Vi använder cookies på vår webbplats. När du använder vår webb accepterar du att information om ditt besök lagras i din webbläsare.

Kompetens

Krävande underhåll sårbart i kristider

Revision Coronakrisens reserestriktioner såg ut att kunna vålla problem för Sveriges kraftverk, som i många fall är beroende av internationell expertis för underhåll och revisioner. Men hur kommer det sig att branschen är så beroende av denna kompetens?

Kontroll- och provningspersonal samt ställningsbyggare är de huvudsakliga yrkesgrupper som anlitas vid revisioner på Oskarshamns kärnkraftsverk. Foto: OKG.

Coronapandemin ledde snabbt till stränga reserestriktioner runtom i världen. Detta skapade oro på många svenska kraftverk, då det blev oklart hur de skulle kunna få hit all den utländska personal som vanligtvis reser in varje år för att arbeta med anläggningarnas underhåll och revisioner. Nu har de akuta situationerna i många fall löst sig.

Men hur kommer det sig att svenska kraftverk är så beroende av hit­rest kompetens?

Personkrävande revisioner
Rickard Pellny är produktionschef på Övik Energi och säger att bolagets kraftvärmeverk anlitar personal utifrån många sorters uppgifter. Arbetena med anläggningens pannor innebär vanligtvis att special­kvalificerade svetsare flygs in från länder som Finland och Polen.

– Det här rör sig om svetsning av komplicerade material som höglegerade stål med höga tryck. Svetsare som kan göra detta, inklusive de från Sverige, har brukat resa runt mellan olika länder beroende på var de behövs, säger ­Rickard Pellny.

På grund av krisen kommer Övik Energi i år mest anlita inhemska svetsare, men detta skulle inte fungera i en situation där hela branschen behöver resursen samtidigt.

– Kompetensen finns inte i tillräcklig mängd i Sverige, särskilt inte då vi konkurrerar om de här svetsarna med pappers- och massaindustrin.

Känsligt vid krissituationer
Andra områden där hitrest expertis är viktig är inom styrsystem och ångturbiner. Dessa anläggningar är ofta inköpta från utländska bolag, vilka också ansvarar för ­service och underhåll av dem.

– Dessa bolag har oftast internationella service­organisationer som reser runt i världen, snarare än en för varje land. Den här sortens globalisering har fungerat bra hittills men systemet blir ju mer känsligt vid ­krissituationer, säger Rickard Pellny.

Ett sätt att hantera detta är att tillverkarna utvecklar processer för att vid behov kunna göra mer via fjärrsupport.   

– Med digitala verktyg borde det gå att få tillgång till mer och mer av tillverkarnas kompetens på distans. Särskilt för områden som diagnosticering av problem och förebyggande underhåll. Det tror jag kommer bli nödvändigt för de här bolagen i framtiden, säger Rickard Pellny.

– Vi anlitar 5–15 personer per revision och de tillhör en liten yrkesgrupp med hela Europa eller världen som sin arbetsplats, säger Mats Ekblad, produktionschef på Oskarshamn 3.

Mats Ekblad är produktionschef på Oskarshamn 3, och även där sköter utländska tillverkare ofta underhållet av sina produkter, exempelvis likriktare och dieselgeneratorer.

Annars är det huvud­sakligen två sorters personal som anlitas när kärnkraftverket utför sin årliga revision: kontroll- och provningspersonal och ställningsbyggare.

– Provningspersonalen undersöker våra interndelar och reaktorkärlet, vilket kräver en djup teknisk kunskap. Vi anlitar 5–15 personer per revision och de tillhör en liten yrkesgrupp med hela världen som sin arbetsplats. I Sverige finns bara en handfull personer med den här kompetensen, säger Mats Ekblad.

Dyrt att lösa
Att ställningsbyggare tas in ­utifrån beror främst på att det krävs väldigt många personer under revisionerna.

– Vi får helt enkelt inte tag i tillräckligt många ställnings­byggare i Sverige, delvis på grund av att det utförs många revisioner samtidigt. I år ­sysselsätter enbart vår revision omkring 900 personer, varav 150–200 stycken är hitrest personal av olika slag, säger Mats Ekblad. 

Överlag menar han dock att situationen skulle gå att lösa även vid en potentiell kris där det blev svårt att få in utländsk kompetens. Men det skulle ta tid – och bli dyrt.

Fakta: årliga revisionerKärnkraftverk
Varje år stängs reaktorerna av några veckor för att utföra underhåll, tester och moderniseringar. Dessutom byts en del av uranbränslet ut. Syftet är att göra kärnkraftverket redo för en ny driftsäsong.
Kraftvärmeverk
Underhållsstopp som ofta infaller i början av sommaren och varar i ett antal veckor. Även här är syftet att utföra underhåll, tester och eventuella ombyggnationer inför nästa driftsäsong.

Linus Olin