Vi använder cookies på vår webbplats. När du använder vår webb accepterar du att information om ditt besök lagras i din webbläsare.

Porträttet

Per-Anders Tauson vill behålla kraften i värmen

Kraftvärme Efter höstens uppgörelse med regeringen kan Eon nu börja råda bot på kapacitetsbristen i Malmö. Per-Anders Tauson, Director City Energy Solution på Eon, vill att vi börjar se potentialen i kraftvärme som en möjliggörare i det lokala energisystemet.

Foto: André de Loisted

Det har varit ett lite kämpigt år för landets energiföretag.
I augusti infördes kraftigt höjda energi- och koldioxidskatter och samtidigt aviserades den avfallsförbränningsskatt som införs den 1 april 2020. Branschen har knappast jobbat i medvind.

– De nya skatterna på kraftvärme hotar att förvärra kapacitetsbristen och hindra tillväxten i storstäder som Malmö och Stockholm, menar Per-Anders Tauson när vi träffas högst upp i Eons huvudkontor på Carl Gustafs väg i Malmö. Utanför i regndiset reser sig Turning Torso över träden i Slottsparken.

Per-Anders Tauson
Ålder:  49 år.Bor: HöllvikenFamilj: Gift med Sofia, domare, samt två barn: Victor och William, 14 och 12 år.Fritid: Tennis, musik, golf och träning samt aktiviteter i skogen.

Personligt energitips: Sortera alla restprodukter: plast, metall, glas, kompost, green waste, farligt avfall, papper, kartong etc.

– Efterfrågan på el har ökat i hela Sverige. I Skåne har Eon haft ett abonnemang på 750 MW, som inte räckt till, utan vi har fått beställa tillfälliga abonnemang från Svenska kraftnät.  

Samtidigt har den lokala elproduktionen i Skåne minskat. Efter att Barsebäck lades ner har också Öresundsverket lagts i malpåse på grund av för dålig lönsamhet.

– Sedan fick vi den nya skatten som gjorde vår kraftvärmeproduktion i Heleneholmsverket i Malmö olönsam. Vi har en plan att på sikt avveckla det eftersom vi senast 2025 bara ska sälja förnybar eller återvunnen energi, men nu ökade kostnaderna i ett slag med
140 miljoner kronor. Då gick det inte längre att köra anläggningen för elproduktion vilket gjorde att ytterligare cirka 130 MW el försvann. Samtidigt kullkastades vår ursprungliga plan att ersätta Heleneholmsverket med ny förnybar kraftvärme.

Det var ett allvarligt läge och Eon skulle kunna tvingas att tacka nej till nya kunder. Bland annat uppmärksammades Pågen, som riskerade att inte kunna expandera sitt bageri i Malmö. Och det är dåliga nyheter i en expansiv kommun som på sikt tänker sig bli en halvmiljonstad.

– Efter långa och många diskussioner ­presenterade Eon och regeringen en lösning den 25 oktober, som bland annat innebär att Heleneholmsverket ska kunna handlas upp som kapacitetsreserv för elproduktion när behovet finns, säger Per-Anders Tauson.

Denna överenskommelse presenterades av energi­minister Anders Ygeman samtidigt som en annan liknande lösning för Stockholms del (läs mer på sid 6). Rent konkret betyder det att Eon Energidistribution handlar upp kapacitet för de tillfällen där brist uppstår i stamnätet, och då står Heleneholmsverket redo att producera el med svensk biogas som bränsle. Överenskommelsen innehåller också fler delar, bland annat Eons lösning Switch, en digital marknadsplats för effekt där elproducenter och större elkonsumenter mot ersättning kan dela med sig av sitt överskott eller sänka sin elförbrukning för att möjliggöra en ­effektivare användning av elnätet.

– Switch är en fantastisk lösning och ett viktigt steg för att vi ska trygga regionens elförsörjning, men den ökar inte elproduktionen. För att göra det krävs fler lösningar, konstaterar Per-Anders Tauson, och fortsätter:

– Eon ser Malmö som en väldigt viktig tillväxtregion och som energiaktör har vi ett stort samhälls­ansvar för att driva en hållbar energiomställning. I den omställningen har el en viktig funktion. Men el är inte det enda som driver omställningen, när det gäller uppvärmning är det betydligt mer resurseffektivt att använda fjärrvärme. Genom att använda fjärrvärme för uppvärmning avlastas dessutom elnätet, så elen istället kan användas där den gör störst nytta. Både el och fjärrvärme behövs för att vi ska nå klimatmålen.

 

Vägen till värmebanan började i skogsindustrin för Per-Anders Tauson. I Vänersborg ”på det glada 80-talet” var det lätt att få jobb direkt efter gymnasiet. Och det var där som intresset för energifrågor föddes.

– Jag var instrumenttekniker och då kom jag ju i kontakt med pannor och turbiner. Jag blev mer och mer intresserad, berättar han.

Efter lumpen bestämde han sig för att läsa kemiteknik i Lund. Första anhalten i karriären blev Stora Enso, Skoghalls Bruk.

– Mitt första projekt där var faktiskt fjärrvärme, när vi skulle koppla ihop bruket med Skoghalls tätort. Redan då var det energi och miljö jag brann för, säger han.

– Sedan hamnade jag i konsultvärlden i tolv år, de sista åren på Sweco. Alltid med energi, el och kraft­värme som de stora områdena.

Och därefter blev han Director på City Energy Solutions, tidigare Eon Värme. Namnbytet antyder att produktportföljen har ändrats en del.

