När den nya regeringen gav besked om att hushållen i södra Sverige (elområde 3 och 4) ska få ett retroaktivt stöd om 55 miljarder kronor i kompensation för de höga elpriserna ilsknade nationalekonomen John Hassler till.
”Det innebär att man i någon mening bestraffar de som var samhällsekonomiskt skötsamma och ansvarsfulla förra året genom att dra ned sin konsumtion, och det riskerar att sätta ett dåligt exempel inför framtiden”, uppgav han till Dagens Industri.
De svenska hushållen har mycket riktigt dragit ned ordentligt på elanvändningen. I september sjönk hushållens elanvändning med 18 procent jämfört med samma månad förra året och nedgången fortsatte i oktober.
Frågan är hur stödet kommer att påverka hushållens beteende. Kommer man fortsätta att svara på prissignalen eller strunta i att spara och utgå ifrån att staten kliver in?
– Självklart behöver vi stöd, men jag saknar incitament att energieffektivisera. Det finns så klart en risk också för att hushållen även räknar med stöd framöver utifrån historisk förbrukning. Det behövs ett stöd som knyts till investeringar och kunskap för att minska elanvändningen, säger Louise Ödlund, professor i energisystem vid Linköpings universitet.
Det hade varit bättre att ge ett riktat stöd där pengarna är öronmärkta för att också göra energieffektiviserande åtgärder
Lotta Bångens, vd på Energieffektiviseringsföretagen, är inne på samma resonemang.
– Jag förstår varför man betalar ut de här stöden, men jag anser att det hade varit bättre att ge ett riktat stöd där pengarna är öronmärkta för att också göra energieffektiviserande åtgärder eftersom redan en ganska måttlig minskning har stor effekt på priserna.
EU har tagit flera initiativ för att bryta beroendet till Ryssland genom att lagra gas och satsa på andra energikällor. Efter Rysslands invasion av Ukraina inledde man också snabbt ett ambitiöst program för att energieffektivisera för att på så sätt desarmera Rysslands försök att knäcka Europa.
Jag tror att företag har mycket att vinna på att lyfta upp energieffektivisering till ledningsnivån.
Sverige var en aning sen på bollen men i början av oktober lanserade Energimyndigheten kampanjen ”Varje kWh räknas” som just nu snurrar i olika medier.
– Vi vill hjälpa till att öka kunskapen och förhoppningsvis lyfta medvetandenivån så att folk tänker effektivt i sina vardagliga beslut. Det skulle innebära en ”många bäckar små-effekt”, säger Mila Brandt, enhetschef på Energimyndigheten.
Kampanjen fokuserar på att spara el på kort sikt utifrån den ansträngda situationen i Europa och på att styra om elanvändning till tidpunkter när efterfrågan är mindre. Det hjälper till att minska risken för effektbrist i vinter när det är som kallast.
– Tillsammans kan vi hjälpas åt att kapa effekttopparna och plana ut kurvan för elsystemet. Då kan vi också exportera mer el till Europa, säger Mila Brandt.
För många hushåll är det relativt lätt att snabbt dra ned på elanvändningen, menar hon.
– Sänker man till exempel inomhustemperaturen med 1 grad innebär det en besparing på energianvändningen med 5 procent. Att använda mindre varmvatten och duscha kortare tid är också små åtgärder som kan spara el och pengar för hushållet och ge positiva effekter på samhällsnivå.
Det handlar överlag om att bidra med information om hur man kan arbeta med energi och besparingar
De stora energiföretagen erbjuder redan idag rådgivning om hur man kan energieffektivisera på bästa sätt till både privata hushåll och företag, uppger Erik Thornström ansvarig för resurseffektivitet och energianvändning på Energiföretagen.
– Det kan vara allt från information och rådgivning om olika verktyg som kan användas till att följa upp sin förbrukning eller att se till att värmesystemen är rätt inställda. Det handlar överlag om att bidra med information om hur man kan arbeta med energi och besparingar, säger Erik Thornström.
Eon och Stockholm Exergi är två exempel på företag som erbjuder tjänster som riktar in sig på hur energin kan användas smartare i fastigheter. Stockholm Exergi har valt att satsa på en digital värmeoptimeringstjänst. Genom att placera inomhussensorer i kundernas lägenheter som kommunicerar med Stockholms Exergis fjärrvärmecentral kan fastighetskunden själv styra sitt värmesystem och välja önskad inomhustemperatur via en digital molntjänst.
Försäljningen av värmeoptimering har mer än dubblerats under det senaste året.
En stor skillnad, menar Viktor Grindestam som är affärsutvecklare på Stockholm Exergi, är att man i optimeringen tar hänsyn till inomhusklimatet och inte bara till utomhusklimatet som är det traditionella sättet att reglera värmen i en fastighet.
– Mäter man bara på utomhustemperaturen tar man inte hänsyn till om till exempel solen legat på en hel dag. Fastigheter har en termisk tröghet som kan nyttjas så att uppvärmningen kan styras mer optimalt, säger Viktor Grindestam.
Stockholm Exergi har sett en klart ökad efterfrågan på värmeoptimering det senaste året.
– Försäljningen har mer än dubblerats under senaste året och vi har över 1 000 anslutna fastighetskunder med någon form av digital värmeoptimering, säger Viktor Grindestam.
Våra senaste siffror visar att man kan spara in från 65 procent av energitillförseln på ett år.
En central del i Eons projekt handlar om att optimera förhållandet mellan värme och kyla. Genom tjänsten Ectogrid kan Eons kunder låta de anslutna byggnaderna dela på värme- och kylaöverskott via oisolerade plaströr som går under marken. Själva fördelningen av värmen och kylan sköts av värmepumpar.
