Växjö – staden som en gång fick epitetet ”Europas grönaste stad” – är omgiven av skog i alla väderstreck. Erik Tellgren, Växjö Energis koncernchef och vd, lyfter gärna fram det gröna guldets betydelse för regionen. Något framåtlutad över sitt skrivbord pratar han med inlevelse om en råvara som i generationer har förädlats i familjeägda skogsbruk, genererat arbete och tillväxt, och bundit miljontals ton koldioxid från atmosfären.
Genom kontorsfönstren ser han Sandviksverket, Växjö Energis kraftvärmeverk, där skogsrester omvandlas till el, värme och kyla. Nästan 200 000 ton koldioxid lämnar skorstenarna årligen, men om allt går enligt plan ska koldioxidutsläppen upphöra om bara sex år.
– I höstas tog vi ett inriktningsbeslut att satsa på BECCS, Bio Energy Carbon Capture and Storage (bio-CCS), där vi ska fånga in och lagra koldioxid från biobränslen, förklarar Erik Tellgren.
– Vi har kommit så långt i vår planering att vi, om vi får rätt investeringsstöd, kan gå vidare och förverkliga denna viktiga åtgärd som minskar mängden koldioxid i atmosfären och kan motverka klimatförändringar.
Att investera för att bidra till en bättre miljö är ingen ny policy i Växjö Energi, som ägs av Växjö kommun. Redan 1996 slog kommunens beslutsfattare fast att energiföretaget skulle vara helt fossilfritt 2020. För att klara målet har man gjort ett flertal investeringar, bland annat i Sandviksverket, och ställt om sin verksamhet.
I december 2019 nådde man målet och blev då ett av Sveriges första fossilfria energiföretag. Kraftverkschefen Joakim Mårtensson spricker upp i ett leende när han berättar om bedriften.
– Det var ett viktigt värdegrundsmässigt steg och det känns bra att vara en del av en verksamhet som tar sitt klimatansvar på allvar. Tidigare vintrar har vi kunnat stötta upp med olja, men nu är den utfasad och det finns inte på radarn att vi ska ta ett steg tillbaka.
– Det sista som vi fasade ut var torven och startoljan. Sedan 2019 återför vi dessutom 5 000 ton näringsrik aska om året till skogen, vilket minskar risken för försurning av mark och vatten, säger Joakim Mårtensson.
Växjö Energi har även blivit en drivande kraft inom förnybara drivmedel. Energiföretaget, som har bytt ut hela sin fordonsflotta till el, biogas och HVO, kräver i sina entreprenadavtal att alla anlitade entreprenörer använder förnybara drivmedel. Sedan oktober har alla leverantörer av biobränsle möjlighet att tanka förnybar diesel, HVO100, på Sandviksverket. Nu undersöker Växjö Energi möjligheten att bygga en produktionsanläggning för hållbart bioflygbränsle i anslutning till sitt kraftvärmeverk.
– Om nio år ska Växjö kommun vara klimatneutral och vi studerar ständigt omvärlden och olika projekt som kan bidra till samhällets omställning. En del projekt lägger vi direkt åt sidan medan andra, som bioflygbränsle, är värda att titta närmare på, förklarar Erik Tellgren.
– Det är en sektor där det fortfarande finns mycket kvar att göra och där biobaserat drivmedel kan bidra till omställningen, särskilt för långväga transporter. Dessutom är det ett perfekt komplement till vår nuvarande produktion.
Vi tror det kommer en tid när det är en självklarhet att svenska kraftvärmeverk avskiljer och lagrar sin koldioxid, säger Julia Ahlrot, chef för strategi och omvärldsrelationer.
Med ekonomiskt stöd från Energimyndigheten har Växjö Energi, Växjö kommun och ett flertal andra parter – bland annat Södra, flygbolaget KLM och den lokala flygplatsen Småland Airport – genomfört förstudien ”Från flis till flygplan i Småland” som avslutades i juni 2020. Syftet med studien var att kvantifiera potential och kostnader och ta fram en affärsmodell för produktionen.
– Det är mycket som faller på plats nu som gör det intressant att satsa på bioflygbränsle. Marknaden är mogen, tekniken är färdigutvecklad och det finns en politisk vilja i form av reduktionsplikt för flyget. Vi ser inga hinder till en bärkraftig kalkyl.
Växjö Energi
Grundades: 1887.
Affärsområden: Elnät, kraft och värme samt bredband genom dotterbolaget Wexnet.
Omsättning: 866 miljoner kronor (2020).
Kunder: El, 37 000. Värme och kyla, 9 500. Bredband, 38 000.
– Flygbranschen siktar på fossilfritt flyg 2045 och Energimyndigheten har nyligen haft en utlysning med stöd för projekt som kan bidra till omställningen.
Växjö Energi har genom åren investerat över 2,5 miljarder kronor i Sandviksverket, men kan endast nyttja anläggningens fulla kapacitet under årets kallaste månader. Genom att integrera en produktionsanläggning för biobaserat flygbränsle i det befintliga kraftvärmeverket ser energiföretaget flera synergieffekter, bland annat en möjlighet att öka verkets nyttjandegrad året om.
– Ökad nyttjandegrad ger en mer balanserad ekonomi. Vi bygger gärna den första anläggningen av detta slag, men då krävs också investeringsstöd. Nästa steg är att genomföra en fördjupad utredning, och vi har fått stöd av Energimyndigheten för detta, säger Erik Tellgren.
