Det är en historisk överenskommelse som nu träffats mellan LKAB och Kiruna kommuns fjärrvärmebolag Tekniska verken som presenterades under en pressträff den 22 november. Naturvårdsverket finns med som tredje part med omkring 78 miljoner kronor i stöd av den totala investeringen på 210 miljoner kronor.
– Det känns verkligen historiskt att ta det här stora klivet med att förändra hela energisystemet i Kiruna. Nu kommer vi att nå upp till 60–70 procent spillvärme som energikälla för att värma Kiruna, kommenterar en smått rörd Jan Fjordell, vd för Tekniska verken.
Vad ser du som nästa steg?
– Framtiden är helt klart att bara ha spillvärme och det ska vara möjligt genom LKAB:s expansionsplaner.
2024 ska investeringarna vara genomförda för att rejält kunna växla upp volymerna av spillvärme och fasa ut avfallsförbränningen.
Avfallsvärmen fasas ut
Fjärrvärmesystemet i Kiruna bygger idag på en huvudmix av 55 procent avfall och knappt 20 procent vardera för spillvärme och flis.
2019 kom LKAB och Kiruna kommun överens om ett första avtal – steg ett – för att introducera spillvärme i systemet och det har enligt parterna varit framgångsrikt. Nu kommer spillvärme att försörja tätorten med värme under större delen av året.
Det är rökgaser från LKAB:s pelletsverk som nu ska bli en resurs för den lokala fjärrvärmen sedan parterna ända sedan 2014 arbetat med att hitta tekniska lösningar.
Då, i en förberedande fas, presenterades satsningen som att bygga klimatsmart för att erbjuda Sveriges lägsta fjärrvärmepris, ett ”löfte” som släppts under processens gång.
Enligt Kiruna kommun innebär omställningen en minskning av koldioxidutsläppen i Kiruna, LKAB exkluderat, med en tredjedel och för LKAB i Kiruna en tiondel.
Långvarigt energisamarbete
Investeringsplanerna synkroniseras med LKAB:s beslutsprocess för framtida gruvbrytning med inriktningen att ge besked 2025. Det blir även viktigt att hinna färdigt med omställningen i god tid tills att nuvarande värmeverk blir obrukbart på grund av markdeformationer från LKAB:s produktion.
– Det är ett långvarigt energisamarbete där industri och samhälle jobbar ihop för ett hållbart samhälle, säger Michael Palo, LKAB:s direktör för affärsområde järnmalm.
Staten delfinansierar omställningen via medel från Naturvårdsverkets satsning Klimatklivet.
– Kirunasatsningen är precis den typ av åtgärder som vi vill se där man i möjligaste mån tar tillvara energi som redan finns. Det ger stor klimatnytta och är resurseffektivt. Det är också roligt att notera det goda samarbete man byggt upp mellan industri och kommun i Kiruna, säger Carl Mikael Strauss, chef för industridelen av Naturvårdsverkets klimatklivsenhet.
Fredrik Mårtensson
