Vi använder cookies på vår webbplats. När du använder vår webb accepterar du att information om ditt besök lagras i din webbläsare.

Nyheter Energiöverenskommelsen

Branschen hoppas på en ny energiöverenskommelse

Politik I december sprack energiöverenskommelsen då moderaterna och kristdemokraterna hoppade av. Det drabbar de långsiktiga spelreglerna för industrin, menar energiminister Anders Ygeman.

Kärnkraften hamnar återigen i fokus när energiöverenskommelsen brutits. På bilden Ringhals, vars reaktor 2 ställdes av vid årsskiftet. Foto: Vattenfall

Det var i början av december som moderaterna och kristdemokraterna tillsammans med liberalerna gick ut i en debattartikel i DN och lade fram nio energipolitiska krav och krävde nya förhandlingar. Energiöverenskommelsen som slöts sommaren 2016 blev därmed inte så långlivad.

– Det var rätt att ingå överenskommelsen då. Den löste ett antal akuta problem för kärnkraften och vattenkraften. Men nu har vi genomfört nästan allt och behöver uppdatera den för att klara den snabba elektrifieringen, säger Lars Hjälmered, näringspolitisk talesperson för moderaterna.

De tre partierna kräver bland annat att det övergripande målet ska vara att uppnå ett fossilfritt – istället för förnybart – elsystem till 2040. Av  de nio punkterna handlar fem om kärnkraft. Bland annat att det ska utredas om Ringhals 1 och 2 ska drivas vidare (vilket dock riksdagen röstade emot i slutet av januari efter en motion av sd).

– Det är en stor potentiell elproduktion som skulle kunna göra stor nytta. Genom att stänga dem ökar koldioxidutsläppen med 8 miljoner ton i Europa. Sedan tycker jag överlag att vi ska forska mer om kärnkraft. Alla dörrar måste vara öppna för framtidens elproduktion, säger han.

Spelreglerna ändras
Energiminister Anders Ygeman är besviken över avhoppen:

– Det är naturligtvis besvärande att en överenskommelse som ska hålla i 25 år bryts efter 3 år utan att något i praktiken förändrats. Det mest allvarliga är att de långsiktiga spelreglerna förändras för industrin. Den som investerar måste ha stabila och förutsägbara villkor.

Ygeman säger sig ha varit öppen för förhandlingar kring alla punkter med m och kd utan att ha fått gehör.

– Vi hade ett samtal där de förde fram sina viktigaste punkter och svarade utförligt i ett brev hur vi skulle kunna ta vidare processen. Men som svar kom debattartikeln i DN, säger Anders Ygeman.

Hur ser ni på kärnkraftens roll framöver?

– Det kommer att vara en viktig del i svensk energiförsörjning under lång tid framöver. Energiöverenskommelsen gjorde den mer konkurrenskraftig. Men kärnkraftens kostnadsutveckling ser negativ ut jämfört med den förnybara energin.

På Energiföretagen är man bekymrad över utvecklingen.

– Energiöverenskommelsen har varit jättebra för stabiliteten på marknaden, så vi beklagar detta. Som energibolag ska vi ta ställning till ekonomiskt tunga frågor och då måste vi ha långsiktig stabilitet, säger Monica Karlsson, ordförande för Energiföretagen samt vd för Halmstad Energi och Miljö.

Många utmaningar att lösa
Samtidigt finns det många utmaningar på elmarknaden som måste lösas, menar hon, till exempel effektbehovet, kraftvärmefrågan och elnätens utveckling.

– Jag hoppas att politikerna sätter sig ner på ett samlat sätt så att de kan få till en ny, bredare överenskommelse. Jag tror att de är kloka nog att inse att vi måste ha en gemensam inriktning på sikt.

Anders Ygeman är öppen för nya diskussioner, men ser ingen brådska:

– Nu kanske vi ska ta det lite lugnt och analysera läget först.

Johan Wickström