Den som tror att kärnkraften kan försvinna utan att det får konsekvenser för utsläppen av koldioxid, eller att vi får elbrist, är enligt vårt sätt att se det lite blåögd”, sa Stefan Löfven till SVT 2011.
Som Metalls ordförande kunde han lyfta fram kärnkraften utan omskrivningar.
För facket var kärnkraft synonymt med industri och välfärd och Löfven ansåg därför att politiken borde kunna hitta en balans mellan förnuft och känsla. Det var ”hög tid att släppa gamla tiders reflexmässiga kärnkraftsmotstånd”, tyckte Löfven senare som nybliven partiordförande.
Gränsen mellan motståndare och förespråkare för kärnkraft delar inte bara riksdagen utan också det socialdemokratiska partiet i ganska lika stora delar
Tydligast har motståndet mot kärnkraft manifesterat sig på partikongresserna vars kongressbeslut sedan folkomröstningens Linje 2 envist har hållit fast vid att den ska avvecklas. Den eviga frågan är bara när.
Tanken på ny kärnkraft har därför hos Socialdemokraterna inneburit ett reflexmässigt nej-tack. Men nu har nya tekniker, säkrare teknologi och en växande marknad i en ny omvärld börjat rucka på balansen i partikulisserna.
Nya riktlinjer efter kongressen
På den senaste kongressen hösten 2021 formulerades nej:et om till ett nytt ”kanske”, ungefär som Linje 2 i folkomröstningen om kärnkraft. Då, 1980, skulle kärnkraften ”avvecklas i den takt som är möjlig med hänsyn till behovet av elektrisk kraft för upprätthållande av sysselsättning och välfärd”.
Enligt de nya riktlinjerna från i höstas vill partiet ”se till att rätt förutsättningar finns på plats för att möjliggöra en successiv utfasning av kärnkraften”. Formuleringen är ett får i vargkläder: den ser mer dramatisk ut än den egentligen är och är inte specifikt kopplad till vare sig sysselsättnings- eller förnybarhetskrav.
Dagens riktlinjer är med andra ord öppnare än den gamla formuleringen från 2017 vars mål var att göra elsystemet ”100 procent förnybart till 2040”, vilket med automatik exkluderar kärnkraft.
Socialdemokraternas uppdaterade portalparagraf om elförsörjning är därför ett nytt multiverktyg för både ja- och nej-sägare. Resten är klassisk folkrörelsestrategi med rum för att tycka olika saker samtidigt.
Pragmatisk politik
I den andan är också socialdemokratisk kärnkraftspolitik pragmatisk och inkluderande, menar Daniel Färm, politisk redaktör på den socialdemokratiska tidningen Aktuellt i Politiken. För de egna kärnkraftsmotståndarna är det viktiga att hålla dogmatismen stången – och inte att förglömma ”borgarna”.
– Det är inte bara Miljöpartiet som har fastnat. Vi måste vara tydliga mot de borgerliga partiernas energipolitik, framför allt M och Kd som har gjort kärnkraften till ett universalsvar på allt från klimatets till elsystemets utmaningar, säger Daniel Färm.
”Lika bergsäkert som miljöpartister hävdar att ny kärnkraftsteknologi aldrig kommer att kunna byggas i Sverige, lika bergsäkert låter det som att högerpartierna har en reaktor i bakfickan som kan sättas upp som vore det ett pop up-tält", har Daniel Färm tidigare uttryckt i sina spalter.
– Den politiska energidebatten har blivit allt mer polariserad mellan vindkraft och kärnkraft, men att låsa fast sig vid endast en produktionsform gynnar ingen, säger Daniel Färm som vill se en mer diversifierad energimix som sprider riskerna. Och i denna mix ingår den nya generationen kärnkraft med småskaliga reaktorer (SMR), som kommit in i en ny fas genom stöd från Energimyndigheten
Inbyggd motsägelse i politiken
Men allt sedan energiöverenskommelsen från 2016 finns en inbyggd motsägelse i politiken. Energiminister Baylan såg till att alla parter fick med sig något i uppgörelsen, där S, Mp och oppositionspartierna M, C och KD ingick. Målet var enbart förnybar energi till 2040 – men kärnkraften skulle ändå inte avvecklas, utan dess framtid hängde på marknaden.
