Sverige måste bli bättre på att spara på och använda elen klokt"
Johanna Sandahl, ordförande Naturskyddsföreningen
Vilken är den enskilt viktigaste frågan för dig i elektrifieringsrådet?
– Att elektrifieringen sker med stor hänsyn till miljön. IPCC har varit extremt tydliga med att åtgärder för klimatet inte får ske på bekostnad av naturen. Vi behöver nya kraftverk och mer elnät, men inte var eller hur som helst. Processen för miljöprövningar behövs och får inte försvagas.
– Sverige måste också bli bättre på att spara på och använda elen klokt, inte minst givet det kritiska energiläget i Europa inför vintern. Sverige är ett av de länder som förbrukar allra mest el i världen per person och därför behövs energieffektiviseringar, så att mindre el försvinner i spillo. Här finns en stor potential.
Hur tycker du att regeringen skött energipolitiken?
– Energipolitiken har formats under flera regeringar. En del saker har skötts relativt bra, som utbyggnaden av vindkraft. Men på flera sätt ligger vi efter. Omställningen av transportsektorn går för långsamt, i fjol minskade utsläppen bara med 0,3 procent. Industrin har äntligen börjat vakna med batterifabriker och stål utan kol, men elbehovet är kritiskt. Utbyggnaden av förnybar energi behöver fortsätta, men där måste också riksdagspartierna och kommunerna ta ansvar.
Är det några specifika åtgärder inom energipolitiken du önskar dig av nästa regering?
– Åtgärder för energiförsörjning bör fokusera på att fortsätta bygga ut förnybar energi av olika sorter (vind, solceller, solvärme, bergvärme, etc) och att lösa risken för effektbrist under vissa kritiska timmar. Det görs bäst genom energieffektivisering, styrning av förbrukning (flexibilitet), med batterier och anläggningar som kan leverera mycket effekt till låg kostnad, som flexibla kraftvärmeverk samt vätgas- eller biogasturbiner.
– Det behövs fler studier på energieffektivisering och bättre samverkan mellan olika aktörer. Regeringen ska vara tydlig med att Sverige ska gå före med omställningen till 100 procent förnybart och bli en internationell förebild som är först med utveckling av teknik, systemlösningar och affärsmodeller som hela världen behöver. Ryckig politik gynnar ingen.
Det verkar finnas en samsyn, men det händer för lite och för långsamt"
Maria Sunér, vd Svemin
Vilken är den enskilt viktigaste frågan för dig i elektrifieringsrådet?
– Att se till vi i Sverige har ett elsystem som garanterar säker tillgång till el när den behövs, där den behövs till en konkurrenskraftig kostnad. Våra medlemsföretag har fattat beslut om enorma investeringar för omställning. Detta innefattar en övergång från fossila bränslen till el- och batteridrivna alternativ samt nya processer, bland annat CCS och CCU, vätgasproduktion och -lager. Dessa tekniker är energiintensiva och kräver stora mängder el.
– Gruv- och mineralbranschen kommer gå från dagens elanvändning om 5 TWh till 74 TWh 2045. En avgörande faktor för att branschens omställning ska bli verklighet är en stabil tillgång till el till konkurrenskraftig kostnad, vilket kommer att kräva både utbyggnad av elnätet och en ökad elproduktion som svarar upp mot den ökade efterfrågan.
Hur tycker du att regeringen skött energipolitiken?
– Med dagens elpriser går det ju inte att säga annat än att frågan misskötts under en längre tid, och att den präglats av en naiv tro på att det nog ska lösa sig. En energipolitik som främjar industrins konkurrenskraft och som möjliggör för industrins omställning är helt central för Sverige. Det verkar finnas en samsyn kring frågornas prioritet mellan partiblocken, men det händer för lite och för långsamt.
– Industrin har redan påbörjat omställningen, men de långdragna och oförutsägbara tillståndsprocesserna, dagens priser och bristerna i såväl överföring som produktionsapparaten i elsystemet gör det svårt för industrin att fullfölja planerna i den takt man önskar. Politiken behöver samarbeta och komma överens för att hitta lösningar och det är snabbt.
Är det några specifika åtgärder inom energipolitiken du önskar dig av nästa regering?
– Vi vill se ett tydligt mål om att Sverige ska ha ett elsystem som klarar av en fördubblad elanvändning. Det behövs åtgärder som effektiviserar och gör tillståndsprocesserna mer förutsägbara. Detta gäller för såväl elproduktion, elnät som industriell verksamhet. Politiken behöver även ta bort flera av de hinder som försvårar för utbyggnad av ny planerbar elproduktion och ändra målsättningen om ett 100 procent förnybart elsystem till ett 100 procent fossilfritt elsystem.
– Fossilfri vätgas är en möjliggörare för branschens klimatomställning och vi ser ett behov av att ta fram en nationell vätgasstrategi och att stå upp för att lagstiftningen på EU-nivå inte motverkar vätgasproduktion och lagring i Sverige.
Vi behöver en bred gemensam politisk målbild"
Annika Roos, vd Jernkontoret
Vilken är den enskilt viktigaste frågan för dig i elektrifieringsrådet?
– Vi står inför en ny våg av elektrifiering med kraftigt ökat elbehov i industrin och övriga samhället. Tempo och verkställighet för en ökad elproduktion och nätutbyggnad är centralt. Vi behöver en bred gemensam politisk och nationell målbild som kan möta ett fördubblat elbehov till 2045.
