hamnar på 5 procent. Det är en bra bit under inflationen, vilket visar på en stabilitet. Sen finns det en del orter där man har höjt betydligt mer. Det illustrerar vad vi alltid sagt: fjärrvärme har väldigt olika förutsättningar beroende på vilken ort man verkar i. Och det blir extra tydligt det här året.
Inga entydiga förklaringar till skillnaderna
Det går inte att ge ett entydigt svar till dessa variationer, menar Daniel Lundqvist. Då måste man nästan gå från företag till företag.
Ett företag som har haft extremt lågt fjärrvärmepris är Borlänge Energi, som i hög grad har baserat sin fjärrvärme från industrin. I det här fallet spillvärme från Stora Enso, som bidragit med upp till 40 procent av den totala produktionen. När bolaget lade ner sitt pappersbruk på orten 2021 fick Borlänge Energi helt andra förutsättningar för sin affär.
Sen finns andra orter där värmeföretagen köper värme från industrin, men där industrin har fått extremt mycket högre kostnader eller dragit ner på produktionen – vilket lett till mindre spillvärme.
– Annars är det ett fantastiskt sätt att ta till vara på det som blir över, men vi vet ju också att det följer med en risk att industriföretaget ändrar sin produktion eller lägger ner. Nu finns det oftast en redundans för det, men då blir ju den värmen väldigt mycket dyrare, påpekar Daniel Lundqvist.
Sen beror det även på vad energibolagen har tecknat för avtal på bränsleleveranser och elpriser, både för det de köper och säljer. Kraftvärmeföretag som säljer mot spotmarknaden har kunnat få en väldigt stor intäkt på el.
Hur det ska bli framöver vill Daniel Lundqvist inte spekulera i, men inget tyder på att priserna ska gå ner i förstone.
– De företag som gjort små eller inga prisändringar tar en viss risk att kostnaderna kommer att öka så pass mycket att de kommande år tvingas höja mycket mer. Den risken är inte försumbar.
Samtidigt lyfter han fram fjärrvärmens konkurrenskraft.
– Om man jämför med värmepumpslösningar, som har blivit oerhört mycket dyrare i södra halvan av landet, har fjärrvärmens ”värde” ökat i det läge vi har nu med elpriser och räntor. Så jag vill framhålla att fjärrvärmen överlag står ganska stabilt och just nu har en bättre konkurrenskraft än på mycket länge.
Jan Hallman
