Studien ”Fjärrvärme i krympande kommuner” från Linköpings universitet har undersökt utvecklingen i 19 kommuner. Dessa kommuner har sedan 1968 haft en befolkningsminskning från 11 till 49 procent. Under de senaste 15 åren har dock befolkningstappet varit mindre och rört sig mellan 2 och 14 procent.
– Trots att kommunerna har haft en vikande befolkning under lång tid så anser fjärrvärmeföretagen i studien att just den faktorn inte är en så stor utmaning, vilket förvånade mig något, säger Dick Magnusson, universitetslektor vid Linköpings universitet och den som lett studien.
– Det beror främst på att de har andra frågor som är mer akuta. Dessutom har de en verksamhet där de är vana vid att efterfrågan fluktuerar, säger Dick Magnusson vidare.
Ytterligare en förklaring är att tätorterna i de avfolkade kommunerna har klarat sig relativt bra från utflyttning. Det är främst i de mindre samhällena och på landet som befolkningstappet skett och där är inte fjärrvärmen utbyggd.
Bolagen uppger också att de leveranser som har försvunnit på grund av befolkningsförändringar – fastigheter som har rivits eller kallställts – över en längre tid har kompenserats av nyanslutningar, även om nyanslutningarna varierat från kommun till kommun.
Det som bolagen istället pekar på som de största utmaningarna är att få tillgång till bränsle till bra pris och att kunna anställa rätt kompetens. I flera av intervjuerna framkommer också att dessa frågor är så tidsödande att affärsutveckling och ökad digitalisering får stå tillbaka.
Just möjligheterna att kunna samverka kring bland annat kompetens har många företag i studien pekat på som en viktig del för att minska sårbarheten. Även när det gäller bränsle så ser många ett behov av en ökad regional samverkan.
De små fjärrvärmebolagen har inget bra förhandlingsläge, just för att det är så små.
– De små energibolagen har inget bra förhandlingsläge, just för att de är så små. Dessa bolag lägger också väldigt mycket tid på att hantera bränslefrågor. Många har korta avtalsperioder och när ett avtal är på plats för en period, så påbörjas processen för nästa period. Det är så klart väldigt tidsödande, säger Dick Magnusson.
– Oftast är det vd:n som håller i frågan om bränsleförsörjning, liksom mycket annat som personalplanering och kontakt med myndigheter. Det gör att viktiga frågor som affärsutveckling och att kunna öka graden av digitalisering i verksamheten får stå tillbaka, säger Dick Magnusson vidare.
Detta är något som Rickard Nilsson känner väl igen sig i. Han är sedan hösten 2019 vd på Laxå Värme. Befolkningstappet är inte heller här ett av de mest framträdande problemen. Detta trots att Laxå kommuns befolkning minskat rejält. Sedan 1968 har kommunen tappat 39 procent av befolkningen, men befolkningsminskningen har dämpats kraftigt under senare år. Under perioden 2005–2020 har befolkningen minskat med 8 procent.
Men det har funnits positiva tongångar i kommunen där man under perioder har trott på utbyggnad och en ökande befolkning. ESAB, som tillverkar elektroder och svetsutrustning, är kommunens största arbetsgivare. Bolaget hade tidigare utbyggnadsplaner och om de hade förverkligats hade det sannolikt även inneburit en inflyttning till kommunen.
– Nu blev inte den satsningen av och bolaget har en betydligt mindre andel av sin verksamhet kvar i Laxå, men det finns en stor entreprenörsanda i kommunen och många av ESAB:s tidigare lokaler hyrs nu av andra företag. Det gör att vi fortsatt värmer dessa lokaler, säger Rickard Nilsson och fortsätter:
– Under det senaste året har vi dessutom fått tre nya kunder – en industri, en padelhall och en ny återvinningscentral som fått markvärme.
Befolkningstappet märks därmed inte i så stor utsträckning för Laxå Värme. Det som istället upptar mycket av Rickard Nilssons tid är frågor rörande bränsle, personal och ekonomi.
Den största utmaningen är att vi som liten aktör ska få bra priser på biobränsle och därmed kunna sälja fjärrvärme till ett konkurrenskraftigt pris.
– Den största utmaningen är att vi som liten aktör ska få bra priser på biobränsle och därmed kunna sälja fjärrvärme till ett konkurrenskraftigt pris.
– Tidigare hade vi ettåriga avtal, men när jag blev vd gjorde jag en offentlig upphandling och fick då ner priserna rejält och dessutom med högre miljökrav. Då skrevs också avtalen på tre år, men bränslefrågorna tar ändå mycket tid. Vi har 99 procent biobränsle, men inga egna lager och de kallaste dagarna kommer en leverans per dag.
Detta är tongångar som Dick Magnusson känner igen från många andra företag i studien. En annan sak som flera av företagen lyfter upp är oro för tillgången på skogsbränsle framöver, där andra branschers behov av skogsråvara kan tränga ut råvaran som bränsle.
– Många energibolag upplever att de som bransch står långt ner i hierarkin rent politiskt och att många har liten kunskap om fjärrvärme. Här pekar flera på att det behövs mer lobbying för att få upp fjärrvärme och användningen av restprodukter från skogen på den politiska dagordningen, säger Dick Magnusson.
Utöver bränslefrågor lyfter många bolag svårigheterna att hitta kompetens både till bolaget och till styrelser. Något som Rickard Nilsson känner igen.
– Ja, det är en stor utmaning att hitta rätt kompetens. Under den korta tid som jag har jobbat har vi anställt två drifttekniker och det är inte lätt att hitta den kompetensen, men vi lyckades rekrytera en drifttekniker som är en nyexaminerad från en utbildning i Örebro och en drifttekniker som närmast kom från fastighetsbranschen. Men det är svårt för mindre bolag att rekrytera, menar Rickard Nilsson.
Hela branschen är i behov att anställa personal visar studien.
– Men det är svårare för mindre bolag att rekrytera. De kan oftast inte heller konkurrera med lönen. Där har de stora företagen en fördel, för de kan erbjuda bättre löner och ligger oftast i stora städer. Här kan vi se att gapet mellan stora och små bolag blir allt större. Kompetensförsörjning är något som många av bolagen oroar sig för, avslutar Dick Magnusson.
4 råd till mindre värmebolagSamarbete kring bränsle. Se över möjligheten till någon form av regionala inköpsorganisationer för bränsle. Då ökar möjligheterna att få bättre priser på bränslen och det skulle även frigöra resurser till affärsutveckling och strategiskt arbete. Samverkan på personalsidan kan avhjälpa personal- och kompetensbrist. I vissa fall kan bolagen dela personal med andra energibolag och det är ett sätt att minska sårbarheten om någon slutar eller blir sjuk. Ökad grad av digitalisering är även till fördel gällande personalen. Investeringar i den här typen av system innebär ett lägre behov av personal och ger långsiktiga besparingar. Kompetens i styrelsen – ta in expertkunskap i styrelsen. Det är ekonomiskt lönsamt på sikt om man jämför styrelsearvoden med konsultarvoden. Det ger dessutom en tyngd i styrelsen och ett viktigt stöd för vd:n. Läs mer: Rapporten ”Fjärrvärme i mindre kommuner” kan laddas ned på liu.se
Ann-Sofie Borglund
