Elmarknaden har genomgått ett ovanligt halvår. En varm vinter, välfyllda vattenmagasin, och ökande andelar vindkraft i energisystemet fick spotpriset på el att rentav bli negativt under några timmar i februari. Sedan kom coronakrisen, och med den ytterligare minskad efterfrågan på el.
Priserna befinner sig nu på fortsatt låga nivåer. Marknadsaktörernas syn på utvecklingen, enligt vad som i skrivande stund (slutet av maj) kan utläsas på elbörsen Nasdaq, är att spotpriserna väntas hålla sig under 20 öre/kWh fram till oktober, och först till första kvartalet nästa år överstiga 25 öre/kWh.
– Ett sådant utfall skulle likna tidigare år där vi haft mycket vatten i magasinen och lägre efterfrågan än normalt, säger Magnus Thorstensson, ansvarig råkraftmarknad på Energiföretagen.
Svårt prissäkra vindkraft
Han poängterar dock att medan coronakrisen förvisso lett till minskad efterfrågan, främst från industrin, så ska omfattningen inte överskattas. Elefterfrågan ser uppskattningsvis ut att vara cirka 5 procent lägre än normalt vid den här tiden på året. Så de låga priserna är till stor del orsakade av mer normala faktorer.
– Verkar man i ett kraftsystem som är vattenkraftbaserat måste man räkna med att vi ibland har mycket vatten och ibland mindre, säger Magnus Thorstensson.
Men vad innebär de låga priserna för elproducerande bolag? Det beror mycket på vilken sorts produktion det handlar om. De bolag som har en stor del icke-planerbar elproduktion, som sol- och vindkraft, ligger sämre till än de som har mycket planerbar produktion. Bland annat därför att icke-planerbar el inte i samma utsträckning kan prissäkras på de finansiella marknaderna, och därför är betydligt mer beroende av spotpriset.
– Vissa aktörer har sålt kanske 75 procent av sin elproduktion för året redan innan det har börjat, men med vindkraft går det inte att göra detta då produktionen inte är tillräckligt förutsägbar, säger Magnus Thorstensson.
Tufft för många aktörer
Vikten av att prissäkra produktionen delas av Stefan Braun, vice vd för elhandelsbolaget Bixia. De förmedlar mycket el från mindre producenter, där många nu har det väldigt tufft.
– Det varierar från producent till producent beroende på hur mycket de har prissäkrat och hur deras finansiella ställning ser ut. För många aktörer med höga skulder blir det allvarligt om de låga prisnivåerna håller i sig. Som för en del nyetablerad vindkraft, säger Stefan Braun.
Jämtkraft är å andra sidan ett bolag som ämnar fortsätta med sina planerade vindkraftsinvesteringar. Bolagets vd Erik Brandsma förklarar att bolaget säkrat sina priser bra på kort sikt, vilket bland annat varit möjligt på grund av dess balans mellan vind- och vattenkraft, och att de nu kan basera sitt agerande i långsiktiga marknadsbedömningar.
– På längre sikt ser vi att efterfrågan på el kommer öka tack vare omställningen av industri- och transportsektorn. Och med det system vi har så kommer det leda till elpriser som är högre än de är nu, även om variationen också kommer vara hög, säger Erik Brandsma.
Linus Olin