Vi använder cookies på vår webbplats. När du använder vår webb accepterar du att information om ditt besök lagras i din webbläsare.

Reportage

Världens största solkraftspark

Solel Tiotusentals solfångare och en 246 meter hög pelare med flytande nitritsalt som kan lagra solenergin i flera timmar. Världens största solkraftspark, OSPS, är en av anledningarna till att Marocko ligger på topplistan över de länder som kommit längst för att minska klimatutsläppen. Nu finns också en svensk pilotanläggning på plats i solparken.

Ämnesområden: Energilagring Förnybart Solel

Dela artikel

Solspeglarna på marken koncentrerar solstrålarna till den höga ljuspelaren, där värmen lagras i flytande nitritsalt. Foto: Frida Bank

Efter timmar på slingriga bergs­vägar uppenbarar den sig plötsligt – som ett finger upp i himlen. Den 246 meter höga pelaren Noor III i den gigantiska solenergiparken Ouarzazate Solar Power Station, OSPS, syns på mils avstånd och det tar ytterligare 40 minuter med bil att nå fram från där pelaren först skymtades till själva ingången till komplexet.

Pelaren är dock bara en del av solenergiparken, som består av totalt fyra delar, kallade Noor I, Noor II, Noor III och Noor IV efter det arabiska ordet för ljus. Parken sträcker sig över 3 040 hektar och är därmed världens största solkraftverk.

– Kvaliteten och intensiteten på solstrålarna i den marockanska öknen är bland de bästa i hela världen. Detta ljus är även anledningen till att många filmbolag kommer hit för att filma, säger Mouhssine Ait Ali, chef för hälsa, miljö och säkerhet på OSPS.

Termisk solkraftConcentrated solar power, (CSP), även kallat termisk solkraft, är ett solenergisystem som använder linser eller speglar för att koncentrera solljuset till en liten yta. Det koncentrerade ljuset värmer upp ett medium i den mottagande ytan, vilket i sin tur används för att driva en turbin som är kopplad till en generator.CSP förutsätter ett koncentrerat solljus vilket endast är möjligt med direkt sol­strålning. Anordningens prestanda försämras kraftigt av moln och skugga.Källa: masen.ma

Staden Ouarzazate brukar kallas porten till öknen och på sommaren kan här bli upp emot 50 grader varmt. Här finns bara grus, sten – och speglar. Bara Noor III har 7 400 speglar (även kallade heliostater), var och en stor som en buss. Speglarna följer automatiskt solens gång och koncentrerar strålarna till en mottagare på ljuspelaren.

Varje solspegel, eller heliostat, är stor som en buss.

Man skulle kunna tro att antalet speglar räcker för att göra OSPS unikt, men så är inte fallet. Istället är det sättet på vilken värmen från solen lagras som är det märkvärdiga. Tekniken kallas Concentrated solar power, CSP, och istället för att direkt omvandla värmen till el lagras värmen i flytande nitratsalt som kan bli över 500 grader varmt. När energin väl behövs används saltet till att värma vatten som förångas och under högt tryck driver en turbin som är ansluten till en generator där elen produceras.

– Vi vet att man använder mest energi mellan ­klockan 19 och midnatt så efter solnedgången används det uppvärmda saltet för att producera el. På detta sätt kan vi producera el i åtminstone sju-åtta timmar trots att solen har gått ner, säger Mouhssine Ait Ali.

Även Noor I och II är termiska anläggningar, men här består solfångarna istället av tusentals konkava speglar i långa rader. Speglarna värmer upp en vätska som transporteras i tunna rör framför dem och som sedan värmer vatten till ånga. Därefter följer samma procedur som på Noor III, dock är lagringstiden bara hälften så lång.

Ouarzazate, Marocko.
På sommmaren kan det bli upp till 50 grader varmt i staden, som brukar kallas porten till öknen.

