Svängningarna på elmarknaden under den senaste tiden har varit rejäla och knappast undgått någon. Ett exempel är den 16 december då elpriset i elområde 4 var 14 öre/kWh mellan 02 och 03 – medan det åtta timmar senare (kl 10–11) hade 15-dubblats till 2,10 kr/kWh.
Den här typen av situationer kommer troligen öka i framtiden med mer väderberoende elproduktion och borde vara ett läge som gynnar olika flexibilitetslösningar. Det menar Energimarknadsinspektionen – där senioranalytikern David Fried lyfter upp flexibilitet som ett viktigt verktyg för att kapa kundens kostnader och använda elnäten mer effektivt.
– Vi ser många pristoppar men också många dalar med jättelåga priser. Det borde ge tydliga signaler till marknaden att agera för att kunderna ska kunna dra nytta av de låga priserna, säger David Fried.
– Men det finns inga incitament eftersom de flesta har rörligt pris på månadsbasis, som är ett genomsnitt för hela månaden och inte tillåter kunder att dra nytta av timmarna med lägre priser under dagen.
Efterlyser fler aktörer
Han menar att elmarknaden måste öppna för många flera aktörer som kan erbjuda nya tjänster när det gäller energilagring och elanvändning.
– Marknaden behöver bli bättre på att erbjuda energilagring och batterier. Det är inte så många elhandlare som erbjuder den typen av tjänster som hjälper till att sänka elförbrukningen och lagra elen, säger David Fried.
Ett exempel på tjänst är att installera ett hemmabatteri eller, på sikt, att använda ett bilbatteri som kan erbjuda vehicle to grid (V2G), både till huset och elnätet.
– Då kan batteriet laddas på natten när priserna är låga och användas på under pristopparna på morgonen och kvällen.
Denna typ av lösningar kräver dock att kunderna har timbaserade avtal. Idag är det bara uppskattningsvis ett par procent av elkunderna som har det. Drygt hälften av kunderna har rörligt pris på månadsbasis med icke-flexibel förbrukning, vilket har lett till tuffa elräkningar de senaste månaderna.
Icke-flexibel förbrukning driver upp priserna
Att en stor del av elförbrukningen är icke-flexibel driver upp grossistpriserna i sig eftersom efterfrågan då är densamma oavsett pris och dyrare kraftslag tas i drift för att tillgodose behovet, som då är större än vad som annars hade varit fallet.
– Ett annat exempel på flexibilitet är värmepumpar som kan styras via en aggregator och optimeras utifrån hur priserna utvecklas över dygnet, säger David Fried.
Det finns stora pengar att spara med flexibel elanvändning. För fem år sedan gjorde Ei en studie som visade att elkunderna skulle kunna spara totalt 381–675 miljoner kronor genom att använda elen mer flexibelt. Därtill skulle det bli ytterligare samhällsekonomiska vinster enligt studien: 370 miljoner kronor som skulle gå till frekvenshållning skulle kunnat ha effektiviserats bort och upp till 587 miljoner kronor för lokala nätproblem skulle ha undvikits.
– Men när den undersökningen gjordes var prisvolatiliteten lägre – idag kan kunderna troligen spara betydligt mer genom flexibilitetstjänster. Men det behöver inte betyda att de behöver ta mer risk eller behöva göra mycket själva – det här bör marknadens aktörer kunna hjälpa till med, till exempel genom att installera smart teknik och erbjuda appar, säger David Fried.
Det handlar också om att öka kundernas förståelse vilket bland annat kan ske genom att genomföra informationskampanjer, menar Ei.
Fokus på längre sikt
De senaste månadernas elmarknad tycks fjärran från dessa flexibilitetsvisioner. De höga elpriserna har lett till omfattande mediediskussioner om marknadens funktionalitet och nu kommer en stor del av kunderna få kompensation för en del av sina höga elräkningar. Vad tycker du om detta?
– Jag förstår regeringens initiativ, jag vet att många kunder blivit chockade av de höga priserna. Det är bra att förslaget inte ”stör” marknaden så mycket utan kompenserar kunderna utan att direkt påverka de viktiga prissignalerna, säger David Fried.
– Men vi håller mer fokus på längre sikt. Att priset går upp ger ju investeringssignaler på en fungerande marknad – men det finns delar som kan fungera bättre. Överföringen från nord till syd måste bli bättre och vi behöver använda elen mer flexibelt, säger David Fried.
Behöver marknadsdesignen ändras?
– Vi tycker att dagens marknadsdesign trots allt fungerar väl och att det finns risker med att snabbt börja ändra marknaden. Men vi behöver lyssna på alla konstruktiva förslag som nu förs fram och utvecklingen av elmarknaden kommer att fortsätta.
Det finns långsiktiga fördelar med dagens spotmarknadsmodell, menar David Fried,till exempel incitament för att investera i ny, grön och billig elproduktion och lagring i Sverige.
– Detta inkluderar att låta hushållen och företag investera i detta och få ner sina elräkningar samtidigt som de hjälper samhället. Att låta Sverige sälja och köpa el med Finland, Danmark och Norge är ju också en del av detta. Det förbättrar energisäkerheten och leder till mer elproduktion och en mer effektiv och hållbar resursanvändning.
Johan Wickström