– Algoritmerna i systemet känner av när en byggnad behöver värme/kyla vilket förses av närliggande byggnader där det finns ett överskott av värme/kyla och tvärtom. Det är spillvärme och kyla som kan matas tillbaka in i systemet via rören som ett digitaliserat system känner av, säger Michel Thomas, chef för hållbara energilösningar på Eon.
Både Viktor Grindestam och Michel Thomas menar att det är helt nödvändigt för energiföretag att erbjuda energieffektiviseringstjänster för att vara konkurrenskraftiga.
– Kunderna ställer krav på en effektiv energianvändning som kan spara pengar och som är mer hållbar och det måste branschen svara på, konstaterar Viktor Grindestam.
– Våra senaste siffror visar att man kan spara in från 65 procent av energitillförseln på ett år. Tillför man därtill sol och batteri till systemet kommer man betydligt högre, säger Michel Thomas.
Samtidigt visar Svenska kraftnäts statistik att företag och industrier inte lyckats dra ned på sin elförbrukning i samma utsträckning som hushållen.
Mila Brandt konstaterar att det är svårare för företag inom industrisektorn att göra snabba förändringar på grund av att elen behövs till produktion. Företag har ofta mer olika förutsättningar än hushåll.
Men det finns snabba åtgärder att ta till i de så kallade stödprocesserna. Alltså de processer och apparater som inte är kopplade till produktionen, till exempel belysning, värme och ventilation.
Idag står Sveriges 1 200 största företag för ungefär halva Sveriges energianvändning, berättar Mila Brandt. Dessa företag är enligt lag ålagda att kartlägga sin verksamhet minst vart fjärde år för att identifiera lönsamma energieffektiviseringsåtgärder, berättar hon.
Hittills har de rapporterat till Energimyndigheten att de effektiviserat sin energianvändning med 4 TWh sedan 2016. Men det finns potential på minst 4 TWh till, konstaterades i den första kartläggningsperioden.
– Siffran är nog större i praktiken. Den stora potentialen finns när ett företag ska investera i ny utrusning eller renovera sina fastigheter och lokaler. Jag tror också att företag har mycket att vinna på att lyfta upp energieffektivisering till ledningsnivån, säger Mila Brandt.
Tryck på grafiken nedan för att förstora den.
I början av oktober slog EU fast att medlemsländerna ska kapa elanvändningen med fem procent under topplasttimmarna när effektbehovet är som störst. Man har också satt ett frivilligt mål om att sänka elanvändningen med tio procent fram till den 31 mars nästa år.
Samtidigt har Sverige ett eget politiskt mål om att energiintensiteten – förhållandet mellan energianvändningen och bruttonationalåprodukten – ska vara 50 procent mer effektiv 2030 jämfört med 2005. Det målet sattes i samband med energiöverenskommelsen 2016 och idag är man uppe i 29 procent.
Energimyndighetens beräkningar visar att målet inte kommer att kunna nås med nuvarande arbetstakt. Men man har föreslagit en rad åtgärder i sitt senaste budgetunderlag som man presenterat för regeringen.
– Övergripande har vi föreslagit utökade medel för att kunna genomföra, men också förlänga olika initiativ som är inriktade på en resurseffektiv energianvändning inom industrin och på byggnader där det finns stor potential.
Bland annat vill Energimyndigheten se en satsning på energirenovering av småhus och flerbostadshus och väcka liv i det nedlagda initiativet Energisteget, som var ett program riktat mot företag och sektorer inom gruv- och tillverkningsindustrin.
– En större energirenovering av hus och fastigheter är också synkat för att uppfylla EU:s skärpta krav som föreslås i de direktiv som just nu är under förhandling om energieffektivitet (EED) och byggnaders energiprestanda (EPBD), säger Mila Brandt.
Det vore dumt av samhället att inte bidra till att realisera den potential som finns.
I regeringens budgetproposition för 2023 tycks Energimyndigheten ha fått visst gehör. Här är energieffektivisering ett prioriterat område. Totalt vill regeringen satsa cirka 1,2 miljarder kronor under 2023–2025, bland annat för att stödja konvertering av uppvärmningssystem och energieffektiviserande renovering av småhus.
Ett annat konkret förslag som kan bli aktuellt längre fram, och som många menar skulle kunna öka takten i energieffektiviseringsarbetet, är vita certifikat.
Förslaget bygger på att energiföretagen tilldelas en kvot för hur mycket man ska energieffektivisera utifrån sin årliga energiförsäljningsvolym som deras kunder ska uppfylla via certifikaten. Det är meningen att företagen ska köpa upp tjänsterna på marknaden.
Lotta Bångens anser att det är ett bra förslag eftersom det kräver konkret utförd energieffektivisering. Hon framhäver också att det är billigare att spara 1 kWh än att bygga ut ny produktion.
– Det finns nästan inga lagar och regler som ställer den typen av krav idag. Och det vore dumt av samhället att inte bidra till att realisera den potential som finns, nu när energi, och specifikt el, behövs inom transport- och industrisektorn.
Erik Thornström på Energiföretagen är tveksam. Han menar att systemet har utretts flera gånger tidigare och att slutsatsen varit att det är ineffektivt.
– Det är åtgärder som ändå skulle ha gjorts. Det skapar en tungrodd administrativ apparat och troligen skulle energibolagen behöva anställa människor för att hantera detta. Vi förordar i stället enklare stödsystem för energieffektivisering som till exempel auktionsbaserade system.
Martin Berg