Det starka skenet försvinner och kommer tillbaka flera gånger under tiden Mouhssine Ait Ali pratar. När pelaren är släckt syns den svarta mottagaren tydligt för att sedan bli lika ljus som solen när den startar igen. Nedsläckningarna beror på att speglarnas inställningar måste omkalibreras för att ge ifrån sig mesta mängd solinstrålning.

Förutom sol behövs vatten för att driva solenergiparken – dels för att skapa ånga som kan driva turbinen, dels för att kyla ångan när den åter ska bli vatten. Vattnet tas från dammen El Mansour Eddahbi som ligger så nära att den kan skymtas från utkikstornet. Den anlades på 1970-talet för att motverka ökenspridning och förbättra lokal­befolkningens levnadsstandard.

Enligt Mouhssine Ait Ali används mindre än en procent av dammens årliga kapacitet, men i ett ökenlandskap gör minsta lilla droppe skillnad för jordbrukarna i området. Därför har OSPS satsat hårt på att förbättra just vattenanvändningen genom att kyla vattenångan med luft istället. De försöker även att återanvända vattnet samt att rengöra speglarna med borstar.

– Intensiteten på solstrålarna i den marockanska öknen är bland de bästa i hela världen, säger Mouhssine Ait Ali, på OSPS.

Marockos satsningar på förnybar energi har gjort att landet är näst bäst i världen på klimatförebyggande åtgärder, bara slaget av Sverige. Detta enligt rankinglistan The Climate Change Performance Index, CCPI, som omfattar 56 länder. Marocko är det enda landet utanför EU, förutom Indien, att placera sig bland de 21 bästa på listan.

– Nu är vi inne i en period av snabb utveckling där vi behöver mycket energi. Vi har ingen olja och vi ville inte investera i kärnkraft. Eftersom kungen är mycket drivande i frågan om förnybar energi har vi därför valt att utveckla sol- och vindkraftverk, säger Mouhssine Ait Ali.

Vi kommer att få se många sådana här kraftverk i framtiden, speciellt i Afrika.

För tillfället är Marocko fortfarande beroende av olja, gas och kol och importerar drygt 90 procent av sin energi från bland annat Spanien och Algeriet. Landet har dock som mål att 42 procent av energin ska komma från förnybara källor 2020. Tiden är således knapp och därför går byggandet av både sol- och vindkraft i rasande fart. Bland annat planeras en anläggning i Midelt i norra Marocko som ska bli nästan 40 procent större än OSPS.

Masen, det statliga bolaget som ligger bakom bygget av OSPS, har även skrivit avtal med 13 afrikanska länder, bland annat Niger, Benin och Somalia, för att assistera dem i deras satsningar på förnybar energi.

– Problemet inför bygget av OSPS var att tekniken inte hade använts i så stor skala någon annanstans i världen. Det fanns ingen mall att gå efter och folk litade inte på teknologin eftersom den inte var så väl studerad. Nu har folk sett att den fungerar och andra länder står på kö för att få investera. Vi kommer att få se många ­sådana här kraftverk i framtiden, speciellt i Afrika.

Johan Lilliestam är professor i energipolitik vid universitetet i Potsdam. Han håller med om att tekniken har framtiden för sig.

– CSP fyller en nisch och är en av de möjliga nycklarna till en förnybar energiförsörjning i fram­tiden.

Det är således till världens öknar som vi behöver söka oss i vår jakt på en hållbar framtid. Men även om öknarna kan tyckas ogästvänliga är de inte tomma – både människor, djur och växter kommer att påverkas av solparkernas utbredning.

– All form av aktivitet har en påverkan på miljön, men fotavtrycket av dagens energianvändning är betydligt större. Men det kommer säkert att bli diskussioner om djur eller växter som hotas av solenergiprojekt. Öknarna är inte tomma på människor heller och det finns etniska spänningar som kan förvärras, säger Johan Lilliestam.

Men med tanke på att det ”bara” behövs solpaneler på ett område lika stort som Belgien för att förse hela världen med el är det inte var man ska förlägga solparkerna som är den största utmaningen utan hur man ska transportera energin från öknen till länderna och städerna som behöver den.

