Vi använder cookies på vår webbplats. När du använder vår webb accepterar du att information om ditt besök lagras i din webbläsare.

Tema: Arbetsmiljö

Prispress och stress leder till olyckor

Arbetsmiljö Dödsolyckorna i det svenska arbetslivet har varit många de senaste åren. Prispress, stress och bristande rutiner uppges vara några orsaker när allvarliga olyckor inträffar. Nu samlas energibranschen för att öka säkerheten på jobbet.

Ämnesområden: Arbetsmiljö Säkerhet

Dela artikel

Foto: Vattenfall.

Det är onsdag. Montören, som är i 25-årsåldern, har säkrat sig uppe i en stolpe för att utföra ett rutinuppdrag. En transformator ska bytas. Men något går fel. Han får ström genom kroppen och avlider efter att ha förts till sjukhus med ambulanshelikopter. 

I skogen faller en stor fura med ett brak. En man, utsänd av ett elbolag för att utföra röjningsarbete efter stormen som just har bedarrat, träffas. Han skadas så svårt att han avlider av sina skador. Redan dagen därpå upprepar sig historien på en annan plats i en annan skog. Ännu ett människoliv har gått förlorat och ännu en kollega har dött på jobbet.

Hjälpen i fickanKunskapsappen ESA Q är fram­tagen för att kunna stötta dig i vardagen om du hamnar i en situa­tion där du behöver snabb hjälp med till exempel riskhantering, rekommenderad arbetsmetod eller vad sjukvården ska utföra för kontroller om olyckan är framme.
ESA Q Fackkunnig kan du beställa på energiforetagen.se

– Varje olycka är en olycka för mycket. Vi ska inte riskera att bli sjuka, skadas eller dö när vi arbetar, säger Katarina Eskils. 

Hon är utredare på Arbetsmiljöverket och har just publicerat rapporten ”Analys av dödsolyckor 2018 och första halvåret 2019”.

Varje år dör mellan 35 till 60 personer i Sverige på jobbet. När det uppmärksammades att antalet svåra olyckor och dödsolyckor inte längre minskar i samma takt som tidigare gav regeringen Arbetsmiljöverket i uppdrag att sätta samman en rapport i juni 2019. Detta som en första åtgärd – rapporten ska finnas till grund för kommande diskussioner om hur arbetslivet ska bli säkrare. För något måste göras.

– När vi granskar dödsolyckorna under den här perioden ser vi vissa faktorer som är återkommande, säger Katarina Eskils.

Ofta är det flera brister som tillsammans har lett fram till en allvarlig olycka. Katarina Eskils, utredare, Arbets­miljöverket.

Ofta är det flera brister som tillsammans har lett fram till en allvarlig olycka.Katarina Eskils, utredare, Arbets­miljöverket

Ofta är det flera aktörer inblandade. Ledet av underleverantörer kan vara långt och invecklat. Vem som egentligen bär ansvaret för att rutiner följs och att de som ska utföra uppgifterna har rätt utrustning och instruktioner riskerar att lakas ur längst vägen. 

– Vi kan se att de riskbedömningar som gjorts inte har varit heltäckande. Instruktioner som borde ha varit på plats har saknats, inte varit tillräckligt omfattande eller inte varit kända. Eller så har de inte följts. Ofta är det flera brister som tillsammans har lett fram till en allvarlig olycka, säger Katarina Eskils.

Ur den färska statistiken kan man också utläsa andra detaljer, såsom att de flesta olyckor sker på en onsdag eller en torsdag. Oktober och november är lite över-representerade, tätt följt av februari månad.

– Vi ser att många händelser inträffar när en arbetsuppgift ska avslutas. Det är kanske det sista som ska göras för dagen eller för veckan, eller precis före en rast. Kanske är personen lite stressad, har redan börjat slappna av eller är trött. Man förlorar fokus – och så är olyckan framme.

Vi ser att många händelser inträffar när en arbetsuppgift ska avslutas. Det är kanske det sista som ska göras för dagen eller för veckan.

2015 tog regeringen fram ”En arbetsmiljöstrategi för det moderna arbetslivet 2016–2020” och formulerade en nollvision för dödsolyckor. Men med upp mot 60 personer om året som dör på jobbet är det fortfarande långt kvar innan den visionen är nådd.

– Vi måste sträva mot noll. Med tanke på bristerna i både arbetsmiljöarbetet och när det gäller säkerhetskulturen ser vi att de flesta olyckorna egentligen hade kunnat förebyggas.

Det är förstås insikter som väcker frustration.

– Det är så onödigt. Men jag försöker tänka att det kanske kan komma något bra ur en tragisk händelse om vi lär oss och kan förhindra liknande olyckor i framtiden, säger Katarina Eskils.

Större faror med egna anläggningarDet blir allt vanligare med prosumenter – till exempel privatpersoner som själva producerar el. Detta skapar risker i samband med elmätarbyten, varnar Per-Olov Engman, som är sakkunnig EBR (Elnätsbranschens riktlinjer) på Energiföretagen.– Tidigare kunde elnätsbolag koppla från strömmen och arbeta tryggt i förvissningen om att det var spänningslöst. Men med fler producenter i nätet finns det risk för att spänningen finns kvar även om strömmen är frånkopplad av nätägaren. Vi inom EBR har tagit fram en branschrekommendation för utbildning och arbetsmetod för att elmätarbyten ska kunna ske säkert, säger Per-Olov Engman.

