Elektrifiering är ett kostnadseffektivt sätt att uppnå klimatmålen om koldioxidneutralitet i Norden. Det krävs dock en massiv utbyggnad av elproduktion med 260 TWh för att möta den ökade efterfrågan av koldioxidfri energi från transporter och tillverkningsindustri.
De närmaste trettio åren väntas efterfrågan på el i de nordiska länderna öka med drygt 60 procent, från dagens 406 TWh till 664 TWh till 2050. Det visar en ny rapport som Nordenergi sammanställt för att undersöka möjligheter och hinder för att energisektorn så snabbt och kostnadseffektivt som möjligt ska kunna bidra till att de nordiska länderna blir koldioxidneutrala.
Snabb omvandling
Rapporten visar att elektrifiering av transportsektorn, tillverkningsindustrin och uppvärmning (exklusive fjärrvärme) kan minska koldioxidutsläppen i Norden med 60 procent till 2050. (I denna siffra ingår dock inte alla stora industrisatsningar som planeras i bland annat norra Sverige för att tillverka koldioxidfri järnmalm och stål, till exempel LKAB och H2 Green Steel).
Men för att samhället ska kunna dra nytta av denna betydande potential för minskade utsläpp krävs en mycket snabb omvandling av kraftindustrin.
– Den främsta slutsatsen som går att dra från rapporten är att snabb elektrifiering både kan och kommer att minska koldioxidutsläppen i Norden, säger Gudmund Bartnes, konsult på DNV och författare av rapporten.
Det krävs dock ökad samordning mellan länderna och en massiv utbyggnad av elnät och vindkraft för att elektrifieringen ska kunna förverkligas.
– För att möta den kraftigt ökade efterfrågan finns inte så många teknologier att välja mellan. Det krävs en mycket stor utbyggnad av vindkraften. Även om det idag finns barriärer för detta ser jag ingen annan lösning för att sluta gapet mellan tillgång och efterfrågan på el, säger Gudmund Bartnes.
Vindkraften ökar mest
Vindkraften väntas växa från dagens 14 procent av den nordiska elproduktionen (60 TWh) till 40 procent 2050. Eftersom den totala efterfrågan väntas öka så mycket innebär det hela 295 TWh vindkraftsel. Under samma period väntas solelsproduktionen tiofaldigas från 3 till 31 TWh.
Så stora mängder och hög andel väderberoende elproduktion ställer stora krav på elnät, flexibilitet och lagringsmöjligheter.
– Det blir viktigt att skapa rätt marknadsdesign så att aktörerna på marknaden kan bidra med flexibilitetsresurser – både vid underskott och överskott av el, säger Gudmund Bartnes.
Motstånd mot utbyggnad
Motstånd mot utbyggnad av vindkraft och elnät är i varierande grad gemensam för de nordiska länderna, och historiskt mycket långa ledtider gör att det är bråttom om elektrifieringen ska ta fart. Rapporten förordar en helhetslösning med robusta och snabba tillståndsprocesser, långsiktig planering av elnät så att producenter, användare och nätoperatörer vet vad som gäller. Elektrifiering av industri och tunga transporter måste också underlättas genom att kostnader för koldioxidutsläpp är tillräcklig höga för att motivera en elektrifiering. Vidare behöver regelverk och marknader utvecklas så att flexibilitetsresurser möjliggörs, till exempel i form av produktion av syntetiska bränslen och vätgas. Detta skulle förbättra ekonomin för producenter av förnybar el och därmed öka intresset för ytterligare investeringar.
Läs hela studien via denna länk.
Carl Johan Liljegren
