När Ingemar Ung startade Rabbalshede Kraft 2005 gick han rakt på de största vindkraftverken, inspirerad av den tidens snabba teknologiutveckling. Redan då var tanken att förena lokal drift med storskaligt parktänkande och bred marknadskompetens.
Våren 2008 kunde Rabbalshede Kraft uppföra sex stora vindkraftverk på Hudebergets sluttningar längs E6 i Tanums kommun. Med sina 100 meter höga turbintorn och 90 meters rotordiameter kunde Rabbalshede nu toppa löpsedlarna med Sveriges högsta vindkraftspark. ”Bolaget ska bli bland de fem största vindkraftsbolagen i Sverige,” sa Ingemar Ung till lokalpressen.
Sedan starten har Rabbalshede Kraft satsat offensivt på industrialisering och strategisk kunskap med stort värde utanför Bohuslän, ofta i partnerskap med andra. 2019 anställdes Peter Wesslau som vd och våren 2020 blev Tobias Nylander bygg- och utvecklingschef. Båda kom in med tung erfarenhet från Vattenfall: Peter Wesslau hade bland annat varit Vattenfalls landchef i Storbritannien med uppgiften att bygga upp stora vindparker medan Tobias Nylander varit chef för Vattenfalls globala landbaserade vindkraftsutveckling.
På senare år har ägarskapet, investeringarna och ambitionerna förnyats ”med siktet inställt på att vara med och forma morgondagens energi” och bredda företaget inom flera förnybara tekniker, enligt Peter Wesslau.
För ett år sedan beslutade Rabbalshede Kraft att aktivt driva utvecklingen inom grön vätgas med utgångspunkt från vindkraftsproduktionen. Var kunde man då hitta relevant gaskompetens? Jo, detaljkunskapen fanns redan på plats – vindkraftsbolagets driftchef Lars Jacobsson kunde då räcka upp handen och påminna om att han faktiskt kom från gasbranschen och var utbildad gasföreståndare, en sällsynt yrkestitel i svensk elsektor.
Lars Jacobsson anställdes på Rabbalshede Kraft 2014 men gas i olika former har han arbetat med sedan 1980-talet, varav många år i Norge.
– Vi kunde sätta oss ner direkt och börja skissa på en anläggning, säger Lars Jacobsson.
Rabbalshede Krafts första vätgasanläggning blir ett pilotprojekt med en 1 MW elektrolysör nära kemiindustrins kluster i Stenungsund. Samtidigt som den från våren 2022 ska leverera vätgas till lokala industrikunder ska den vara en språngbräda till ett större projekt med utplacerade elektrolysörer i upp till fem av Rabbalshede Krafts större vindkraftsparker. Målbilden är 50 MW elektrolyskapacitet till 2025, motsvarande en dygnsproduktion på 20 ton vätgas.
– Vi går nu från att vara en klassisk vindkraftsproducent till att bli ett allsidigt förnybarhetsbolag med en rad olika tjänster och produkter, säger Peter Wesslau, vd på Rabbalshede Kraft.
På sikt är det inte bara vindkraftsparker som ska leverara utan tanken är även att koppla in solkraft i systemet. Förhandlingar pågår med flera stora takägare, enligt Peter Wesslau.
Till en början kan Rabbalshede Krafts nya gröna vätgas transporteras till kunderna med tankbil. Det är en dyr transportform som kräver att avstånden hålls nere. De aktuella vindparkerna ligger emellertid väldigt nära flera av Sveriges motorvägar, till exempel längs E6, E18 och E20.
– Våra vindparker är mycket strategiskt belägna, nära slutanvändare av vätgas både inom industrin och transportsektorn, säger Tobias Nylander.
Till den större utrullningen undersöker man också pipelinelösningar där vätgaslagret finns hos slutkunden. En stor fördel är att Rabbalshede Kraft själv äger sina vindkraftsparker, menar Tobias Nylander.
Det blir också kostnadseffektivt att tillverka grön vätgas med el direkt från vindturbinerna eftersom man undviker en elnätanslutning. Dessutom är elnätens kapacitetsbrist en utmaning.
– Ingen kan heller argumentera mot att vätgasen är grön då all el till elektrolysen kommer direkt från vindparken.
Rabbalshede KraftFörvaltar 143 vindkraftverk varav 83 i egen regi med en total produktionskapacitet på uppåt 1,3 TWh. Ytterligare 2,5 GW vindkraft är i utvecklingsstadiet.Omsättning: 247 miljoner kronor.Antal anställda: 29 (2019).Huvudägare är den kanadensiska kapitalförvaltaren TD Greystone Infrastructure Fund. På aktiemarknaden har bolaget varit sedan 2014.