– Kortare tillståndsprocesser för nätutbyggnaden och en ökad utbyggnad av kraftproduktion i främst södra Sverige är prioriterat. Industrin är i gång med sin omställning för klimatneutralitet, men ökade kostnader och osäkerhet kring elförsörjningen blir svåra hinder som riskerar både genomförandet och industrins samlade konkurrenskraft.
Hur tycker du att regeringen skött energipolitiken?
– Elektrifieringsstrategin togs fram på ett gediget sätt och tog upp många av de frågor som måste lösas. Men regeringen borde direkt ha kunnat fatta fler konkreta beslut i samband med slutrapporten främst avseende tillståndsprocesser och möjligheter till ökad kraftproduktion.
– Regeringen hade också, redan när det kraftigt ökade elbehovet började bli uppenbart i samband med industrins klimatfärdplaner 2018, kunnat agera mer kraftfullt och tagit beslut mer utifrån elsystemets funktion än utifrån politiska låsningar och mål som satts upp under andra förutsättningar. När verkligheten ändras måste även karta och färdväg ritas om.
Är det några specifika åtgärder inom energipolitiken du önskar dig av nästa regering?
– Alla kraftslag behövs. Nästa regering måste genomföra de legala ändringar som krävs för en teknikneutral och fossilfri utbyggnad av elproduktionen. Vi behöver också stärka förståelsen och acceptansen för en fortsatt utbyggnad av vindkraft och kärnkraft, värna vattenkraftens kapacitet, samt utveckla modern teknik för att säkra systemfunktionen. Även nätutbyggnaden måste gå i takt med behoven.
– Regeringen måste ha tidsperspektiven klara för sig och agera för att lösa akuta behov och för att få till stånd ett långsiktigt kostnadseffektivt och stabilt elsystem. Där kommer vi i elektrifieringsrådet att ha en viktig roll i att ge en fullständig och reell bild av förutsättningar och behov, samt de nyttor Sverige har möjlighet att skapa i och med den här utvecklingen. Både ekonomiskt, socialt och miljömässigt.
Det finns en stor potential i ökad sektorkoppling mellen el och gas"
Maria Malmkvist, vd Energigas Sverige
Vilken är den enskilt viktigaste frågan för dig i elektrifieringsrådet?
– Det är lätt att tro att gas inte kommer att behövas i framtiden, eftersom stora delar av samhället ska elektrifieras. Men i själva verket är det precis tvärtom. Energigaserna bidrar med flexibilitet, planerbarhet, energilagring och andra energisystemtjänster som möjliggör mer och snabbare elektrifiering. Det är därför extra roligt att få ingå i elektrifieringsrådet som representant för samtliga energigaser.
– Elsystemet ska klara en dramatisk efterfrågeökning framöver och det finns stora utmaningar, men också lösningar. Den stora potentialen i ökad sektorkoppling mellan el och gas är en viktig fråga för mig att lyfta. Särskilt de förnybara energigasernas roll, där bland annat biogas och vätgas är viktiga delar av lösningspusslet.
Hur tycker du att regeringen skött energipolitiken?
– Mer generellt tycker jag det är viktigt att energipolitiken går mot ett större helhetsperspektiv. Debatten och politiken präglas för mycket av olika teknikers vara eller inte vara. Energisystemet är mer komplext än så. Vi kommer att behöva flera olika lösningar som samverkar för att klara klimatomställning, försörjningstrygghet och andra utmaningar.
– Energipolitiken har nu börjat erkänna biogasens roll i omställningen, vilket är oerhört glädjande. Biogasen utgör en fantastisk resurs i samhället och levererar på samtliga FN:s hållbarhetsmål. Efter Rysslands invasion av Ukraina har Europas intresse för biogas ökat och här kan Sverige bidra med både kunskap, teknik och erfarenhet. På samma sätt som inom resten av EU har även intresset för den förnybara vätgasen ökat kraftigt i Sverige. Sverige har mycket goda förutsättningar att producera förnybar, eller i vart fall fossilfri vätgas, och här behöver politiken göra mer.
Är det några specifika åtgärder inom energipolitiken du önskar dig av nästa regering?
– Takten i omställningen behöver öka. För att få till de stora mängder vätgas som kommer att efterfrågas måste andelen förnybar elproduktion skyndsamt byggas ut. Regeringen har redan vidtagit åtgärder för att korta tillståndsprocesserna men det är ett arbete som måste prioriteras och fortsätta. På vätgassidan saknas även exempelvis regler om koncession och intäktsram för vätgasnät. Utbyggnaden av el- och gasinfrastruktur är en annan viktig fråga.
– Sektorkoppling, el- och värmeproduktion med gas samt gasens möjlighet som effektreserv behöver tas med i diskussionen. Samtliga förnybara energigaser kommer att behövas. Det är också viktigt att Sverige är aktiva inom EU och driver på i frågor som i dagsläget försvårar för den svenska omställningen.
– Ett annat önskemål är att elektrifieringsrådet ska finnas kvar efter valet. Rådet är väl sammansatt och kan bidra på ett effektivt sätt i den fortsatta utvecklingen av energipolitiken.
Här hittar du fler svar från Elektrifieringsrådets medlemmar
