Forskningsprojektet Värmemarknad Sverige startade för sju år sedan och då handlade det framför allt om att kartlägga värmemarknaden och att ta fram olika scenarier kring dess utveckling. I februari i år avslutas den tredje etappen, vilken har pågått i drygt två år. Denna etapp har fördjupat kunskapen inom flera områden, bland annat framtidens värmelösning, hållbarhet och lokala samarbeten. Sammantaget visar denna etapp att värmemarknaden är mitt uppe i en stor förändringsprocess där nya former av utmaningar måste hanteras samtidigt som dagens krav och utmaningar finns kvar och delvis förstärks.
Nya utmaningar
– Värmemarknaden har utvecklats enormt på miljösidan under de senaste fyrtio år och är idag nästan helt fossilbränslefri, så denna marknad har visat att den klarar av stora omvälvande förändringar, säger Kjerstin Ludvig på Profu och projektledare för Värmemarknad Sverige.
Värmemarknaden i SverigeDen svenska värmemarknaden omsätter
100 miljarder kronor och 100 TWh per år.Behovet av uppvärmning och tappvarmvatten
i bostäder, lokaler och industrier utgör en
fjärdedel av Sveriges energianvändning.
– Nu måste branschen ta sig an utmaningar av en annan karaktär. Det handlar framför allt om att hantera frågor som att möta klimatutmaningen generellt, digitaliseringens möjligheter, behovet av samordning och nya former av samarbeten.
Hon pekar på fyra tydliga tendenser på marknadssidan: Värmekunderna ställer allt större krav på leverantörerna, det sker en ökad digitalisering hos både värmeleverantörer och kunder, det krävs mer kundanpassade tjänster samt att kundkraven ökar på cirkulär ekonomi och resurseffektivitet.
– Kundernas krav och förväntningar förändras och de jämför inte sin kundupplevelse enbart från olika energibolag, utan även med kundmöten de har inom andra branscher, exempelvis med bank, film eller online-shopping.
– Vi ser också att kunderna inte längre ser energibolagen som den självklara energileverantören, säger Kjerstin Ludvig och berättar att de har intervjuat ansvariga på flera stora fastighetsbolag om hur de ser på framtidens värmelösning. Där finns en stor grupp som fortsatt ser fjärrvärme som sin bas, men de provar också andra energilösningar. En annan grupp vill hålla alla dörrar öppna för olika typer av energilösningar och kan ta investeringar för att minska sitt beroende och sin inlåsning till en värmekälla. Det finns också en liten grupp som arbetar med helt egna lösningar. Denna grupp vill koppla bort sig från fjärrvärme och är väldigt ekonomiskt inriktad och vill satsa på det som är mest lönsamt ur deras perspektiv just nu.
– Alla grupper har dock samma målbild att värmeproduktionen ska vara hållbar, leveranssäker och fossilfri, men de väljer olika vägar dit. Oavsett vilken väg de väljer vill de ha ett nära samarbete med sin leverantör. För en del är leverantören fortfarande energibolaget, men det kan också vara en ny aktör som tar den rollen.
Intresse för digitalisering
– Om inte energibolaget uppfyller den förväntade rollen som deras leverantör, kommer fastighetsbolagen att söka efter andra samarbetspartners. Kunderna kräver att leverantörerna tar klivet ut från sina kontor på allvar och engagerar sig ännu mer i sina kunders verksamhet, betonar Kjerstin Ludvig.
Ytterligare ett område där energibolagen behöver vara mer på tårna är inom digitalisering. Insikten om digitaliseringens andra våg har kommit relativt sent till energisektorn. Nu finns det ett stort intresse hos värmeaktörerna och många börjar satsa på digitaliseringen på allvar genom bland annat effektivisering av interna processer och utveckling av nya tjänsteerbjudanden.
3 resultat från analysenFrån energi till effekt
Det finns en stor kunskap om energieffektivisering och vilka åtgärder som är möjliga, men kunskapen är inte lika utbredd om effekt. I projektet har man därför undersökt hur effektbehovet påverkas vid olika typer av effektiviseringsåtgärder. Man har också tagit fram en åtgärdskompass, som på ett konkret sätt visar vilka besparingsåtgärder som även sparar effekt och i hur stor utsträckning det sparar effekt.Lokal samverkan
Många aktörer inom värmemarknaden har önskemål om att lösa värmemarknadens utmaningar genom samverkan. I projektet har man samlat erfarenheter från fyra lokala samverkansinitiativ och kombinerat med forskningsrön. Projektet har tagit fram en checklista för en framgångsrik samverkansprocess, bland annat att se samverkan som en gemensam lärprocess för alla berörda, att förtroendet är en förutsättning för samverkan samt att öppenhet och transparens är helt avgörande.Färdplan 2.0
Under Värmemarknad Sveriges tredje etapp tog man fram färdplanen för uppvärmningsbranschen – där målet är att uppvärmningssektorn ska vara fossilbränslefri till 2030 och vara en kolsänka till 2045. Ett 30-tal aktörer på värmemarknaden kommer nu att genomföra seminarier och lyfta fram goda exempel och erfarenheter av åtgärder och aktiviteter som bidrar till färdplanens genomförande. Det har också bildats fem grupper som fördjupar sig inom fem aktuella områden.
Ann-Sofie Borglund
