Vi använder cookies på vår webbplats. När du använder vår webb accepterar du att information om ditt besök lagras i din webbläsare.

EU:s Energidirektiv

EU-reglerna som påverkar värmebolagen

EU-regler Efter ett par års manglande införs EU:s reviderade energieffektiviseringsdirektiv i år. Det påverkar framför allt svenska värmebolag.

Foto: Roland Lundgren

EU:s regelverk styr en stor del av den svenska energipolitiken, men det är inte alltid så lätt att hålla koll på alla direktiv och förordningar. Under det närmaste året kommer det reviderade energieffektiviseringsdirektivet införas i svenska regelverk, som en del i det så kallade Ren energi-paketet, Clean energy package. Direktivet innebär skärpta mål till 2030: energieffektiviseringsmålet höjs till 32,5 procent, från tidigare 27 procent (räknat från 2005).

32 % mindre energi till 2030 EU:s övergripande energieffektiviseringsmål höjs från 27 till 32,5 procent till 2030 (räknat från 2005). I Sverige ska målet nås genom befintliga styrmedel: energiskatter och koldioxidskatter. Utslaget per år ska EU-länderna spara 0,8 procent energi mellan 2021 och 2030. För Sveriges del innebär det en total besparing på 163 TWh.

– Det finns två sätt att lösa detta på enligt EU: ett kvotpliktssystem (vita certifikat) eller så kallade alternativa åtgärder. I Sverige har regeringen föreslagit att vi ska använda våra befintliga styrmedel, det vill säga energi- och koldioxidskatter, säger Erik Thornström, styrmedelsexpert på Energiföretagen.

– Ett kvotpliktssystem skulle inbära en massa tungrodd administration för elhandlare utan att ge effekt. Både Energimyndigheten och Naturvårdsverket är utöver branschen negativa till det parallella kvotpliktsförslag som varit ute på remiss under hösten.

Energieffektiviseringsdirektivet innebär också att energikundernas ställning stärks. Värme- och kylföretagen måste ge tydligare information på sina fakturor, till exempel bränslemix och växthusgasutsläpp.

Nya informationskrav på fakturorna Från den 25 oktober 2020 utökas informationskraven på fjärrvärme- och fjärrkyleleverantörer. Då ska företagen bland annat redovisa bränslemix, växthusgasutsläpp och grafisk jämförelsedata på sina fakturor. Detta medför att fjärrvärmelagen måste ändras senast i oktober 2020. Ett lagförslag kommer under våren, som väntas klubbas i riksdagen i juni.

– Värmeföretagen behöver förbereda sig och anpassa sina fakturerings-system, säger Erik Thornström.

I direktivet ingår också individuell värmemätning och debitering (IMD) på lägenhetsnivå, som varit en långbänk allt sedan förra energieffektiviseringsdirektivet 2012. I princip alla branschaktörer har varit kritiska och menar att förslaget är kontraproduktivt och tar bort incitament för fastighetsägare att energieffektivisera. Nu har EU pressat fram nya regler från svenska regeringen, som under sommaren 2019 presenterade ett alternativt förslag, som ställer krav på fastighetsägare med hög energianvändning, över 200 kWh/kvadratmeter och år, att installera system för mätning och debitering av värme.

Individuell mätning av värme Den som äger ett flerbostadshus med ett primärenergital över 200 kWh/m2 och år (eller över 180 kWh/m2 i norra Sverige) ska installera system för individuell mätning av värme. Förutsättningen är att det är tekniskt genomförbart och att kostnaden står i proportion till energibesparingen. Undantag finns också om fastighetsägaren presenterar en energirenoveringsplan som innebär att tröskelvärdet underskrids. Vid nybyggnationer och stora renoveringar ska fastighetsägare installera individuell mätning av varmvatten.

För energiföretagen får de nya mätningskraven inga direkta konsekvenser.

– Men det kan ju innebära att kunderna är intresserade av nya energitjänster för att hantera den individuella mätningen även om de flesta fastighetsägare nog kommer vilja tillämpa undantagsmöjligheterna, säger Erik Thornström.

Ren energi-paketetI november 2016 presenterade EU-kommissionen Ren energi-paketet (Clean Energy Package). Paketet innehåller åtta direktiv och förordningar för att anpassa lagstiftningen till de nya utmaningarna på energimarknaden. Energieffektiviseringsdirektivet är en av dessa och ska vara infört i svensk lag senast i oktober 2020.

Johan Wickström