För fem år sen gav Göteborg Energi ett löfte till göteborgarna: att man till 2025 skulle ha en helt förnybar och återvunnen värmeproduktion, vilket också är ett av Göteborgs stads centrala klimatmål.
Och nu har löftet infriats genom den nya bioångpannan, som nu håller på att trimmas in sedan ett par veckor.
Anläggningen kommer att bidra med 156 MW värme och 39 MW el och är integrerad med det befintliga kraftvärmeverket Rya, vilket gör hela anläggningen flexibel.
– Jag brukar säga att hela anläggningen är som en schweizisk armékniv just för att den kan användas på många olika sätt beroende på omständigheterna, säger Per-Anders Gustafsson, vd på Göteborg Energi, under en pressvisning av den nya anläggningen.
– Den har en enorm bränsleflexibilitet. Huvudsakligen kommer anläggningen att köras på grot och återvunnet returträ, men vi kan även använda flytande bränsle i form av olika biooljor och andra oljor liksom biogas eller naturgas. Denna flexibilitet är också viktig ur ett energiberedskapsperspektiv. Det är en stor förbättring jämfört med att ha naturgas.
Bolagets största klimatinsats
Investeringen av den nya pannan – på 2,53 miljarder kronor – är energibolagets största klimatinsats någonsin. Genom att ångpannan använder grot och RT-flis istället för naturgas minskar de fossila koldioxidutsläppen med 30 000–150 000 ton per år jämfört med historiska nivåer. Den exakta minskningen varierar beroende på bland annat väderförhållandena.
Jag brukar säga att hela anläggningen är som en schweizisk armékniv just för att den kan användas på många olika sätt beroende på omständigheterna.
En annan viktig faktor till satsningen är att Göteborg Energi ville komma bort från sitt naturgasberoende.
– Under energikrisen 2022 märkte vi att det blev väldigt dyrt att använda naturgas. Och dessutom var den fossil. Så det här var en risk vi hade i vårt system och som dessutom bidrog till väldigt stora koldioxidutsläpp. Med den nya pannan minskar vår exponering mot gasen och det är något som är bra för vår fjärrvärmeprodukt och för våra kunder, säger Per-Anders Gustafsson.
Bioångpannan ska fungera som baslastanläggning och kommer att köras kontinuerligt från september till mitten av maj, vilket är omkring 4 000 timmar per år. Pannan är nu driftsatt och levererar värme till fjärrvärmenätet, men det sker fortfarande en viss intrimning.
Byggts rekordsnabbt
Något som sticker ut kring den nya ångpannan är att den har byggts rekordsnabbt. Från beslut till drift har det tagit tre år.
– En panna av det här slaget brukar ta åtminstone fyra år att bygga, förklarar Maria Östman, projektledare för den nya anläggningen och hon beskriver skillnaderna med ett liknande projekt där hon var projektledare.
– Där ägnade vi ett år att ta fram förfrågningsunderlag, sedan hade vi upphandlingar och därefter överprövningar. I detta projekt togvi fram våra förfrågningsunderlag på fyra månader och fyra månader senare låg det första kontraktet med Veidekke på bordet.
Att man har lyckats bli klara på tre år och enligt utsatt kontraktsdatum har flera förklaringar menar Maria Östman, men det viktigaste är det varit erfaren personal och att alla aktörer har arbetat mot samma mål.
– Ett tydligt exempel på detta är att kommunfullmäktige gick in med ett extrainsatt möte då vi inte hade tid att vänta två veckor, och Göteborg Energis styrelse har också haft extra möten. Allt för att vi skulle kunna hålla tempot och vår tidsplan, säger Maria Östman.
Byggarbete dygnet runt
På själva byggarbetsplatsen har det därmed också varit högt tempo och under vissa perioder har det varit byggarbetare på plats dygnet runt i olika skift – något som är mycket ovanligt. Men att bygga med så stark tidspress ökar också risken för arbetsplatsolyckor.
Under bygget har dock inga allvarliga arbetsplatsolyckor skett och både Maria Östman och Per-Anders Gustafsson betonar att arbetet aldrig har fått ske på bekostnad av en god arbetsmiljö.
– Ett projekt av det här slaget innehåller många stora arbetsmiljörisker, som bland annat fallrisk och heta arbeten. Att inte det har skett några allvarliga olyckor är det viktigaste resultat av allt i det här projektet, säger Per-Anders Gustafsson.
Göteborg Energis nya bioångpanna
– Den nya biobränsleeldade ångpannan integreras med befintliga Rya kraftvärmeverk och har en effekt på 156 MW värme och 39 MW el.
– Pannan har levererats av Valmet och den yttre bränslehanteringen av Raumaster, medan markarbeten har genomförts av Veidekke Entreprenad.
Ann-Sofie Borglund
