Efterfrågan på kritiska metaller och mineraler ökar kraftigt i energiomställningens spår. Det är ämnen som till exempel litium, nickel, kobolt och grafik som är ett måste för framtiden elmotorer och vindkraftverk. Men även efterfrågan på koppar som behövs till nya elnät beräknas öka kraftigt.
IEA konstaterar i en ny rapport att en större användning av de här materialen i den gröna energitekniken är ett måste för att nå Parisavtalets mål. Samtidigt finns det för lite av de här materialen att tillgå och IEA uppmanar nu världens regeringar att snabbt agera i frågan.
– Det finns en hotande stor obalans mellan världens klimatambitioner och tillgången på de kritiska mineraler som är fundamentala för att lyckas med de ambitionerna, sa IEA:s chef Fatih Birol när rapporten släpptes i maj.
LÄS DEL TVÅ I ARTIKELSERIEN "KRITISKA MATERIAL I OMSTÄLLNINGENS SPÅR" GENOM ATT KLICKA HÄR
Säkerhetsstrategisk fråga
EU har sedan 2011 en lista över råvaror av avgörande betydelse för unionen. Vid starten innehöll den listan 14 råvaror, men när den uppdaterades 2020 hade antalet stigit till 30 råvaror, och nu klassar EU tillgången till de här innovationskritiska råvarorna som en strategisk säkerhetsfråga.
– Det är kritiska produkter som används till klimatomställningen, men även för digitaliseringen av samhället. Det handlar om väldigt små volymer men de är helt avgörande för att produkten ska fungera i slutändan, säger Tobias Persson, analytiker på myndigheten Tillväxtanalys.
Även han ser att världens behov av de här materialen nu ökar i rask takt.
– De senaste åren har det gått väldigt mycket fortare inom framför allt elektrifieringen av transportsektorn. Tittar vi på vindkraft och solceller så är det de billigaste och lönsammaste investeringarna just nu i energisystemet och det driver på den här utvecklingen väldigt snabbt.
Kina dominerar marknaden
Problemet är att Kinas dominans på de här marknaderna är total. Redan 1992 konstaterade den dåvarande kinesiska ledaren Deng Xiaoping att ”Mellanöstern har sin olja, men Kina har de sällsynta jordartsmetallerna”.
– Kinas strategi att dominera hela värdekedjan för olika sällsynta jordartsmetaller går långt tillbaka i tiden. De har inte bara egen gruvkapacitet utan har strategiskt köpt in sig i gruvor i Afrika och Sydamerika. Men ännu viktigare är att man har kontroll över den kritiska förädlingsprocessen som förvandlar råvaran till olika produkter. Det är därför resten av världen är så beroende av Kina, säger Tobias Persson.
Kinas ambitioner finns väl dokumenterade i landets strategi, Made In China 2025. Där fastställs att landet ska bli ledande inom såväl grön teknologi som inom många andra områden.
– Det handlar om att Kina flyttar sig uppåt i värdekedjan. Man har byggt den här strategiska råvarubasen och kan gynna den inhemska industrin. Man ska tillverka elbilarna, vindkraftverken och mobiltelefonerna. Det är Kinas företag som ska växa. Ett klassiskt exempel på merkantilism, fortsätter Tobias Persson.
EU på efterkälken
Nu varnar EU för att dagens beroende av fossila bränslen ersätts av ett beroende av de här kritiska råvarorna i en allt hårdare konkurrens. Dagen efter att IEA släppte sin rapport meddelade till exempel Storbritannien att man ska undersöka möjligheterna att bygga upp en nationell reserv för de här metallerna och mineralerna.
Europa och USA har blivit tagna på sängen av den snabba utvecklingen men försöker nu att samla sig och komma i kapp. I september förra året lanserades till exempel den Europeiska Råmaterialalliansen som har till uppgift att säkra upp en europeisk försörjning av kritiskt råmaterial som behövs för olika omställningsteknologier.
Per Storm, direktör för EIT Raw Materials som är en europeisk samarbetsorganisation, menar att orsaken till att EU nu försöker kraftsamla är att man ser att det här gapet fortsätter att vidgas samtidigt som självförsörjningsgraden minskar. Det börjar helt enkelt bli bråttom, menar han.
Enligt forskningsinstitutet Rise förbrukas cirka 25 procent av världsproduktionen av innovationskritiska material inom EU idag samtidigt som EU endast bidrar med 2 procent till produktionen.
– Snabbheten i den pågående omställningen har blivit tydlig och vi har inte i dagsläget full kontroll över dessa kritiska material. Det handlar också om olika typer av metalliska element som behöver sina egna industriella utvinnings- och återvinningsprocesser. Det tar tid att utveckla dessa och vi är inte där ännu, säger Christina Jönsson, forskare på Rise.
Är det en ödesfråga för den europeiska industrins gröna planer?
Man kan säga att det kan bli en ”showstopper” om planerna ser ut på ett sätt men tillgången på de här metallerna inte finns där, konstaterar Christina Jönsson.
Utmaning för Volvo Cars
Ett av de svenska företag som berörs av den framtida tillgången på metaller och mineraler är Volvo Cars. För batterierna behövs till exempel litium, kobolt, nickel, mangan och grafit och för elmotorerna sällsynta jordartsmetaller som neodym, dysprosium, terbium, samt koppar för strömledning i bilen.
– Vårt mål är att 2030 enbart producera elbilar. Mängden av innovationskritiska material som vi behöver kommer då öka, om tekniken inte ändrar sig. Det är en stor utmaning, säger Linnea Pettersson, som arbetar med miljöstrategier på Volvo Cars hållbarhetsavdelning.
Hon är orolig för att Kina successivt kommer minska framtagningen och export av sällsynta jordartsmetaller. Och nu jobbar Volvo Cars aktivt tillsammans med sina leverantörer av batterier och permanentmagneter.
– Vi ska ”mappa” upp leverantörskedjorna för dessa material för att säkerställa att vi sprider våra risker. Vi ställer även krav på användandet av återvunna material, vilket även gäller våra kritiska material, säger Linnea Pettersson som ser positiva initiativ inom Europa, både inom teknikutveckling av olika komponenter och gruvdrift.
Läs hela rapporten "the role of critical minerals in clean energy transitions" här: https://www.iea.org/reports/the-role-of-critical-minerals-in-clean-energy-transitions
Martin Berg
