På en av vinterns kallaste dagar anordnade Svensk Solenergi ett seminarium om solvärme för att presentera Energimyndighetens nya rapport i ämnet, ”Solvärme i Sverige” – ett regeringsuppdrag där syftet var att analysera den storskaliga solvärmens potential och nyttor. Det handlar alltså som större solvärmeparker, som har en potential inom flera områden enligt rapporten.
– Den kan stärka värmebolagens konkurrenskraft, öka försörjningstryggheten och flexibiliteten, frigöra biobränsle till andra områden och minska spetslasten, säger Viktor Döhlen, ansvarig för rapporten på Energimyndigheten.
Men att göra ekonomiska modeller över teknikens lönsamhet är komplicerat. Energimyndigheten har fått hjälp av analysföretaget Profu som tagit fram ett antal olika scenarier för hur och när solvärmen skulle kunna bli lönsam.
– Potentialen varierar stort. I basfallet kan solvärmen ge knappt 200 GWh men med gynnsamma omvärldsförutsättningar – till exempel lägre investeringskostnader i kombination med högre biobränslepriser – skulle det kunna ge upp till 6 TWh, säger Johan Holm, analytiker på Profu.
Idag är Sveriges totala värmemarknad cirka 100 TWh, varav fjärrvärmen står för cirka 55 TWh.
Nödvändigt med säsongslager
Men en förutsättning för att solvärmen ska kunna bidra med 6 TWh värme i Sverige är att det byggs säsongslager i fjärrvärmenäten, så att sommarens värme även kan användas under vintern. Det kan till exempel handla om att lagra hetvatten i stora gropar.
– Solvärmen har störst möjlighet att konkurrera i fjärrvärmenät där man använder förädlade biobränslen. Men i nät där det finns avfalls- och/eller tillgång till industriell restvärme är det betydligt svårare för solvärmen att konkurrera, konstaterar Johan Holm.
Det betyder att solvärme kommer att ha svårt att konkurrera i redan välutbyggda fjärrvärmesystem i storstäder. I gengäld finns det betydligt större möjligheter i mindre orter där biobränsle dominerar i bränslemixen.
–Solvärmen har en potential även vid höga investeringskostnader, men kostnaderna behöver gå ner och produktionen måste öka så att vi kan få skalfördelar, säger Viktor Döhlen som efterlyser en tydlig målbild för solvärme.
Lång historia i Sverige
Backar man bandet kan man se att solvärme har en lång historia i Sverige – ända sedan oljekrisen på 1970-talet. Under 1980- och 90-talet byggdes många stora solvärmeanläggningar runt om i landet, till exempel i Falkenberg och Kungälv, och Sverige var i framkant i världen med sitt tekniska kunnande.
Mellan 2000 och 2011 fanns ett investeringsstöd som satte fart på marknaden, men det fasades ut abrupt 2011, vilket punkterade marknaden. Under det senaste decenniet är det framför allt Danmark som tagit täten när det gäller solvärme, bland annat genom att bygga vidare på svensk teknik. Idag finns det 1 000 MW installerad solvärme i Danmark i 160 städer – och tekniken står för 1,7 procent av den danska värmetillförseln.
Även globalt växer efterfrågan på solvärme, där framför allt Tyskland har ökat utbyggnadstakten under de senaste åren, pådrivet av subventioner.
Branschen efterlyser stöd
Många svenska branschaktörer inom solvärme efterlyser nu ett kraftfullt investeringsstöd för att marknaden ska komma igång även i Sverige.
- Det är en global jättemarknad som öppnar sig. Man ska komma ihåg att 50 procent av världens energianvändning är värme – el står för bara 20 procent. Vi skulle behöva ett 50-procentigt investeringsstöd för att kickstarta den svenska marknaden, säger Joakim Byström, vd på Absolicon.
Härnösandsföretaget har lång erfarenhet inom solvärmeområdet. Företagets teknik bygger på solfångare som koncentrerar ljuset i en smal linje på ett mottagarrör fyllt med trycksatt vatten. Solfångarna följer solen under dagen och behåller värmen, som kan ge temperaturer på 160 grader.
Med stöd från Energimyndigheten har Absolicon i år invigt en solvärmepark i centrala Härnösand där första etappen består av 1 000 kvadratmeter – och den ska byggas ut till 3 000 kvadratmeter till 2023. Värmen som produceras säljs till det lokala fjärrvärmebolaget Hemab.
– Tekniken finns redan ute i Europa och med rätt stöd för introduktionen i Sverige så finns det stora möjligheter. Alla värmeanläggningar som eldar med flis och pellets skulle ha nytta av solvärme på sommaren – då värmen är som dyrast eftersom värmepannor som körs på låg last på sommaren har låg verkningsgrad. Om vi kommer ner i 350 kr/kWh som i Danmark så blir det lönsamt för alla pelletspannor att använda solvärme, säger Joakim Byström.
Politisk diskussion
Solvärmedagen avslutades med en politisk diskussion där Centern, Miljöpartiet och Moderaterna var på plats. De två förstnämnda partierna ställde sig positiva till stöd för solvärme.
– För att komma igång krävs det ett stöd på 50 procent, det kan vara systemhjälpande, säger Lorentz Tovatt, energipolitisk talesperson på Miljöpartiet.
Rickard Nordin från Centern tycker att det gröna avdraget borde inkludera solvärme, medan moderaten Charlotta Olsson var kritisk till nya stöd:
– Fjärrvärmen är redan effektiv och det är inte den som vi ska prioritera först om vi ska få mest klimatnytta för pengarna.
Även Energiföretagens styrmedelsexpert Erik Thornström var med i debatten:
– Det behövs nog någon form av pilotstöd för större solvärmelösningar i fjärrvärmen som successivt kan trappas ned. Vi är öppna för att samarbete med Svensk Solenergi i de här frågorna, säger han.
Ökad global marknad för solvärmeUnder de senaste 20 åren har den globala marknaden för solvärme ökat från 51 GW till 407 GW mellan 2000 till 2020. Den installerade kapaciteten utgörs främst av småskaliga solvärmeinstallationer på hustak. 57 procent av den globala installerade kapaciteten består av mycket enkla system som drivs utan pumpar. Andelen storskaliga anläggningar, varav en stor del är fjärrvärmeinstallationer, uppgår till ungefär 1,8 GW eller ca 0,5 procent av den totala solvärmemarknaden.
Källa: Solar Heat Worldwide, 2021
Johan Wickström
