Vindkraftens utvecklingskurva har gått spikrakt upp de senaste åren i takt med den snabba teknikutvecklingen, större rotorer och allt lägre produktionskostnader. Utvecklingen fick extra bränsle genom energiöverenskommelsen 2016, med målet att uppnå en helt förnybar elproduktion till 2040 men utan stoppdatum för kärnkraften. Det är stora aktörer som försäkringsbolag och pensionsfonder som står för merparten av kapitalet till vindkraft, som nu successivt står på egna ben utan stödsystem.
Bara i år väntas produktionen stiga med cirka 40 procent upp till 29 TWh. Och ökningen är fortsatt hög de kommande åren. Enligt Svensk Vindenergis prognoser kommer vindkraften stå för cirka 45 TWh 2023, en knapp tredjedel av Sveriges totala elproduktion. Men ledtiderna är långa och nu tycks en avmattning vara i sikte. Målkonflikterna ökar i takt med att den potentiella vindkraftsytan minskar där olika intressen står mot varandra.
– Antalet nya vindkraftsansökningar har minskat med 70 procent sedan 2017. Det är allvarligt med tanke på att klimatkrisen kräver snabba utsläppsminskningar. En viktig orsak är det kommunala vetot, säger Tomas Hallberg, ansvarig för tillståndsfrågor på branschorganisationen Svensk Vindenergi.
Genom det kommunala vetot kan en kommun när som helst – och utan motivering – stoppa ett projekt utan att det går att överklaga. En färsk undersökning från konsultföretaget Westander visar att det kommunala vetot sedan 2014 stoppat närmare 1 300 verk under pågående tillståndsprocess. Det motsvarar drygt hälften av alla verk som beviljades tillstånd under perioden.
– Därför är det förenat med stora risker att dra igång vindkraftsprojekt. Man behöver kanske plöja ner 10 miljoner kronor i utredningar och undersökningar innan projektering. Sedan när man kommer in i prövningen finns det nästan alltid motstående intressen, säger Tomas Hallberg.
Vindkraftens nytta är nationell och global, medan påverkan är lokal. Och i prövningarna har nyttan ingen särskild tyngd.
– Dessutom har kommunen redan en stark ställning i processen genom sin översiktsplanering och som remissinstans, säger Tomas Hallberg.
I oktober tillsatte regeringen en utredning för att undersöka om det går att ta bort eller förändra vetot samtidigt som det kommunala inflytandet ska tillgodoses på andra sätt, vilket välkomnas av branschen.
Antalet nya vindkraftsansökningar har minskat med 70 procent sedan 2017, säger Tomas Hallberg, Svensk Vindenergi.
Ett bolag som nyligen råkade ut för det kommunala vetot är Vattenfall. I Boarp, utanför Ulricehamn, planerade bolaget att bygga 17 vindkraftverk, men kommunen stoppade planerna i ett sent skede.
– Det var inom ett område som pekats ut som lämpligt. Vi hade en komplett ansökan som vi lagt runt 10–15 miljoner kronor i tid och energi på och som Länsstyrelsen hade ställt sig positiv till, säger Daniel Gustafsson, ansvarig för landbaserad vindkraft på Vattenfall.
För ett bolag som Vattenfall är summan kanske inte jättelik, men för många aktörer utgör det kommunala vetot en stor affärsrisk. Vattenfalls vindkraftsportfölj är relativt välfylld ändå. Total satsar bolaget 19 miljarder kronor på vindkraft under 2020–21 på samtliga sina marknader. Det senaste och största projektet är Blakliden och Fäbodberget i Åsele och Lycksele, där man installerar 84 verk med totalt 353 MW.
– Det är ett kluster med två parker som vi byggt parallellt. Det blir vår största landbaserade vindkraftpark hittills. Utöver det har vi ytterligare 15 projekt i olika faser, totalt handlar det om 2 500–3 000 MW, säger Daniel Gustafsson.
Men en del av dessa projekt riskerar att gå samma öde till mötes som i Boarp, enligt Daniel Gustafsson:
– Det är många intressenter att ta hänsyn till. Det är en medveten risk när man utvecklar projekt. Det har blivit allt tuffare att få tillstånd, konstaterar han.
Men det är inte bara kommunerna som säger nej. Det finns en rad motstående intressen: försvaret, rennäringen, miljöaspekter och den folkliga acceptansen.
En investerare i vindkraft behöver titta i ett 30-årsperspektiv, säger Daniel Gustafsson, Vattenfall.
