Vi använder cookies på vår webbplats. När du använder vår webb accepterar du att information om ditt besök lagras i din webbläsare.

Stor potential för vindkraft till havs

Förnybart Vindkraft till havs kan stå för över en femtedel av Sveriges elbehov enligt Havs- och vattenmyndighetens havsplaner. Försvaret är positivt till planerna, medan Svensk Vindenergi hade velat se fler utpekade områden för vindkraften.

Foto: Vattenfall.

Under 2019 installerades rekordmycket ny vindkraft i europeiska hav. I Sverige däremot har det inte byggts några vindkraftverk till havs sedan 2013. Vattenfall hade tillsammans med Wallenstam tänkt att bygga en vindkraftpark i Hanöbukten utanför Sölvesborg, men tvingades i höstas att avbryta satsningen efter tio års planerings- och projekteringsarbete sedan Försvarsmakten sagt nej till vindkraftsparken. 

En havsplan kan öka förutsättningarna för att stora investeringar av detta slag inte ska tvingas lägga ner efter flera år. I december 2019 presenterade Havs- och vattenmyndigheten (HaV) Sveriges första havsplaner. När havsplanerna är beslutade ska de vara vägledande för myndigheter och kommuner. Regeringen ska ta beslut om havsplanerna senast i mars 2021.

I havsplanerna har man räknat på olika scenarier och gör bedömningen att havsbaserad vindkraft kan komma att byggas ut med motsvarande en årsproduktion på 23–31 TWh. 

– Det är en rejäl ökning jämfört med idag och motsvarar elproduktionen från Forsmark kärnkraftverk eller så mycket vindkraft som produceras totalt på land. Men vår ambition var från början högre och utgick från Energimyndighetens ambition om 50 TWh el från havsbaserad vindkraft, säger Joacim Johannesson, utredare på enheten för havsplanering på HaV. 

– Det som avgör om vi når upp till 31 TWh är flera faktorer, som investeringsviljan, behovet av förnybar el och produktionskostnaderna för vindkraft till havs, men också hur tillståndsprövningarna faller ut. 

Flera av de ursprungliga områdena är borttagna ur havsplanerna, vilket också har lett den rejäla minskning från 50 TWh som Joacim Johannesson talar om. Orsaken till att områden fick tas bort beror främst på det finns försvarsintressen i dessa områden. 

Camilla Bramer, sektionschef för fysisk planering vid Försvarsmakten, tycker att de områden som nu finns kvar i havsplanerna ger bra möjligheter för att bygga havsbaserad vindkraft, men hon poängterar att det ändå måste avgöras från fall till fall. 

Till de områden som nu finns i havsplanerna har vi ställt oss positiva och bedömt att riskerna är förhållandevis små.  Camilla Bramer, sektionschef för fysisk planering vid Försvarsmakten.

– För oss riskerar all vindkraft till havs att påverka vår verksamhet. Till de områden som nu finns i havsplanerna har vi ställt oss positiva och bedömt att riskerna är förhållandevis små, säger Camilla Bramer. 

Från vindkraftsbranschen är man däremot rätt skeptisk. 

– Havsplanerna ger en stoppsignal. De ska vara vägledande i tillståndsprocesser och kommer därför att få stor genomslagskraft. Det finns redan exempel på att områden utanför utpekade energiområden avfärdats som olämpliga, säger Beatrice Teurneau, sakkunnig inom havsbaserat på Svensk Vindenergi, som velat se betydligt fler områden för havsbaserade vindkraft. 

I flera länder där vindkraft till havs växer har man ett system där regeringen pekar ut platser för vindkraftsetablering. Vem som får bygga avgörs genom en auktion, där bolaget som kan bygga till lägst kostnad vinner. I Sverige tar vindkraftsbolaget hela utvecklingskostnaden och risken.

– I Sverige råder omvända förhållanden. Här får man söka tillstånd att bygga överallt. Detta är något som Försvarsmakten upplever är problematiskt och vi lägger mycket tid på remisser med mera. Vi hade hellre sett ett system där man på förhand pekat ut områden för just havsbaserad vindkraft, säger Camilla Bramer. 

Det nuvarande systemet är även något som HaV ser som problematiskt.

