I studien har Katja Kononova tillsammans med sin kollega Henrik Näsström undersökt hur fjärrvärmen är prissatt i de 238 nät som ingår i den årliga Nils Holgersson-undersökningen, som ett antal större fastighetsägare står bakom. Dessa fjärrvärmenät ägs av 132 olika fjärrvärmeleverantörer.
Utgångspunkten för jämförelsen är ett flerbostadshus som använder 193 MWh värme per år. Priserna omfattas av en normalprislista, det vill säga den grundprissättning som presenteras för företagskunder.
– Även jag som är väl insatt i fjärrvärmens prismodeller har svårt att jämföra och förstå alla begrepp. Flera saker som betyder samma sak kallas olika beroende på leverantör. Det förvirrar mer än det gör nytta, säger Katja Kononova.
Daniel Lundqvist är marknadsansvarig för fjärrvärmefrågor på Energiföretagen, som har beställt undersökningen, och han är förvånad över att det finns så många olika prismodeller för fjärrvärme. Samtidigt poängterar han att prismodellernas olika uppbyggnad speglar att de lokala förutsättningarna skiljer sig åt och att det också är en styrka att företagen har anpassade sätt att ta betalt för effekt. De flesta kunder har ju dessutom endast en fjärrvärmeleverantör.
– Men rapporten visar att branschen behöver använda samma begrepp för att underlätta för kunderna, inte minst för att de fastighetsägare som har fastigheter på olika platser i landet lättare ska kunna jämföra lönsamheten i olika åtgärder, säger Daniel Lundqvist.
Timvärden med effekt
Katja Kononova rekommenderar att fjärrvärmebranschen över tid minskar till omkring fyra prismodeller för att därigenom underlätta för i första hand fastighetsägarna.
Dessa prismodeller ska uppfylla kraven på att vara kostnadsriktiga, konkurrenskraftiga, väderstabila, styra mot resurseffektivitet samt vara pedagogiska.
Även jag som är väl insatt i fjärrvärmens prismodeller har svårt att jämföra och förstå alla begrepp, Katja Kononova, Sigholm.
Den prismodell som Katja Kononova främst lyfter fram är den som bygger på timvärden med abonnerad effekt.
– Denna prismodell har flera fördelar, bland annat att kunden har möjlighet att påverka kostnaderna för effekt och energi. Den är också stabil vad gäller intäkter för energibolaget, oavsett väderförhållanden. Nackdelen är att den kräver god mätvärdeskvalitet och bra systemverktyg, vilket kan vara krävande för mindre energibolag, säger Katja Kononova.
Säkerställer god kvalitet
En annan prismodell som förordas i studien är den som bygger på kategoritalsmetoden, vilken är lättförståelig och används av många fjärrvärmeleverantörer som vill prissätta sin fjärrvärme efter kundernas årsförbrukning. Den ställer inte lika höga krav på högupplösta mätvärden, vilket passar de mindre energibolagen med begränsade förutsättningar. Ytterligare ett par prismodeller som lyfts fram baseras på uppmätta dygnsvärden. Alla prismodeller kombineras med fördel med en flödespremie som säkerställer god kvalitet i kundcentralerna.
– Genom att använda dessa fyra olika prismodeller finns det sannolikt modeller som kan passa alla fjärrvärmeleverantörer i landet och det skulle leda till stora fördelar för kunderna, menar Katja Kononova.
Värmebranschen behöver använda samma begrepp för att underlätta för kunderna. Daniel Lundqvist, Energiföretagen.
En katalog med alternativ
Även om Daniel Lundqvist kan se fördelar i att ha betydligt färre prismodeller, så kommer branschorganisationen Energiföretagen inte att komma med några sådana rekommendationer.
– Vi varken vill eller bör gå in och styra hur energibolagen prissätter sin fjärrvärme. Däremot får branschen nu en katalog över för- och nackdelar med olika sätt att ta betalt för effekt. Kanske kan det över tid leda till färre varianter och mer enade begrepp. Vi kommer i början av nästa år att träffa medlemmar för att diskutera detta som en del i att förbättra kundrelationerna, säger Daniel Lundqvist.
Elva kategorierPrismodellerna i de 238 fjärrvärmenät som studerats i Sigholms undersökning kan delas upp i elva huvudkategorier: Kategorital, Effektsignatur, Högsta dygnsmedel, Ingen effekt, Medelvärdet av dygnsmedel, Abonnerad baseffekt, Distributionsavgift, Medelvärde av timme, Distributionstal, Medelvärde av 12-timmarsvärden samt Energisignatur.
Ann-Sofie Borglund
