Den snabba elektrifieringen ställer allt högre krav på elnäten. De flesta aktörer är överens om att utbyggnadstakten måste gå fortare och att processerna behöver bli mer flexibla för att klara den kommande efterfrågan, till exempel de stora industriprojekten i Norrland. De kommande tio åren ska Svenska kraftnät och regionnätsföretagen investera 134 miljarder kronor i elnät.
I juni 2019 kom den så kallade Nätkoncessionsutredningen med ett antal förslag på hur man kan förenkla och modernisera lagstiftningen för att kapa ledtiderna. Och nu, knappt två år senare, har regeringen lagt fram en lagrådsremiss med en rad förslag som i många fall baseras på utredningen. Målet är att kunna halvera tillståndstiderna.
Det handlar till exempel om att utbyggnaden av regionnät ska kunna ske med områdeskoncession istället för en linjekoncession, vilket gör att det blir lättare att hitta lämpliga sträckningar. Vidare ska lantmäteriprocessen kunna ske parallellt med koncessionsprocessen (idag tar Lantmäteriet över ärendet efter att nätkoncessionen är godkänd). Dessutom ska det bli enklare att göra förprojekteringar innan koncessionsansökan lämnas in.
”Viktiga förslag”
Förslagen ska träda i kraft redan den 1 augusti i år om alla instanser godkänner förslagen.
– Det här är viktiga förslag och vi är glada över att de genomförs så snabbt. Men de räcker inte till, säger Ingela Lindqvist, jurist på Energiföretagen.
En stor fråga är till exempel teknikvalsfrågan: luftledning kontra kabel i marken.
– Det här är en fråga som kan väcka mycket känslor, men det har stora konsekvenser för elsystemet. Att i större utsträckning gräva ner högspänningsledningar kan leda till allvarliga tekniska problem. I Norge har staten satt ner foten och sagt att det är luftledning som ska gälla vid högre spänningsnivåer.
En annan fråga rör hur systemperspektivet kan få större genomslag i miljöprövningar, genom ändringar i Miljöbalken och Ellagen.
– Elnätet är ett system, så vikten av att få till en fungerande helhet måste få ett större genomslag vid enskilda prövningar. Vi vill också stärka klimatperspektivet i Miljöbalken, bland annat genom en avvägningsregel för att väga in klimatnytta i prövningar enligt Miljöbalken. Men detta är frågor som Klimaträttsutredningen jobbar med och de har identifierat elnätet som ett prioriterat område, säger Ingela Lindqvist.
Inte så stor effekt för SvK
Svenska kraftnät är positiva till regeringens förslag, men de menar att effekten inte blir så stor vid nybyggnation.
– Vi ser att de här lagförändringarna är ett viktigt steg på vägen. I vissa projekt i befintliga nät kan de här förslagen spara tid, men för nya ledningar blir det för vår del inte så stora effekter, säger Lotta Medelius-Bredhe, generaldirektör för Svenska kraftnät.
Svenska kraftnät vill se att ytterligare förändringar i lagstiftningen. Även för dem är teknikvalsfrågan viktig.
– Förutsättningarna för teknikval på de högsta spänningsnivåerna behöver förtydligas. Och motstridigheter mellan olika delar av lagen – till exempel mellan miljöbalken och ellagen – skulle behöva undanröjas, säger Lotta Medelius-Bredhe.
Stoppdatum för överklaganden
Även Ellevio välkomnar förslagen från regeringen som ett viktig led i att kapa tillståndstiderna, till exempel frågan om överklaganden.
– Ett av våra viktigaste förslag från branschen har varit att koncessionsbeslut inte ska kunna överklagas i all oändlighet. Det har funnits flera exempel på när vi kommit till en punkt när vi precis ska skriva kontrakt med berörda entreprenörer, och så kommer det in ett överklagande som stoppar allt. Med det nya förslaget sätts ett stoppdatum för överklaganden, säger Sofia Miliander, koncessionsspecialist på Ellevio,
Liksom övriga branschaktörer hade Ellevio velat ha tydligare riktlinjer för teknikvalsfrågan.
– Vi skulle vilja slippa lägga tid på att utreda markkabelalternativ när det inte är ett rimligt alternativ. Det skulle i istället räcka med att motivera teknikvalet i ansökan.
Ett ytterligare förslag som Ellevio lyfter fram är att göra stamnätet, och eventuellt delar av regionnätet, till ett riksintresse.
– Konflikter kopplade till markanvändning riskerar att leda till svårigheter att genomföra planerade nätförstärkningar. Därför vore det viktigt att kunna peka ut områden av riksintresse för energidistribution för en bättre avvägning mot andra intressen i området, säger Sofia Miliander.
Den 20 april godkändes remissen av Lagrådet, ”utan erinran”.
Fossilfritt Sverige: Sex förslag för snabbare tillståndSom ett svar på regeringens nya lagrådsremiss har Svante Axelsson, nationell samordnare i Fossilfritt Sverige, skrivit en debattartikel i Dagens Industri där han lyfter fram sex förslag – som kan komplettera regeringens åtgärder:1. Ge riksintressestatus för distributionen av el.2. Lägg fast en tidssatt elnätsplan utifrån den förväntade efterfrågan på el i olika delar av landet.3. Ställ krav på myndigheter att bestämma en tidsplan och sätt handläggningsmål för miljöprövningen i regleringsbrev.4. Se till att den mest lämpliga tekniken används för stamnätet,5. Låt näringslivet ta fram en guide med lärdomar, bland annat från Northviolts tillståndsprocesser.6. Besluta om Kometutredningens förslag om försöksverksamhet för tre särskilt viktiga elledningar för att testa nya arbetssätt för beredning av tillstånd.
Johan Wickström