I kontorsrummet bredvid arbetar Julia Ahlrot, chef för strategi och omvärldsrelationer. Hon är även projektledare för Växjö Energis projektgrupp för bio-CCS där åtta personer med olika kompetens ingår.
– Det här är framtiden. Vi tror det kommer en tid när det är en självklarhet att svenska kraftvärmeverk avskiljer och lagrar sin koldioxid. Vi har en färdig projektplan för möjligt genomförande och kan, om alla kritiska moment går rätt, ha en anläggning i drift 2027, berättar Julia Ahlrot.
Växjö Energi har under flera år följt utvecklingen inom bio-CCS, bland annat genom Stockholm Exergi, men det var först förra året som företaget började arbeta mer intensivt för att realisera koldioxidavskiljning i sin egen anläggning. En av anledningarna till företagets optimism är den klimatpolitiska vägvalsutredningens rapport, som lämnades över till regeringen i början av 2020. I rapporten finns en rad förslag som kan undanröja brister och hinder i svensk lagstiftning för koldioxidavskiljning och lagring. I Norden pågår två lagringsprojekt, norska Northern Lights, och danska Greensand, där Erik Tellgren är enda svenska representant i vägledande referensgrupp.
– Genom vår medverkan i Greensand lär vi oss mycket som vi har nytta av i vårt projekt. Dessutom stärker vi Växjö som varumärke, vilket också ingår i vårt kommunala uppdrag, säger Erik Tellgren.
Växjö Energi planerar att stämma av vissa förhållanden i en testanläggning för bio-CCS för att sedan bygga en fullskalig anläggning som integreras i kraftvärmeverket. I botten av de befintliga skorstenarna kommer rökgasen att ledas vidare till ett 20 meter högt avskiljningsutrymme. Där tvättas gasen med ett lösningsmedel och koldioxiden avskiljs och förvätskas, det vill säga komprimeras, kyls ner till minusgrader och omvandlas till vätska.
– Just nu tittar vi på vilka leverantörer och vilken teknik vi ska satsa på. Det finns till exempel olika lösningsmedel som kombineras lite olika med kraftvärmeprocessen, säger Julia Ahlrot.
– Dels handlar det om vilken koncentration av koldioxid som man har i sin process och dels hur vi värdesätter el- gentemot värmeproduktion. Eftersom vi går i täten finns det inget facit.
Den nedkylda och trycksatta koldioxidvätskan ska sedan transporteras till ett mellanlager i Köpenhamns hamn eller Göteborgs hamn innan det slutligen fraktas ut till ett borrhål i Nordsjön för slutförvar 2 000 till 3 000 meter under havsytan. För Växjö Energi, som ligger drygt 20 mil från Göteborgs hamn, är både pipeline och lastbilstransporter uteslutet av klimat- och kostnadseffektiva skäl. Det logiska valet är järnvägstransport då Kust till kust-banans spår, med anslutning till Göteborgs hamn, passerar Sandviksverket.
– Vi har en bra dialog med Trafikverket om att bygga ett stickspår in på vårt område från stambanan som går längs vår fastighet. På vintern kommer vi skicka ett fullt tågset varje dag, och på sommaren blir det kanske ett tåg i veckan, förklarar Julia Ahlrot.
– All hantering underlättas av att flytande koldioxid inte har någon brand- eller explosionsrisk. Kostnaderna är högst rimliga, vilket gör att vi kan bli ett bra och skalbart exempel för Europa.
Planen är att finansiera CCS-anläggningen med egna medel och med europeiska och nationella investeringsstöd. Växjö Energi anser att projektet är en föregångare för kraftvärmeverk i hela Europa och ansöker om medel vid bland annat EU:s investeringsfond och har fått bidrag från Energimyndigheten genom Industriklivet. Själva driften ska sedan finansieras med utebliven koldioxidskatt, statlig ersättning för negativa utsläpp och på sikt även förväntade kommersiella marknader.
– Koldioxidskatten är idag cirka 1 200 kronor per ton, och om vi istället för att släppa ut koldioxid fångar in och permanent lagrar den är det rimligt att vi istället ersätts med minst 1 200 kronor per ton, säger Erik Tellgren.
–Om koldioxidskatten dessutom ökar i framtiden kan det bli kostsamt för de energiföretag som inte har en CCS-anläggning.
Bio-CCSVäxjö Energi planerar för en anläggning för bio-CCS, Bio Energy Carbon Capture and Storage, på Sandviksverket. Byggnation kan påbörjas tidigast 2023 beroende på ekonomiskt stöd och tillstånd.
Under ett år kan Sandviksverket avskilja och lagra cirka 200 000 ton koldioxid, vilket motsvarar ett tågset med nästan 30 vagnar flytande koldioxid om dagen under vintersäsong. 
Biobaserat flygbränsle
Förstudien ”Från flis till flygplan i Småland” pågick 2019-20. Projektdeltagare förutom Växjö kommun och Växjö Energi var KLM, Södra, SkyNRG, Småland Airport, Fores, Research Institutes of Sweden (RISE) och Luleå Tekniska Universitet.
Årsproduktionen av grönt flygbränsle vid Sandviksverket skulle täcka det årliga behovet av flygbränsle för inhemska flygresor till och från alla flygplatser i södra Sverige.
Pierre Eklund
