Maria Jangsten vid Chalmers har i sin forskning fokuserat på effektivitet i fjärrkylasystemet och hon har tittat närmare på undercentraler i 37 fastigheter som har fjärrkyla från Göteborg Energi. Oavsett vad kunden har för verksamhet så slutar energibolagets ansvar vid värmeväxlaren – sedan tar fastighetsägarens ansvar vid.
– Det gör att energibolaget inte har information om vad som sker hos kunden och fastighetsägaren har bara information om vad som sker före det kalla vattnet kommer till deras fastighet. Det i sin tur leder till att energianvändningen inte blir optimal, säger Maria Jangsten.
Differensen i ett fjärrkylasystem ska vara omkring 10 grader. Det är cirka 6 grader i framledning och ska vara 16 grader i returtemperatur. Eftersom differensen är så liten gör varje tiondels grad stor skillnad.
– För att öka differensen behöver energibolag och kunder dela information med varandra. Jag har fått väldigt positiv respons kring resultatet av min forskning, men för att detta ska leda till en förändring hos fjärrkylaleverantörer behöver energibolagen tydligt visa på incitamenten för kunden, menar Maria Jangsten.
Utvecklade prismodeller
Hon pekar på att prismodellerna för fjärrkyla behöver utvecklas så att kunderna tjänar på att öka temperaturdifferensen och inte ta ut ett högre flöde än de behöver. För att veta exakt hur stort flöde det finns behöver kunden analysera data om framledningstemperatur och returledningstemperatur på båda sidor av värmeväxlaren.
– Det är ju inte alla kunder som vill jobba så detaljerat med dessa frågor och där kan energibolaget få en viktig roll genom att erbjuda tjänster på exempelvis åtgärder i kundens fastighet för att ge ett mer effektivt fjärrkylasystem.
Maria Jangsten har sett att det är problem med börvärdet, den önskade temperaturen, hos flera kunder. Det är för lågt i förhållande till fjärrkylans framledningstemperatur, vilket gör att den primära returtemperaturen blir för låg. Samtidigt visar hennes forskning att många kunder använder högre framledningstemperaturer än vad som rekommenderas, vilket i sin tur är positivt för fjärrkylan.
Om kunderna ser till att inte använda för låga framledningstemperaturer i förhållande till fjärrkylans framledningstemperatur finns det möjlighet att returtemperaturen på primärsidan kan höjas, vilket leder det till ett mer effektivt fjärrkylesystem.
För energibolaget skulle det innebära att de får lägre driftskostnader och också kan ansluta flera kunder i det existerande nätet, medan det för kunderna – med en anpassad prismodell – skulle leda till lägre kostnader.
Maria Jangsten har, sedan licentiatuppsatsen presenterades i april, fortsatt att forska om fjärrkyla.
– Jag arbetar bland annat vidare på en diagnosmetod som ska användas för att ta reda på hur undercentralerna mår, säger Maria Jangsten.
Ann-Sofie Borglund