Eftersom många ökenländer varken är demokratier eller politiskt stabila kan detta dock vara lättare sagt än gjort, åtminstone ur ett etiskt perspektiv. Frågan är också om till exempel EU är berett att handla med länder som tullar på de mänskliga rättigheterna.

CSP fyller en nisch och är en av de möjliga nycklarna till en förnybar energiförsörjning i fram­tiden.

– Å ena sidan handlar vi ju redan med många sådana länder vad gäller olja och gas så varför skulle andra moraliska mått gälla för förnybar energi än för olja och gas? Å andra sidan, om det nu finns en möjlighet att handla med miljövänlig energi så borde vi kanske ­hjälpa till i demokratiseringsprocessen. Förnybar teknologi är mer småskalig är exempelvis oljeutvinningen och det finns därför en möjlighet att bygga mer småskaligt så att lokalbefolkningen får ta del av den, säger Johan Lilliestam.

Johan Lilliestam, professer i energipolitik vid universitetet i Potsdam.

För att över huvud taget få till en storskalig produktion av CSP-tekniken menar Johan Lilliestam att länder först och främst måste börja tänka mer långsiktigt. Flera projekt behöver pågå samtidigt så att industrin kan bygga upp en leveranskedja som garanterat lönar sig.

– De senaste åren har det bara funnits enskilda projekt som har drivit på och då kan man inte bygga upp en industri och investera i forskning.

Att just Marocko är ett av föregångsländerna inom tekniken är enligt Johan Lilliestam ­ingen tillfällighet. Landet har ett stort behov av energi, men ett svagt elnät. Det är dess­utom många soltimmar och mycket yta.

– Det är också ett relativt stabilt land, vilket är bra om man ska göra kapitalintensiva investeringar.

Från och med årsskiftet finns även det svenska energi­lagringsföretaget Azelio på plats i OSPS med en fullskalig verifikationsanläggning. Deras teknik påminner om OSPS men går att bygga mer små­skaligt. Systemet baseras på en stirlingmotor. Solcellsgenererad el värmer det egenutvecklade värmelagret av aluminiumlegering som smälter vid cirka 600 grader. Den lagrade värmen gör att motorn kan drivas på full effekt i 13 timmar efter att solen har gått ner.

– Vi måste inte bygga mot ett stort elnät utan kan bygga överallt där sol- eller vindförhållandena är tillräckligt bra. Vi kan sätta upp ett lokalt elnät som ger en effekt på 500 kW och ändå vara kostnadseffektiva, säger Azelios vd Jonas Eklind.

Att Azelio hamnade i Marocko beror på deras medverkan på klimattoppmötet COP22 i Marrakesh 2016 där de var med som en av Masens, det bolag som äger OSPS, framtida energilösningar. Det ledde till att de nu färdigställer sitt verifikationsprojekt.

– När vi visade upp teknologin förra året fick vi på ett par månader in förfrågningar från 52 länder till ett värde av 50 miljarder kronor. Så intresse och marknad finns. När vi har fått verifieringsdata kommer vi att omvandla intresset till ordrar och leveranser med en fullskalig produktion i mitten av 2021, säger Jonas Eklind.

Masen, Moroccan Agency for Sustainable Energy, står bakom bygget av OSPS.Solenergiparken OSPSOuarzazate Solar Power ­Station, OSPS, i centrala ­Marocko, består av fyra delar (Noor I–IV). Parken, som blev klar 2018, har en installerad effekt på 582 MW och producerar cirka 1,2 TWh el per år. Slutnotan för OSPS landade på drygt 9 miljarder dollar och bakom bygget står det statligt ägda bolaget Masen, Moroccan Agency for Sustainable Energy. Bygget är även finansierat av Världsbanken, ­Afrikanska utvecklingsbanken och ­Europeiska investeringsbanken m fl.Noor III är med 246 meter det högsta tornet i Afrika. Det finns liknande ­anläggningar i bland annat USA, Spanien och ­Sydafrika, men inte lika stora.Källa: masen.ma

Izabella Rosengren