Turerna har varit många kring Öresundsverket i Malmö. Anläggningen som har en kapacitet på 450 MW el har inte varit i kontinuerlig drift sedan i mars 2016. Senast verket användes var vintern 2017, då det kördes under en enda dag. Nu ska anläggningen demonteras och få ett nytt liv i Sydostasien.
Men vi börjar från början. Öresundsverket planerades under tidigt 2000-tal då elkonsumtionen ökade i Norden och man räknade med stigande elpriser. Verket invigdes i december 2009. Det var då ett av världens effektivaste naturgaskraftverk och ersatte det tidigare kolkraftverket i samma centralt belägna byggnad i Malmö. Verket är primärt byggt för att producera el, men levererade också värme till fjärrvärmenätet i Malmö. Öresundsverket var avsett att fylla en central funktion efter att Barsebäck stängts, vilket blev tydligt vintrarna 2010 och 2011 .
– Men det är bara under dessa två år som anläggningen körts för fullt, säger Mikael Nilsson, chef för Öresundsverket.
Flera försök att behålla anläggningen
Ägaren Uniper har försökt att behålla verket på plats, väl medvetna om de möjligheter anläggningen har att möta de regionala utmaningarna med elförsörjningen. För ironiskt nog skulle Öresundsverket med sina centralt belägna 450 MW kunnat lösa effektproblemen i Skåne precis där de behövs som mest, och dessutom möjliggöra att ytterligare omkring 200 MW kunnat tas in till område syd genom den nya Sydvästlänken. För närvarande kan Sydvästlänken nämligen inte utnyttjas till full kapacitet på grund av obalanserna med för liten lokal produktion i nätet.
Hur kunde det bli så här? För en utomstående verkar det ju galet att inte utnyttja en befintlig resurs för att lösa ett mycket stort och växande energiförsörjningsproblem. Men även de närmast inblandade är klart frustrerade och genuint oförstående över varför Öresundsverket inte utnyttjas.
Att verket legat i malpåse de senaste åren beror på låga elpriser, som bland annat berott på den kraftiga utbyggnaden av vindkraften och alternativ värmeproduktion i Malmöområdet. Med den utbyggda oplanerbara vindkraften har dock effektproblemen vuxit sig allt större. Dessa uppstår numera inte bara vintertid då kalla temperaturer kan öka elförbrukningen, utan även under sommaren – då kärnkraften genomför sina årliga revisioner – med mycket höga elpriser, och behov av att importera fossil el, i södra Sverige som följd.
Sommaren 2021 tvingades Svenska kraftnät göra en upphandling av tillgänglighet i Ryaverket på västkusten för att förstärka spänningsstabiliteteten i södra Sverige. Ryaverket har normalt revision på sommaren, så det är ingen lätt sak att med ett par veckors varsel göra verket tillgängligt. För Öresundverket i malpåse skulle det behövas cirka sex månader.
Lämnade anbud till effektreserven
Uniper har upprepade gånger under 2016 och 2017 på olika sätt försökt att få till en fungerande lösning där Öresundsverket skulle kunna hållas i beredskap för att stötta elsystemet vid akut uppkomna behov som dessa, men Svenska kraftnät, som även är elberedskapsmyndighet, har inte nappat.
– Till slut ansökte vi om att få sälja och fick tillstånd av Svenska kraftnät 2018.
Ett allra sista försök att behålla anläggningen gjordes dock under 2019, då försäljningen redan var påbörjad.
– Vi avbröt försäljningen av Öresundsverket för att än en gång lämna ett kompletterande anbud till Svenska kraftnät om att vara med och bidra i effektreserven, säger Mikael Nilsson.
Den upphandlingen avbröts i ett pressmeddelande av Svenska kraftnät med motiveringen att endast en leverantör lämnat anbud, och att det därför rådde bristande konkurrens, vilket gjorde det svårt att bedöma rimligheten i priserna. Samtidigt konstaterade Svenska kraftnät att behovet av effektreserv kvarstod.
Nedmonteringen är påbörjad
Det är inte varje år som effektreserven används och att hålla ett stort kraftverk tillgängligt är väldigt dyrt. Fasta avgifter för el- och gasnät måste betalas oavsett om de kommer till användning eller inte. Fastighetsskatt, underhållskostnader och kostnad för att hålla personal i beredskap är andra utgiftsposter som behöver täckas.
– Öresundsverket hade kunnat ingå i effektreserven och eftersom användningen är så begränsad så hade verket kunnat köras på biogas. Men vi behöver ha täckning för våra fasta kostnader för att finnas tillgängliga o Någon ersättning för ursprungliga kapitalkostnader har det aldrig varit fråga om. Tre miljarder kronor har sedan länge skrivits av. Men Svenska kraftnät var inte intresserade, säger Mikael Nilsson.
Ett halvår efter att Uniper avbrutit försäljningen för att delta i upphandlingen återupptogs kontakten med köparna. Men att sälja ett kraftverk är inte gjort i en handvändning och covid-19 gjorde att försäljningen drog ut på tiden ännu längre. Nedmonteringen av Öresundsverkets utrustning som nu påbörjats beräknas ta uppemot två år.
Kvar i Malmö blir två gasturbiner på tillsammans 128 MW. Till och med 2024 ingår de i störningsreserven, som kan hantera plötsliga obalanser i elsystemet.
– Men sajten ligger centralt i Malmö där man behöver ha elförsörjning. Med all nödvändig och dyrbar infrastruktur inklusive djuphamn på plats vill vi naturligtvis gärna bygga någonting annat här, konstaterar Mikael Nilsson.
Carl Johan Liljegren