– Sedan många år tillbaka arbetar vi med energilösningar som bygger den hållbara staden. Det vill säga, vi är inte bara energileverantör, vi tar också fram energilösningar tillsammans med kunderna och gör dem delaktiga i energiomställningen. Till exempel kombinerar vi optimeringslösningar för el och fjärrvärme med solceller, energilagring, laddinfrastruktur med mera.

I denna mix har kraftvärme en allt viktigare roll, enligt Per-Anders Tauson.

– När produktionen från väderberoende energikällor som sol och vind ökar, samtidigt som kärnkraften avvecklas, spelar kraftvärme en viktig roll som elproducent i det svenska energisystemet. Den betydelsen kommer bara att öka i takt med att samhället elektrifieras allt mer.

Vilken roll skulle du säga att värmebranschen spelar för energiomställningen som helhet?

– Jättestor roll. Större delen av svensk fjärrvärme produceras redan idag med biobränsle eller avfall som bränsle – främst rester från skogsnäringen och restavfall från samhället. Sedan är det förstås också viktigt att vi effektiviserar våra system. Vi har idag mindre ­läckage vid distributionen och behöver använda ­mindre energi för att uppnå samma komfort.

Ändå är det som sagt lite motvind för branschen. När Per-Anders Tauson äntrade scenen på Kraftvärmeforum i höstas slog han fast att regeringen och deras samarbetspartier i och med Januariöverenskommelsen motverkar kraft- och fjärrvärmen. Hur då?

Vi saknar en tydlig strategi för kraftvärmen på sikt, så vi tydligare kan nyttja de fördelar den har.

– Vi ser hur viktig kraftvärmen är för den lokala energibalansen och därmed utvecklingen mot ett hållbart samhälle. Vi vet också hur otroligt effektiv den är. I och med att vi har ett väl utbyggt fjärrvärmenät i Sverige, som tar tillvara på värmen som uppstår vid elproduktionen, nyttiggörs över 90 procent av energin i bränslet. Vi kan dessutom återvinna energi ur rester som ingen annan kan ta hand om, vilket bidrar till att minska påfrestningarna på klimatet och miljön.

Även den nya avfallsförbränningsskatten är problematisk.

– I Holland där man nyligen infört avfallsförbränningsskatt har det lett till att man öppnar deponier igen. Jag tycker man ska börja i tidigare led i produkternas livscykel och sätta restriktioner där. Det är då man uppnår positiva effekter på miljön och kan skapa incitament att faktiskt öka återvinningen av bland annat plast. Energiåtervinningen har en viktig roll att ta hand om det som inte kan eller bör återvinnas på andra sätt.

Heleneholmsverket i Malmö.

HELENEHOLMSVERKETHeleneholms kraftvärmeverk utgör en tydlig silhuett i Malmö med sitt stiliserade mönster på fasaden. Verket togs i drift 1966. I verket användes tidigare naturgas som bränsle, men idag används biogas i produktionen. I augusti 2019 stängdes elproduktionen ned medan värmeproduktionen fortsatte. Men genom uppgörelsen med regeringen hösten 2019 kan Heleneholmsverket användas som kapacitetsreserv vid elbrist.

Maximal elproduktion netto ut från kraftvärmeverket
är cirka 95 MW. Vid denna körning produceras cirka
300 MW värme samtidigt. Vid maximal värmeproduktion är netto ut cirka 370 MW värme och 55 MW el.

Branschens dialoger har inte riktigt räckt till, men den färska överenskommelsen är ändå ett steg i rätt riktning, menar han:

– Där har den lokala kraftvärmeproduktionen både i Malmö och Stockholm kunnat komma till nytta för att vara med och lösa kapacitetsbristen. Men vi saknar en tydlig strategi för kraftvärmen på sikt, så vi tydligare kan nyttja de fördelar som den har.

Den dåliga lönsamheten påverkar utbyggnaden av kraftvärme.

– Man ska vara medveten om att de investeringar vi gör idag lever i 35–40 år. Så om vi inte säkerställer kapacitet när vi bygger nytt idag, påverkar det elproduktionen under lång tid framöver. Den problematiken kanske inte alla förstår. Skapar man incitament för mer kraftvärme kan det skapa fler lokala energilösningar.

Regeringen har gett Energimarknadsinspektionen i uppdrag att utreda kapacitetsbristen. Vad kan man förvänta sig av det?

– Jag hoppas de har läst de scenarier från Energi­myndigheten som kom i våras om hur Sverige ska bli fossilfritt. Kraftvärmen var med i alla scenarierna, och spelade stor roll i ett av dem. Energimarknadsinspektionen och Energimyndigheten sitter ändå väldigt nära varandra, kanske de kan diskutera det.

Du låter lite uppgiven?

– Nej, det är jag inte, men vi energibolag behöver vara tydliga och förklara kraftvärmens betydelse för ett hållbart energisystem. Vi behöver ha ett helhetsperspektiv när energifrågorna diskuteras, vilket konsekvenserna av de politiska besluten gällande energi- och koldioxidskatterna är ett bra exempel på.

Vad tror du om de långsiktiga målen med vårt energisystem? Kommer vi ha el så det räcker?

– Jag tror inte vi kommer få någon elbrist. Vi har en fantastisk grund i vattenkraften och vi kommer få mer vind och sol. Men kapaciteten i nätet är en fortsatt utmaning, som vi just nu arbetar på bred front för att ta fram en lösning på.

Per-Anders Tauson lästips
Dubbelt effektiv – konsten att få mycket att bli mer genom att använda mindre 
Martin Sköld
Skogseko 
Skogsstyrelsens tidning
Deckare 
av James Lee Burke

Andreas Ericson