Vi använder cookies på vår webbplats. När du använder vår webb accepterar du att information om ditt besök lagras i din webbläsare.

Många oklarheter med förbränningsskatten

Avfallsförbränningsskatten har vållat flera tillämpningsproblem sedan den infördes i april. Det rör bland annat oklarheter om hur olika bränslen ska definieras och bedömas skattemässigt.

Dela artikel

Gärdstadverket i Linköping är ett av de verk som tagit emot riskavfall under coronakrisen. Foto: Tekniska Verken.

Avfallsförbränningsskatten har varit mycket omdebatterad redan innan den infördes. I december 2019 klubbade dock riksdagen igenom ett införande av skatten. När nu skatten har införts har problemen hopat sig och Skatteverket ska redovisa en utvärdering av skatten först i oktober 2021. 

– Flera frågor behöver lösas så snart som möjligt. Det finns bland annat ännu ingen entydig tolkning av begreppet biobränsle och hur det ska tillämpas för returträ och rejekt från matavfallsbehandling. En annan oklarhet rör möjligheterna att göra avdrag för avfallets fukthalt i exempelvis rökgaskondensat, säger Erik Thornström, ansvarig för skatter och styrmedel på Energiföretagen.

Fortum har drabbats hårt
Ytterligare ett tillämpningsproblem med skatten är att begreppet avfallsförbränningsanläggning inte är tillräckligt definierat i lagen. Fortums anläggning i Kumla, som hanterar farligt avfall, har drabbats hårt av att detta inte är tydliggjort. Fortum måste betala full skatt på allt icke-farligt avfall som kommer in till denna anläggning – även avfall som inte ska till förbränning. Detta eftersom allt icke-farligt avfall som kommer till anläggningen automatiskt räknas som avfall till en förbränningsanläggning. 

– Eftersom det här är en samhällskritisk anläggning kan vi inte bara sluta destruera farligt avfall – i praktiken blir det en straffskatt på en ansvarsfull hantering av farligt avfall, trots att farligt avfall skulle vara undantagen skatt, säger Anton Steen, ansvarig för Public Affairs på Fortum Sverige.

– Min bedömning är att flera andra anläggningar i landet kommer att påverkas på liknande sätt, så konsekvenserna av Skatteverkets tolkningar ska inte underskattas. 

”Lagen är dåligt skriven”
Målet med skatten är att driva på utvecklingen för att mindre mängder avfall ska gå till energiåtervinning och att mer material återvinns och cirkulerar i samhället. 

Energiföretagen menar att man inte når detta mål när man lägger skatten i sista ledet. 

Dessutom finns det material som man absolut inte vill ska cirkulera som också blir beskattat. Ett aktuellt exempel är coronasmittat avfall, som skickas till Fortums anläggning i Kumla och till Tekniska Verkens avfallsförbränningsanläggning i Linköping. 

– Det ger ju väldigt märkliga signaler att beskatta detta avfall som tas omhand på ett ansvarsfullt sätt, säger Erik Thornström. 

– Grunden i samtliga problem med avfallsförbränningskatten är att lagen är dåligt skriven. Vi jobbar för att lösa en del av dessa problem och Skatteverket har aviserat att de kommer komplettera sina ställningstaganden i olika delfrågor i närtid, något som är nödvändigt, säger Erik Thornström och avslutar: 

– Men även lagen behöver kompletteras för att inte få orimliga konsekvenser vad gäller till exempel dubbelbeskattningen av avfallsrester som deponeras inom en anläggning där tanken inte varit att man ska behöva betala både förbrännings- och deponiskatt.

Ann-Sofie Borglund