2019 lämnades uppgörelsen av M och Kd som hade tröttnat på regeringens ovillighet att föra samtal. Det handlade särskilt om att erkänna kärnkraftens betydelse och byta ut ordet förnybart mot fossilfritt. Mot slutet av året presenterade man förslag till en egen energiöverenskommelse, nu också tillsammans med L. En handfull ”genomförbara förslag” skulle ”lösa de problem som svensk energipolitik står inför”. Lösningen var kärnkraft.
Energiminister Anders Ygeman pekade på ”brutna löften” men ryckte samtidigt på axlarna. Mp:s strategi att fösa kärnkraften ut i kylan hade fortfarande riksdagsmajoritet tack vare Vänsterpartiet.
Idag är säkerheten och avfallet hanterbara frågor så det politiken behöver fokusera på är kostnader och tidsperspektivet.
Hösten 2021 omkullkastades plötsligt den politiska scenen när Magdalena Andersson tog över som partiledare och blev statsminister efter Stefan Löfven. Det ingen hade räknat med var att Mp dessutom lämnade regeringen. Som av en händelse skedde Mp:s avhopp endast tre dagar efter Socialdemokraternas partikongress, som för första gången på 40 år hade presenterat nya och mildare riktlinjer för kärnkraftens framtid.
Veckan därpå tillträdde Khashayar Farmanbar (S) som energiminister i den nya S-regeringen. Efter några inledande rundor med begagnade argument landade också han i partiets nya öppenhet mot små och stora reaktorer.
Sedan dess har Farmanbar ivrigt påpekat att förnybarhetsmålet 2040 inte är ett stoppdatum för kärnkraft. Den som vill bygga nya reaktorer har alla möjligheter, menar han.
”Det finns tre sajter att börja bygga på och skulle det visa sig att man därutöver skulle behöva något annat, då får vi prata om det då”, har Khashayar Farmanbar sagt.
Cirkeln är sluten
Därmed är cirkeln sluten och ”Linje 2” åter på ruta ett. Den S-märkta kärnkraften haltar nu vidare mot nästa val, nu även med möjligheter till nybyggnation.
–Kärnkraftspolitiken står dessutom inte bara mitt i ett teknikskifte men befinner sig också i ett politiskt generationsskifte, säger Daniel Färm.
– Dagens unga politiker är mer av typen ”kärnkraftsagnostiker” – funkar det så kör och funkar det inte så låt bli. Idag är säkerheten och avfallet hanterbara frågor så det politiken behöver fokusera på är kostnader och tidsperspektivet, tycker Färm.
– I den diskussionen säger en och annan klokt nog att det går snabbare att bygga vindkraft. Ja absolut, men det har inte med saken att göra. Vi ska inte sluta bygga vindkraft för att vi bygger kärnkraft, säger Daniel Färm.
– Men vi ser hur kommuner allt mer sliter med att acceptera både vindkraftens och elnätens växande krav på utbyggnad. Samtidigt kommer varken klimatutmaningen eller behovet av industriell tillväxt att upphöra.
Idag är det få som hävdar att man ska lägga ner dagens kärnkraftverk, och det är bra, menar Daniel Färm. Det har socialdemokraterna också varit noga med att påpeka.
– Kärnkraften kommer att spela en central roll för svensk elförsörjning under lång tid framöver och förtida nedläggning är inte aktuellt. Befintliga reaktorer kommer att finnas kvar så länge ägarna finner det nyttigt, säger Daniel Färm.
Framtida reaktorer
Vad gäller framtida nya reaktorer är ståndpunkten idag lika öppen, menar Daniel Färm. Om det finns tekniska och finansiella förutsättningar för ny kärnkraft så ska inte socialdemokratin hindra byggandet av den.
– En socialdemokratisk regering ska se till att det finns rätt förutsättningar vad gäller tillståndsprocesser och liknande, säger Daniel Färm.
– Å andra sidan ska man inte låtsas att ny kärnkraft kan stå färdig om några få år med hjälp av ett par enkla politiska beslut.
Skulle det komma en ”rusning” med nya reaktorer så får politiken ta tag i det där och då, menar Daniel Färm.
– SMR-marknaden kommer absolut att kräva ett konkret hanterande framöver, där politiker och myndigheter efterhand måste bestämma sig för vilken roll mindre reaktorer ska ha i samhället och inom elektrifieringen, säger Daniel Färm.
Morten Valestrand
