EU:s nya klimatpaket är mer ambitiöst än väntat. Det tidigare målet att sänka utsläppen med 43 procent till 2030 jämfört med 2005 skärps nu till 62 procent, efter helgens maratonmöten i Bryssel. Dessutom utvidgas handelssystemet för koldioxid, EU-ETS, till fler sektorer. Nu ska även sjöfart, transporter, byggnadsuppvärmning och avfallsförbränning ingå.
– Vi ser positivt på breddningen till fler sektorer som innebär att tre fjärdedelar av utsläppen i Europa nu kommer att omfattas av ett pris på koldioxid, jämfört med cirka 45 procent av utsläppen idag, säger Erik Thornström, ansvarig för skatter och styrmedel på Energiföretagen.
– Genom breddningen till bland annat vägtransporter skapas också tydligare incitament till att ställa om och elektrifiera fordonsflottan inom EU.
”Ett mer harmonierat system”
Breddningen av utsläppshandeln kommer troligtvis inte att påverka Sverige så mycket. Utsläppshandel på avfallsförbränning har ju redan införts i Sverige, Danmark och Litauen, men Erik Thornström ser ändå fördelar med beslutet:
– Vi tycker att det är bra att avfallsförbränning i hela Europa ska omfattas av utsläppshandel, det ger ett mer harmoniserat och rättvist system. För oss i Sverige är ju avfallsförbränningen viktig med tanke på det stora uppvärmningsbehov vi har vintertid, säger Erik Thornström.
– Det är konkurrensmässigt orimligt att vi i Sverige ska betala för den fossila andelen av utsläppen, men inte avfallsförbränning på kontinenten när vi har en gemensam avfallsmarknad.
EU-kommissionen ska utvärderas och lämna förslag på en inkludering av avfallsförbränning senast 2026 med sikt på att få med sektorn till 2028.
Även bostadssektorn ska ingå
Från 2027 kommer även bostäder att behöva betala för sina utsläpp. Men det kommer troligen inte leda till så stora förändringar för svensk del, enligt Erik Thornström:
– I Sverige har vi redan fasat ut den fossila uppvärmningen till största delen. Det är bara några få procent av alla våra bostäder och lokaler som fortfarande värms upp med fossila bränslen. Det kan jämföras med andra länder på kontinenten där så mycket som 75 procent av byggnaderna har fossil uppvärmning, säger Erik Thornström.
– För svensk del kanske koldioxidskatten måste ses över, men annars ser jag inte att det här kan få stora följder för svensk del.
Eftersom energikrisen och kriget i Ukraina gör det svårt att förutsäga nivåerna på energipriserna, så har ett tak satts på priset på utsläppsrätter för bostäder fram till 2030.
Utfasning av fria utsläppsrätter
EU har även beslutat att fasa ut den fria tilldelningen av utsläppsrätter till 2034, vilken ska ersättas av en så kallad gränsjusteringsmekanism eller Carbon Border Adjustment Mechanism (CBAM). Dessa koldioxidtullar kommer prissätta utsläpp även utanför Europa för bland annat el, vätgas, stål och cement. Tullarna införs för att industrin inom EU inte ska konkurreras ut av företag utanför EU som inte tar hänsyn till klimatet i tillräckligt hög utsträckning.
EU:s nya sociala klimatfond på 86,7 miljarder euro finns också med i paketet och ska bidra till omställningen. Flera fonder startas upp för investeringar i grön teknik och modernisering av energisystemen.
Det finns dock en del detaljer i den nya reformen som Erik Thornström inte är så nöjd med:
– Vi hoppades att 95-procentsregeln för bioenergi skulle tas bort, men den blir tyvärr kvar. Det betyder att ett företag kan få fri tilldelning av utsläppsrätter om det är 94 procent bioenergi i bränslemixen, men inte om man har 96 procent, säger Erik Thornström.
– Det ger ett felaktigt incitament och betyder i praktiken att man behöver blanda in en del fossila bränslen för att ta del av utsläppsrätterna. Men i det stora hela ser vi positivt på de ambitiösa målen för ETS.
Marie Kofod-Hansen
