Med start 2022 ska runt 2 000 vattenkraftverk omprövas för att klara nya tuffare miljövillkor. Prövningarna ska baseras på miljökvalitetsnormer som vattenmyndigheterna i respektive region tar fram. Men vattenmyndigheternas normförslag har fått kritik från flera håll – bland annat på grund av oklarheter kring vilka normer som gäller och dåligt genomförda konsekvensanalyser.
Hur kommer det sig att miljökvalitetsnormerna fastställs så sent?
– Vi fick beslutet från regeringen om den nationella planen (NAP) väldigt sent och det har varit en tight tidsplan för att hinna göra översynen för de första prövningsgrupperna. Men ju längre in i NAP vi kommer, desto mer tid får vi att göra översynen i god tid redan innan samverkansprocesserna drar igång.
– Det finns missuppfattningar kring roller och ansvar, säger Johanna Söderasp.
Flera aktörer är kritiska till att ni baserar normerna på expertunderlag som inte är tillräckligt förankrade i lokala förhållanden – vad säger du om det?
– Vi baserar alltid våra förslag på bästa tillgängliga underlag. Vi har under de senaste månaderna arbetat intensivt med att hantera samrådssynpunkter för att se om de underlag vi fått in från exempelvis verksamhetsutövare kan föranleda förändringar i våra förslag.
– Vi ser ett stort behov av att återkoppla på och redovisa hur vi har hanterat det material som vi fått in från branschen, men vi har helt enkelt inte hunnit med det då vi prioriterat att ta fram beslutsförslagen. Vi kommer att prioritera återkopplingen mer framöver.
Vattenmyndigheten har fått kritik för att inte delta i samverkansprocesserna. Hur ser du på det?
– Det handlar om missuppfattningar kring roller och ansvar. Länsstyrelserna är den myndighet som ska vara med i samverkansprocesserna. Vattenmyndighetens ansvar är att sätta normerna och det sker i samverkan med berörd länsstyrelse.
–Vi på Vattenmyndigheten har inte resurser till att vara med på alla samverkansmöten och det är inte heller tanken. Men vi har deltagit i viss mån i de första prövningsgrupperna, eftersom de är ett slags pilotstudier.
Finns det en risk att vi inte kan nå målet om en maximal produktionsminskning med 1,5 TWh på grund av de föreslagna normerna?
– Vi har haft riktvärdet på 1,5 TWh som utgångspunkt i våra bedömningar och utifrån de underlag vi fått in i samrådet kan vi inte heller se att produktionsbortfallet kommer att bli större i de första prövningsgrupperna. Jag tycker att kritiken är förhastad.
Flera verksamhetsutövare saknar underlag för hur man ska räkna på balanseringsbidrag och regleringsbidrag, är det något som är på gång?
– Vi kan inte själva ta fram sådana metoder. Här väntar vi på inspel från Energimyndigheten och Svenska kraftnät.
Miljö-och jordbruksutskottet har lyft frågan om att Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram för 2021–2027 bör ses över, bland annat utifrån möjligheterna att klassificera vatten som ”kraftigt modifierade”.
– Vi utgår från gällande lagar och regler i vår myndighetsutövning. När det gäller undantag eller kraftigt modifierade vatten till exempel så kan vi inte ta fram schablonartade normer eller förslag. Vi måste kunna redovisa ett underlag för beslut i varje enskilt fall. Det krävs utifrån EU:s vattendirektiv.
Är det någon fråga som du själv vill lyfta?
– Jag vill gärna framhålla att Vattenmyndigheten sitter som en del i ett komplext nätverk. Normerna vi föreslår är inte är något som enskilda handläggare själva tar fram, allt sker i en stor process med dialog och i samverkan med andra aktörer. Vi måste samtidigt uppfylla alla regler och lagar som finns. Vi är en spindel i nätet som försöker göra så gott vi kan utifrån de förutsättningar som råder.
Marie Kofod-Hansen