För att underlätta processerna vill Svensk Vindenergi lyfta upp klimatnyttan i alla förordningar:
– Enklast vore det om myndigheternas instruktioner uppdateras så att klimatfrågan finns med i alla beslut som fattas och att miljöbalken kompletteras så att klimatnyttan får större tyngd. Då blir intresseavvägningarna enklare. Vi tycker också att kommunerna måste få ta del av de ekonomiska fördelarna av vindkraften, genom att fastighetsskatten skulle kunna gå dit. 2023, när vindkraftsproduktionen når 45 TWh, handlar det om 300 miljoner kronor per år, säger Tomas Hallberg.
Även på Energiföretagen är man bekymrad över den ryckiga tillståndsgivningen.
– Eftersom vindkraften växer så kraftigt är det inte allvarligt idag, men för framtiden måste det här lösas. Vi måste säkerställa att vi kan hitta bra vindkraftslägen. Därför är det bra att regeringen nu ska utreda att ta bort eller refomera vetot, säger Per Holm, ansvarig för vindkraft på Energiföretagen.
För att öka motivationen för kommuner att satsa på vindkraft vill Energiföretagen se att kompenserande åtgärder för lokal nytta utreds, till exempel bygdepeng till dem som berörs av en vindkraftspark.
(Klicka på illustrationen nedan för att förstora den)
Den snabba utvecklingen av vindkraft har även lett till andra utmaningar, till exempel väldigt stora svängningar i elpriserna och till och med negativa priser under blåsiga timmar. Det betyder att marknadsläget blir ordentligt pressat för alla elproducenter.
– Priserna är låga nu, men de går upp och ner. En investerare behöver titta i ett 30-årsperspektiv. Vi jobbar också med PPA (Power purchase agreement), det vill säga långsiktiga avtal med olika parter där vi kan säkra priset under lång tid, säger Daniel Gustafsson på Vattenfall.
I marknadspipen för vindkraft ligger också stora infrastrukturprojekt som kan driva upp efterfrågan. Det handlar om att producera grön vätgas med vindkraftsel genom vattenelektrolys, vilken ska kunna användas till exempel för att producera fossilfritt stål (hybrit) och e-metanol till transportsektorn.
Men de satsningarna är på sikt.
– Det är bra att vindkraften växer, men samtidigt har vi en överetablering som gör att alla elproducenter får problem med lönsamheten. Det kan få stor inverkan på marknaden och påverka leveranssäkerheten. Svenska kraftnät måste säkerställa att vi kan föra över el i ledningarna oavsett hur elproduktionen ser ut, säger Per Holm på Energiföretagen.
Även för Svensk vindenergi är nätutbyggnaden ett orosmoment för vindkraftens framtid.
– Tillståndsprocesserna för elnät måste snabbas på och förenklas och elnäten behöver moderniseras. Svenska kraftnät investerar alldeles för lite i näten. Dessutom måste marknaden för stödtjänster utvecklas så att vindkraften kan delta, säger Tomas Hallberg.
Leveranssäkerheten har kommit i fokus denna sommar när kärnkraftverket i Ringhals fick stå standby för att klara spänningen i kraftsystemet.
– Visst finns det stabilitetsutmaningar med en ökad andel vindkraft. Men i länder som har betydligt mer vindkraft än i Sverige har man utvecklat flera stödtjänster. I Sverige kan vindkraften bidra med en eller två tjänster för reglering och spänningsstabilitet, medan det till exempel på Irland finns sju–åtta tjänster för detta, säger Tomas Hallberg.
Vi har en överetablering som gör att alla elproducenter får problem med lönsamheten, säger Per Holm på Energiföretagen.
En annan högaktuell fråga rör havsvinden, som väntas stå för 20 procent av den nya vindkraften enligt vissa beräkningar. Många stora ansökningar ligger hos Svenska kraftnät. Här väntar aktörerna på regeringens besked om anslutningsavgifter, det vill säga om staten ska betala kraftledningarna ut till vindkraftsparkerna. Produktionskostnaden för havsvind är än så länge betydligt högre än för landbaserad, men om staten står för anslutningsavgifterna blir kalkylen mer intressant. I andra länder med högre elpriser och starkare stödsystem växer den havsbaserade vinden starkt.
– Havsvindkraft är givetvis bra, men den måste ha samma förutsättningar som annan kraftproduktion. Vi riskerar att få en dyrare elmarknad om vi subventionerar den genom anslutningsavgifter, säger Per Holm.
Tomas Hallberg på Svensk vindenergi hoppas dock givetvis på en slopad anslutningsavgift, för att skynda på utvecklingen. Men havsvinden kommer nog ändå på sikt tror han.
– Sverige har en lång kust med grunda vatten så potentialen för svensk havsvindkraft är mycket stor. Kostnaderna för havsvind sjunker men är inte tillräckligt låga ännu med tanke på de låga elpriserna. Om inte anslutningsavgiften tas bort får man vänta tills produktionskostnaden möter elpriset, säger han.
Johan Wickström
