På Uppsalaföretaget Ngenic har telefonerna gått varma under hösten. Orderingången har mångdubblats i spåren av de höga elpriserna.
– Vi är ett annat företag nu efter sommaren, det är helt hysteriskt, säger Björn Berg, vd på Ngenic.
Den ökade efterfrågan gäller främst företagets smarta termostat Ngenic Tune, som ser till att inomhustemperaturen hålls jämn till lägsta energikostnad genom att dra ner värmepumpen under högprisperioder, till exempel på morgonen.
Systemet läser av bland annat inomhus- och utomhustemperaturen och lär känna fastighetens unika värmeegenskaper och kan därigenom beräkna hur mycket värme som krävs för att hålla temperaturen konstant. På så sätt kan kunden kapa både energiåtgång och tjäna på energiprisoptimering. Enligt företaget kan det handla om upp till 40 procents besparing.
"Vi var tidigt ute"
Systemet lanserades 2014, som ett resultat av ett forskningsprojekt på Uppsala universitet, men de låga energipriserna gav få incitament till effektiviseringar.
– Vi var kanske lite väl tidigt ute men vi har kämpat på och fokuserat mycket på bekvämlighet och komfort. Jag tyckte redan för tio år sedan att energimarknaden behövde reformeras så att köp- och säljsignaler ska kunna mötas på ett bättre sätt med hänsyn till slutkunderna, säger Björn Berg.
I väntan på bättre marknadsförutsättningar har Ngenic utvecklat fler produkter och tjänster, till exempel energinätsoptimering.
– Vi började med el och sedan gick vi in på fjärrvärmesidan också. Ett exempel är alpina-VM i Åre 2019 då vi då vi hjälpte till att digitalisera Jämtkrafts fjärrvärmenät i byn. På så sätt kunde man få ut 20 procent mer värme i samma distributionsnät, öka verkningsgraden i pannorna och även sänka returtemperaturerna, säger Björn Berg.
Under senare år har Ngenic också utvecklat system för styrning av flerbostadshus. Här kopplar man in sensorer i ett antal av lägenheterna som läser av och lär känna husets termodynamiska egenskaper på samma sätt som i en villa.
– Vi har ett pilotprojekt i Uppsala där man sänkte energiförbrukningen i ett studentbostadsområde med drygt 13 procent första året.
Vi samlar in 1,2 miljarder mätpunkter per månad.
Systemet bygger på att algoritmerna hela tiden får jobba och lära sig allt mer om den enskilda fastighetens energianvändning.
– Vi samlar in 1,2 miljarder mätpunkter per månad. Vi är ett mjukvaruföretag i grunden där vi hela tiden försöker förbättra tjänsterna med hjälp av mer data. Med så mycket data måste vi också hantera frågor runt it-säkerhet och integritet, konstaterar Björn Berg.
Avtal med ett 30-tal energiföretag
Idag har företaget avtal med ett 30-tal energiföretag, mycket tack vare ett ramavtal med Sinfra, energibranschens upphandlingsorganisation. I många fall säljer energibolagen själva Ngenics tjänster till sina kunder som en del av sitt energitjänsteerbjudande. Men det kan också handla om mer övergripande samarbeten. Nyligen tecknade Ngenic ett avtal med Eon om att öka förbrukningsflexibiliteten i Vaxholm.
– Det finns inte mer effekt i regionnäten samtidigt som kommunen ska elektrifiera färjorna, personbilsflottan elektrifieras och det byggs nytt. För att klara det på kort sikt krävs mer förbrukningsflexibilitet, vilket vi ska hjälpa till med. Vi har bland annat varit kontakt med Statens fastighetsverk för att få med Vaxholms kastell i ett sådant samarbete. Där finns ett par värmepumpar.
Björn Berg deltar gärna i diskussioner om energieffektivisering i medier och på twitter. Han välkomnar Energimyndighetens nya kampanj för att spara energi, men han vill inte att för mycket fokus ska läggas på att ändra beteende.
– Det gör folk irriterade. Familjen vill ha mat kl 18 och inte sent på kvällen till exempel. Men det man ska börja med är att styra värmen som står för den största delen av hushållets energikostnad. Sammantaget är flexibilitetspotentialen i landets värmepumpar, 3–5 GW – ungefär som ett par tre kärnkraftsreaktorer, säger Björn Berg.
– Vi behöver inte offra nåt – vi flyttar bara en del av värmen. Faktum är att alla våra kunder automatiskt uppfyller EU:s nya energibesparingsdirektiv, både avseende energieffektivisering och topplastdämpning.
Men sedan ska man effektivisera också, till exempel optimera ventilation och förbättra klimatskalet på byggnaderna.
– Det finns en stor potential, runt 40 TWh enligt en beräkning gjord av Energieffektiviseringsföretagen. Men den gjordes innan energipriserna stack iväg. Så nu är läget annat. Här hoppas jag att den nya regeringen satsar stort.
Johan Wickström
