Prissättningen på den svenska fjärrvärmemarknaden har varit under diskussion allt sedan avregleringen av elmarknaden 1996. Det blev också startskottet för fri prissättning på fjärrvärme, som dittills sålts av kommuner enligt självkostnadsprincipen. Under de kommande decennierna sålde många kommuner av sina fjärrvärmebolag till privata och statliga aktörer, innan en konsolidering skedde.
Mellan 2007 och 2013 genomfördes ett antal större utredningar kring den svenska fjärrvärmemarknaden. En slutsats av dessa blev att staten slog fast att marknaden inte ska regleras men att man ska följa utvecklingen i det partsgemensamma initiativet Prisdialogen, som startade 2013. Idag ingår 40 bolag i Prisdialogen och dessa står för 76 procent av de svenska fjärrvärmeleveranserna.
”Ingen dramatisk prisutveckling”
Hur har då värmemarknaden utvecklats under de senaste åren?
I somras landade en ny konsultrapport – ”Prisbildning på den svenska fjärrvärmemarknaden” – beställd av Energimarknadsinspektionen. Det är Jörgen Hellström, professor i företagsekonomi på Umeå universitet, som gjort en ekonometrisk studie över prisutvecklingen på värmemarknaden mellan 2009 och 2019.
Han gjorde en liknande studie 2009 och Ei ville nu se en uppföljning, för att se hur priset utvecklats över tid och vilka faktorer som ligger bakom.
– Ökningen av genomsnittspriset för alla kunder – flerbostadshus och småhus – är cirka 20 procent på tio år. Det är något högre än inflationen, men det är ingen dramatisk prisutveckling. Det är i linje med prisutvecklingen för värmepumpar, säger Jörgen Hellström.
Priserna skiljer sig dock mellan olika geografiska områden. Fjärrvärmepriset för en standardlägenhet i Stockholm 2019 var till exempel 18 procent högre än i Göteborg och 70 procent högre än i Luleå. Generellt är fjärrvärmepriserna lägre norrut, vilket eventuellt kan bero på att det är mer kommunala ägare norröver och ett större uppvärmningsbehov, enligt studien.
Det finns också en tydlig skillnad mellan privata och kommunala ägare:
– Det är signifikant högre priser bland privata ägare. Det kan ju bero på att kommunala ägare kan ha andra syften än vinstmaximering. Vi kan också se att det finns en tydlig korrelation mellan inkomstnivåer och pris – ju högre inkomst, desto högre fjärrvärmepris.
Kostnadsstruktur har liten betydelse
En av hans slutsatser är att skillnaden i kostnadsstruktur inte har samma betydelse nu som i hans förra studie från 2009.
– Samtidigt är det viktigt att betona att jag inte har tillgång till kapitalkostnader, utan enbart produktions- och distributionskostnader. Det är en svaghet med studien. Uppdraget har varit begränsat. Men jag tror faktiskt inte att slutsatserna hade förändrats nämnvärt om vi hade haft med dem, eftersom vi har andra parametrar i studien som kan fånga dessa skillnader, säger Jörgen Hellström.
Jörgen Hellström har också studerat om och hur Prisdialogen haft någon effekt på prisutvecklingen.
– Det är lite svårt att värdera Prisdialogen, men den verkar ha haft en prisdämpande effekt. Vi har undersökt bolagens prisförändringar före och efter att de kom med i Prisdialogen. Men det kan också vara en kortsiktig effekt – detta skulle behövas studeras mer noggrant, säger Jörgen Hellström.
Missvisande jämförelser
På Energiföretagen hade man sett fram emot denna rapport, men här är man kritisk till rapportens upplägg och vissa av dess resultat.
– Det är framför allt huvudslutsatsen som vi är kritiska mot – att den underliggande kostnadsstrukturen inte påverkar prisskillnaderna. Rapportförfattaren har helt enkelt inte underlag för att kunna dra en så långtgående slutsats, något som borde ha kommenterats i rapporten, säger Daniel Lundqvist, ansvarig för fjärrvärmefrågor på Energiföretagen.
Han menar också att det blir missvisande att jämföra fjärrvärmeprisernas utveckling med villavärmepumpar, då dessa hushåll bara utgör en mindre del av fjärrvärmemarknaden.
– Vi tycker att det skulle kunna gå att göra mycket mer av all den statistik som våra medlemsföretag levererar till Energimarknadsinspektionen. Den här teoretiska analysen skulle kunna vara ett första steg – men vi skulle vilja ha en bredare bild, säger Daniel Lundqvist som också tycker att det är märkligt att det inte görs några referenser till de omfattande statliga utredningar som tidigare gjorts om fjärrvärmemarknaden.
Hoppas på fortsatt dialog
Daniel Lundqvist tycker dock att analysen av Prisdialogen är intressant.
– Vi menar ju att Prisdialogen har haft en tydlig påverkan på priserna sedan den infördes – och här framgår det ju att den haft en viss effekt.
Nu hoppas han på en fortsatt dialog med Ei om värmemarknadens förutsättningar:
– I huvudsak fungerar värmemarknaden bra anser vi. Det finns en rörlighet även om det också finns stora trösklar, oavsett uppvärmningsform. Men fjärrvärmeföretagen arbetar allt mer aktivt med både prismodeller och en utvecklad kunddialog, nu senast genom Klimatdialogen, säger Daniel Lundqvist.
Ägarskap på fjärrvärmemarknaden
Andel ägare Andel leveranser
Kommunal 85 % 63 %
Privat 11 % 31%
Statlig 4 % 7 %
Källa: Energiföretagen
Johan Wickström
