Det har varit många turer kring de så kallade överrullningsintäkterna som elnätsföretagen har innestående sedan perioden 2012–15. Totalt handlar det om 30 miljarder kronor som bolagen inte använt av sina intäktsramar och som regeringen tidigare hindrat dem från att ta ut.
I september 2020 kom dock en proposition som gav elnätsföretagen rätt att rulla över dessa pengar under vissa villkor, förutsatt att de gick till investeringar. Men propositionen kritiserades av oppositionen och fick dras tillbaka av regeringen.
– När vi räknade på detta såg vi att nästan varje elnätsföretag ändå skulle kunna ta del av pengarna utan att öka sina investeringar. Därför ville vi ha skärpta krav och en tydligare uppföljning, säger Lars Hjälmered, energipolitisk talesperson för moderaterna, tillika ordförande i riksdagens näringsutskott.
Efter ett antal förhandlingar med övriga partier lämnade regeringen ett omarbetat förslag i december. Nu har kravet på företagens egen del av investeringen höjts från 25 till 35 procent samtidigt som kapitalbaskravet ökat från 1 till 4 procent (för en fyraårsperiod). Det ställs också tydligare krav på uppföljning av hur pengarna används.
– Vi hade velat gå längre men man får ge och ta i en förhandling. Nu är vi beredda att acceptera detta förslag, säger Lars Hjälmered.
Klicka på grafiken nedan för att förstora den.
På Energiföretagen är man nöjd över att politikerna uppnått en samsyn.
– Det är bra att företagen kan använda de här pengarna till det som de är avsedda för – en utvecklad elnätsverksamhet. Samtidigt är det ju en skärpning av kraven, med högre trösklar för att kunna använda medlen, så det finns en viss risk att det nu blir en mindre andel som verkligen kommer att realiseras till investeringar, säger Tomas Malmström, ansvarig för elnät på Energiföretagen.
I början av januari kom remissvaren på regeringens nya förslag och många har varit kritiska. Både Energimarknadsinspektionen och Konkurrensverket skriver till exempel att det saknas krav för att investeringarna verkligen går till kapacitetshöjningar och menar att det finns risk att pengarna går till omotiverade kostnadsökningar för elkunderna.
Tomas Malmström betonar dock att det är många typer av investeringar som behövs:
– Företagen måste göra de investeringar där det finns störst behov. Att reinvestera i ett ålderstiget elnät är också nödvändigt för att bibehålla den kapacitet som behövs med god leveranssäkerhet.
Det svenska elnätet är gammalt och i stort behov av reinvesteringar. Samtidigt ökar kraven på elnäten i takt med den snabba omställningen och digitaliseringen. Det gör att många av medlemsföretagen har ett uppdämt investeringsbehov.
Ett exempel är Mälarenergi som budgeterar för att använda uppemot 80 procent av de överrullade intäkterna.
– Vi är en extremt expansiv region, framför allt i Västerås, och har fördubblat investeringstakten de senaste fem åren. Och vi kommer fortsätta att behöva göra kapacitetshöjande åtgärder på grund av förtätningar och industrietableringar. Vi har också ett omfattande arbete för att höja leveranssäkerheten, säger Torbjörn Solver, avdelningschef för nätdrift på Mälarenergi.
Varför tog ni inte ut mer intäkter tidigare?
– Vi har inte haft behov av dem. Vi kunde balansera resultatkraven med den befintliga intäktsramen. Men den här perioden är ju kalkylräntan betydligt lägre så nu behöver vi troligen en stor del av pengarna, säger Torbjörn Solver.
Han är nöjd med det nya förslaget som nu ligger på bordet.
– Redan innan första proppen hade vi en dialog inom Energiföretagen om vilka krav som är rimliga. Och det här ligger i paritet med vad vi kom överens om. Det är fortfarande ganska bra villkor och det här tar bort en stor osäkerhet för oss.
Det ryckiga spelet kring intäktsregleringen tycks ingen part vara nöjd med. Det är långa och kostsamma domstolsprocesser, som staten oftast förlorar. Och nu är det dags igen. I mitten av januari gav Energimarknadsinspektionen besked till samtliga elnätsföretag om hur avvikelser mot intäktsramarna 2016–2019 kommer att påverka ramarna för 2020–2023. Mer än hälften av företagen har överklagat sina beslut eftersom det i besluten slås fast att tidigare beslutade intäktsramar för perioden 2012–2015 förfaller om de inte har nyttjats senast under perioden 2016–2019.
Men om förslaget om ökat investeringsutrymme går igenom kan överklagandena dras tillbaka, tror Tomas Malmström.
– Även om det innebär inskränkningar för företagen är det en lösning som branschen anser sig kunna leva med. Det är mycket värt även för elnätsföretagen att slippa ännu en rättsprocess. Vi vill ha långsiktiga och stabila villkor för att kunna fokusera på de stora utmaningarna som nu finns, säger Tomas Malmström.
Kanske är en ljusning på gång även kring detta. Under hösten 2020 initierade energiminister Anders Ygeman den så kallade Elnätsdialogen med syfte att skapa en mer långsiktig hållbar reglering. En utveckling som även moderaten Lars Hjälmered välkomnar.
– Vi måste ha en mer utvecklad nätreglering från 2024. Elnätet blir allt viktigare och vi behöver investera 500 miljarder kronor de närmaste decennierna. Då måste vi ha en bättre marknadsmodell för att få fram det kapitalet, säger han.
Den 2 mars lade regeringen en proposition om det särskilda investeringsutrymmet och tanken är att reglerna ska träda ikraft den 1 maj 2021.
”Våra medlemsföretag behöver pengarna”
Lokalkraft Sverige är en sammanslutning av 35 medlemsföretag från energibranschen, varav praktiskt taget alla är kund- eller medborgarägda och driver elnät.
– Våra medlemmar har oftast inte utnyttjat överrullningspengarna, men de kan komma att behöva använda dem i framtiden för att kunna säkra leveranserna, till exempel genom att vädersäkra näten, säger Erik von Hofsten, vd på Lokalkraft Sverige.Han menar att regleringar och lagar oftast är skrivna med utgångspunkt från de större företagen som har högre avkastningskrav.
– Våra medlemsföretag styrs av kunder och medborgare, där investeringarna anpassas efter lokalsamhällets behov. Att regleringen inte tar hänsyn till detta utan utgår från att alla elnätsföretag styrs av kapitalavkastningen medför att det blir onödigt krångligt och dyrt att rapportera uppgifter som i praktiken inte behövs.
Erik von Hofsten lyfter också fram två ytterligare synpunkter: perioden för överrullning bör förlängas från 8 till 16 år och redovisningskraven får inte bli för administrativt betungande.
– Rapporteringen bör bygga på de befintliga it-stöd vi har så att vi inte ständigt behöver utveckla nya systemstöd.
Johan Wickström