Framöver kommer det knappast att finnas en enda vindkraftspark som inte också är kopplad till en elektrolysanläggning för vätgasproduktion, tror Tobias Nylander. I alla fall inte om det finns kunder med vätgasbehov i närheten. Han gör en snabbanalys av samhällets vätgasbehov och är övertygad om den gröna gasens sammanhållande kraft.
– Den optimala vindparken är en hybridpark med fler element än enbart vindkraft. Då ligger vätgasen väldigt bra till, menar Tobias Nylander.
– Tiden för vindkraftsanläggningar utan en bredare systemplan är snart förbi. Det kommer inte att räcka att bara bygga en vindkraftspark och tro att man enbart kan sälja el. Du måste hitta synergier och affärsupplägg som gör att du får ut det mesta av vindkraftsparkerna.
När Tobias Nylander gick över till Rabbalshede Kraft möttes han av ett företag med det han beskriver som ”optimala förutsättningar för grön vätgasproduktion”. Elektrolysbaserad vätgas kan bidra till att hålla ihop energisystemet, leverera balanstjänster till elnätet, användas som drivmedel, vara insatsmedel i industrin, koppla energibolag till nya slutkundsmarknader och på olika sätt bistå vindkraften. Beroende på situationen passar trippeln solenergi, grön vätgas och vindkraft utmärkt tillsammans på samma site, tycker Tobias Nylander.
– Vi bedömer att marknaden för vätgas kommer att växa inom relativt snar framtid, ett par år kanske.
– Samtidigt märker vi i dialogen med kunderna att vi också är väldigt tidigt ute på en ny marknad. Vi måste själv vara med och skapa efterfrågan och visa industrin att det finns en förnybar gasprodukt som är rimligt prissatt.
När det gäller transportsektorn ligger aktörerna och lurpassar på varandra, inväntar vem som tar det första steget. Biltillverkarna vill först se att det finns tankstationer medan tankstationsägarna väntar på bilarna.
– Vi hamnar i flerpartssamtal där vi försöker involvera flera delar av värdekedjan för att reda ut hönan och ägget-situationen. Alla vill vara säkra på att det går att få igång en hel bransch och det är en stor utmaning, säger Tobias Nylander.
Vätgasboomen blir till slut en kunskapsfråga, en bildningsresa för både industrin, transportsektorn, energibranschen och egentligen hela samhället, tror Tobias Nylander. De klassiska branscherna har helt klart en väg att gå när det gäller vätgas.
– Det gäller hela värdekedjan och det blir närmast en kulturell fråga. Gasbranschen och förnybarhetsbranschen är inte särskilt tätt sammankopplade, säger han.
På plats i Rabbalshede guidar Lars Jacobsson runt i en av företagets vindkraftsparker, belägen strax utanför orten.
– Vi har utsett plats och bestämt design på den första vätgasanläggningen, lämnat in en ansökan om stöd till Klimatklivet och är i full gång med förberedelser, säger Lars Jacobsson.
– Nu beror det mycket på hur marknaden för vätgas utvecklas. Det går fort i Europa medan vi i Sverige fortfarande är lite nyvakna.
Vätgaspilot pekar ut riktningen
I det långa loppet är samhällets elektrifiering otänkbar utan vätgas, menar Peter Rydebrink på Euromekanik, tekniskt ansvarig för Rabbalshedes pilotanläggning i Stenungsund.
– Ur systemsynpunkt inser allt fler att vi kommer att behöva både gas och el om vi ska ha en chans att klara någon form av klimatomställning, säger Peter Rydebrink.
I Stenungsund blir Euromekanik även upphandlingsansvarig gentemot andra underleverantörer. Den teknologiska basen utgörs av standardmoduler från den tyska elektrolysörtillverkaren H-Tec, som förutom elektrolysören bland annat består av kompressor, vätgaslager och ett överordnat styrsystem.På sikt kan vätgasen bli elektrifieringens räddning, tror Peter Rydebrink. För kraftsystemet har gasledningar dessutom dolda talanger, menar han.– När det gäller möjligheten att överföra stora mängder energi på en liten yta så är gas överlägset el, säger Peter Rydebrink.Med tanke på kapacitetsbristen i det svenska elsystemet måste kanske inte all effekt alltid transfereras över elnätet på platser där ett gasnät skulle kunna användas som avlastning, påpekar han.– För vissa energikrävande industrier kan det vara bättre att få energin i gasform än i en elkabel, säger Peter Rydebrink.
Morten Valestrand