Det är framför allt fyra branscher som sticker ut, där riskerna är större. Det är jordbruk, skogsbruk och fiske, byggverksamhet, transport och magasinering samt tillverkning. Fyra branscher – men energibranschen nämns alltså inte specifikt någonstans i Arbetsmiljöverkets rapport. Trots att vi vet att det är en bransch där det regelbundet faktiskt händer olyckor och tillbud, ibland med dödlig utgång. Hur kommer det sig? Det beror helt enkelt på hur de olika händelserna registreras när de anmäls.

Fredrik von Malmborg som arbetar på infrastrukturdepartementet har ansvarat för energisäkerhetsfrågor sedan tre år tillbaka. Han har koll på siffrorna. 

Foto: Michael Erhardsson/Most photos.

– Energibranschen är bred och spänner över ett stort område. Statistiken som finns hos Arbetsmiljöverket ger inte riktigt hela bilden av verkligheten, säger han och ger ett färskt exempel:

– När en montör, utsänd av ett energibolag för att röja skog efter en storm, förolyckas hamnar det under rubriken ”Jordbruk, skogsbruk och fiske” i Arbetsmiljöverkets statistik. Jag tycker att det tydligare ska rapporteras vilken bransch den drabbade tillhör, säger Fredrik von Malmborg.

Men en sak är i alla fall säker. Fler olyckor och händelser rapporteras numera. Mörkertalet har sjunkit.

– Vi vet att bara 16 procent av alla olyckor rapporterades 2005, men 2017 var motsvarande siffra 71 procent. Det är positivt att rapporteringsviljan har ökat, och kanske visar det att också förståelsen för hur viktig frågan är, har blivit större. Arbetsgivarna tar olyckorna på allvar, säger Fredrik von Malmborg.

Arbetsolyckor

elyrkesman omkom på arbetet under 2018, vilket skedde vid elnätsarbete. Under perioden 2014–2018 har totalt tre elyrkesmän förolyckats på jobbet.60 olyckor med elyrkesmän som arbetade med elnät och elförsörjning inträffade under 2018. Totalt skedde 226 elolyckor under samma år där elyrkesmän var inblandade.29 % av alla elolyckor hos elyrkesmän mellan 2014–2018 drabbade medarbetare mellan 21 och 30 år. Det var därmed den mest drabbade åldersgruppen.73av alla elyrkesmäns elolyckor 2014–2018 berodde på arbetsfel, till exempel att spänningen var felaktigt frånkopplad /ej frånkopplad, eller att ingen skyddsavskärmning gjortsKälla: Elsäkerhetsverket – Elolyckor 2018

I september 2019 bjöd den ansvariga ministern Anders Ygeman in flera fackförbund och branschorganisationer för att diskutera vad som kan göras för att skapa en tryggare arbetsmiljö inom just energinäringen.

– Där diskuterades det varför olyckor sker. Prispressen lyftes fram som en viktig bidragande orsak. När man konkurrerar om att kunna leverera till låga priser för att vinna uppdrag finns det risk för att det tummas på säkerheten. Man följer till exempel kanske inte riktlinjerna för hur många som ska följa med ut på ett uppdrag, och gör mer saker på egen hand, säger Fredrik von Malmborg och poängterar att nätägare skulle kunna bli bättre på att ställa krav på säkerhet när nya upphandlingar görs. 

Han ser också ett problem med att branschen fortfarande är ganska homogen. Det är till exempel bara cirka 0,5 procent av elektrikerna i Sverige som är kvinnor och där gymnasieprogrammets utbildning är en av de mest mansdominerade av alla, med 97 procent killar. Det kan ha betydelse för säkerhetskulturen på arbetsplatsen, menar han. En större mångfald skulle kunna vara en del av lösningen för att nå ett tryggare arbetsliv.

– Det kan finnas en risk för att det sprids en ”grabbig” kultur, och att inställningen blir ”man är inte en riktig elektriker om man inte har fått sig några stötar”, säger han.

Statistiken visar att det framför allt är yngre män, i åldrarna 21 till 30 år, som drabbas av elolyckor i arbetet. Tre av fyra elolyckor bland elektriker beror på bristande rutiner eller att rutiner inte följs. På departementet kommer arbetet för att förbygga olyckor i arbetslivet fortsätta under året, bland annat med fler dialogmöten med olika parter. En ny arbetsmiljöstrategi som börjar gälla 2021 ska tas fram.

– Detta är ett prioriterat ämne som Elsäkerhetsverket föreslår att regeringen ska lyfta i höstens budget, lovar Fredrik von Malmborg.

Ulrika Nilsson är ombudsman på Seko.”Vi saknar helhetsbilden”– Det här är en farlig bransch, men frågorna tas på allvar och vi försöker finna lösningar tillsammans, säger Ulrika Nilsson, ombudsman på Seko, som sitter med i Energiföretagens utskott för Hälsa, miljö och säkerhet. 
Hon pekar på några faktorer som kan vara orsaken till de olyckor som sker:

– Många av våra medlemmar arbetar långa dagar. Energiminister Anders Ygeman har sagt att det finns en machokultur men så långt vill inte jag gå. Fast det finns nog en allmän inställning om att man ska jobba mycket och en stark lojalitet. Du säger inte nej till övertid om arbetsgivaren ber dig, och du förväntas ställa upp. Men om du är trött och sliten ökar risken att något går fel.

Att olyckorna riskerar att drunkna i statistiken hos andra branscher är ett problem.

– Vi saknar helhetsbilden. Från vår synvinkel är det absolut en miss att det inte finns en samlad syn på hur många olyckor som det egentligen handlar om, säger Ulrika Nilsson och tillägger:

– Branschen är säkerhetsmedveten. Riskbedömningar görs och arbetsgivarna är duktiga på arbetsmiljöfrågor. Nu behöver vi bara hitta var det är störst risker, så att vi bättre kan förebygga dem. 

Malin Age