– Vi föreslår därför att regeringen tillsätter en statlig utredning för att utreda etableringssystemet för havsbaserat vindkraft. Idag har vi ett marknadsbaserat system, som tar många år och kostar mycket pengar och sedan löser man problem undan för undan, säger Joacim Johannesson och fortsätter: 

– Om det fanns en större förutsägbarhet kring de områden man pekar ut och att det verkligen blir en etablering av vindkraft där, skulle Försvarsmakten ha möjlighet att anpassa sin verksamhet på ett bättre sätt. 

Idag är det många faktorer som kan stoppa ett projekt.Havsplanerna blir ytterligare en faktor.  Beatrice Teurneau, sakkunnig inom havsbaserat på Svensk Vindenergi.

Inför en tillståndsansökan får Försvarsmakten i tidig fas en förfrågan från vindkraftsföretaget, men även om vindkraftsbolaget får tillstånd är det inte säkert att projektet byggs. För försvaret innebär det stor osäkerhet och de får svårt att anpassa sin verksamhet. Detta gäller än så länge främst på land, eftersom antalet havsprojekt är litet.

– Havsplaner skapar en ökad förutsägbarhet, men vi tror att det krävs ännu mer förutsägbarhet. Vår bedömning är att genom att ha utpekade och anvisade områden tror vi att vi kan få betydligt mer el från havsbaserad vindkraft, säger Joacim Johannesson. 

Även Svensk Vindenergi vill se en ökad tydlighet kring områdena för vindkraft. 

– Idag är det många faktorer som kan stoppa ett projekt. Havsplanerna blir ytterligare en faktor. Om vi ska se storskalig utbyggnad, vilket klimatomställningen kräver, måste motstående intressen samexistera. Det finns ny teknik som möjliggör samexistens med både försvar och andra näringar, säger Beatrice Teurneau.

 Om vi ska se en storskalig utbyggnad, vilket klimatomställningen kräver, måste motstående intressen samexistera.

– I exempelvis Storbritannien där man har mycket  havsbaserad vindkraft har premiärministern pekat med hela handen att energi- och klimatomställningen är viktig och att vindkraftsindustrin och försvaret måste lösa eventuella konflikter tillsammans. Så tydliga signaler ser vi inte från svenska politiker.

Det finns dock en intention om att öka samverkan i regleringsbrevet för Försvarsmakten för budgetåret 2020. Där framgår att Försvarsmakten i sina yttranden i våg- och vindkraftsärenden ”ska utveckla förmågan till tidig dialog och samverkan med övriga samhället”. Försvarsmakten ska också analysera jämförbara länders och grannländers erfarenheter av fungerande samexistens mellan försvarsmakt och kraftigt utbyggd vindkraft inom samma geografiska område.  

– Detta är något som vi verkligen välkomnar. Vi vill ha en konkret dialog med försvaret om tekniska lösningar och samlad planering av det fåtal havsprojekt det rör sig om, avslutar Beatrice Teurneau.

Camilla Bramer anser att Försvarsmakten redan arbetar på detta sätt vad gäller vindkraft till land och att det fungerar bra. 

– Försvarsmakten deltar idag i Energimyndighetens och Naturvårdsverkets arbete med strategi för vindbruk. Den statliga samverkan är den främsta vägen framåt för oss i dessa frågor. Det blir en stor vinst i om statliga myndigheter redan på förhand har en gemensam syn kring var vindkraftsutbyggnaden främst bör etableras, avslutar Camilla Bramer. 

Vindkraft i havsplanerna
I Havs- och vattenmyndighetens havsplaner har 15 områden (rödmarkerat på kartan) pekats ut som lämpliga områden för havsbaserad vindkraft med hänsyn tagen till alla samhälleliga mål, till exempel försvar och naturvärden. I fyra av dessa områden krävs Natura 2000-tillstånd för  utbyggnad.Totalt handlar det om 2 200 kvadratkilometer som kan byggas med vindkraft. Dessa områden bedöms ge möjlighet att bygga motsvarande 23–31 TWh årlig elproduktion.Havsplanerna ligger nu på regeringens bord för beslut, som troligen kommer senast under våren 2021.

Ann-Sofie Borglund