Det var i höstas som regeringen tillsatte en arbetsgrupp inom regeringskansliet för att ta fram en nationell elektrifieringsstrategi. Efter ett halvår då gruppen mött företrädare för bransch, industri och offentliga aktörer har tolv utgångspunkter för det fortsatta arbetet tagits fram (se nedan). Bland annat ingår en planeringsram som tar höjd för att elanvändningen kan komma att fördubblas till 2045.
– Vi ser hur allt fler branscher ställer om. Inom transportsektorn är vi redan nu ett av de länder som har flest elbilar och i industrin är det flera stora projekt som är beroende av el, som Hybrit, Northvolt och H2 Green Steel, säger Anders Ygeman.
En dubblerad användning skulle alltså innebära närmare 300 TWh till 2045 – var ska all denna el komma från?
– Jag tror inte att det finns ett energislag som kan lösa detta – det blir flera olika slags kraftslag. Det viktiga är att vi får fram produktionen på ett kostnadseffektivt sätt. Det blir marknadsdynamiken som kommer att avgöra. Just nu är det vindkraften som ger mest el för pengarna, men det kan komma att ändras i och med den tekniska utvecklingen, säger Anders Ygeman.
Även marknadsdesignen är en viktig del i den kommande strategin.
– Hela marknadskonstruktionen diskuteras och det finns väldigt många uppfattningar. En del vill dra designen så att det gynnar vissa kraftslag. Det vi kan vara säkra på är att elmarknadens funktion inte kommer vara statisk. Vi har också gett i uppdrag åt SvK att se över och utveckla marknaden för stödtjänster för att göra den mer kostnadseffektiv, säger Anders Ygeman.
Halverade ledtider
En central punkt blir också att se till att ledtiderna för att bygga nya elnät kapas. Utgångspunkten enligt strategin är halverade ledtider, enligt Anders Ygeman.
– Det är många saker som måste göras. Vi har nyligen gjort en budgetsatsning på Energimarknadsinspektionen och där ska man nu digitalisera alla koncessionsansökningar, vilket innebär att ingenting kommer saknas i ansökningarna. Vidare har SvK påbörjat försök med mer utvecklade samråd. Kommuner och länsstyrelser behöver också planera bättre tillsammans, säger Anders Ygeman.
Sedan behövs det en hel del lagändringar, enligt Anders Ygeman, med utgångspunkt från nätkoncessionsutredningen som kom 2019. En proposition om detta skulle egentligen kommit nu i mars, men är försenad.
– Vi kämpar med den och hoppas få den till riksdagen innan sommaren. Vi kommer utgå från utredningen men det kan behövas ytterligare lagändringar också, säger Anders Ygeman.
Hur kommer det sig att det drar ut på tiden – det här är ju den mest akuta frågan enligt många branschföreträdare?
– Beredningsarbetet har varit tidskrävande, men det är rimligt att det får ta tid för att vi ska kunna lägga ett genomarbetat förslag på riksdagens bord, som verkligen ska leda till de kortare ledtider som krävs.
Kraftvärmens konkurrenskraft
En central del i vinterns energiförsörjning är kraftvärmen som är extra viktig under effekttoppar. För kraftvärmen har konkurrensläget försämrats under senare år beroende på en rad olika skatter, menar Energiföretagen som efterlyser en strategi för att värna fjärr- och kraftvärmen.
– Ja, kraftvärmen står för en viktig del av effektbehovet och det är centralt att den är konkurrenskraftig. Vi har gjort en del för att förbättra för dem, till exempel ändrat i viktningsfaktorerna i nybyggnadsreglerna, säger Anders Ygeman.
– Men vi är öppna för att fortsätta arbetet. Vi ska också utvärdera hur skatterna har slagit på sektorn. Det är ju inte bra om generatorn tas bort ur nya värmeanläggningar som nu görs till exempel i Uppsala, med sin effektbrist.
Är det ytterligare punkter som du skulle vilja lyfta fram i arbetet?
– En viktig fråga är hur vi ska hantera den lokala acceptansen för de produktionsanläggningar som måste byggas, oavsett kraftslag. Det kan finnas motstånd mot effektiviseringar i vattenkraftverk eller att det byggs vindkraftverk runt knuten. På vindkraftssidan har vi börjat med att återföra pengarna lokalt, det kan vara en modell.
Även den politiska utmaningen kan sätta hinder i vägen.
– Vi måste klara av de politiska besluten. Om partierna kan vara överens underlättas marknadsprocesserna. Jag anser att kärnkraftsfrågan kan avföras under lång tid. I retoriken verkar det vara stor skillnad mellan partierna, men i den praktiska politiken är skillnaderna väldigt små.
Så hur ser du på kärnkraftens roll?
– Jag tycker att debatten har en tendens att fastna i kärnkraft. Just nu är det få aktörer som ser ekonomi i att bygga ny kärnkraft. Sedan får vi se om det blir ekonomi på sikt – det kan komma en period då kärnkraften blir konkurrenskraftig igen, säger Anders Ygeman som "absolut inte" är negativ till den forskning som bedrivs kring småskaliga kärnkraftsreaktorer (SMR).
Under våren och sommaren kommer arbetet med elektrifieringsstrategin att fördjupas och konkretiseras. Och senast den 29 oktober kommer regeringen att fatta beslut om strategin.
12 punkter för en framgångsrik elektrifiering
1. Planeringsram 20452. Roller, ansvar och koordinering3. Effektivisering av effekt och energi4. Systemintegrering värme-el-vätgas5. Ökad flexibilitet6. Proaktiv utbyggnad7. Kortare ledtider8. Trygg elförsörjning9. Riv hinder för elproduktionen10. Utvecklad elmarknad11. Kunskap, kompetens och resurser12. SamhällskontraktKälla: Regeringskansliet.
Johan Wickström
