Vi använder cookies på vår webbplats. När du använder vår webb accepterar du att information om ditt besök lagras i din webbläsare.

Karolina Norbeck siktar på negativa utsläpp

Vi måste komma igång med negativa utsläpp och gå från ord till handling. Det menar Karolina Norbeck som i sitt nystartade företag ska driva frågan framåt. Nu hoppas hon att regeringen ordnar rätt förutsättningar för bio-CCS.

Dela artikel

Karolina Norbeck var en av experterna som satt med i Klimatpolitiska vägvalsutredningen. Foto: Erik Cronberg.

Strindbergs skrifter, två böcker om byggteknik och så lite karriärtips. På hyllan i Karolina Norbecks nyinredda kontor i centrala Stockholm samsas lite av varje i bokhyllan. Här finns också ett exemplar av ”Vägen till en klimatpositiv framtid”, den 835-sidiga luntan där regeringens utredare i januari 2019 lade förslag på hur Sverige ska kunna nå netto-nollutsläpp till 2045 med hjälp av negativa utsläpp. Till exempel genom att avskilja och lagra biogen koldioxid, bio-CCS.

Karolina Norbeck
Ålder: 36 år.
Familj: Sambo, två barn och två bonusbarn.
Bor: Huddinge.
Gör på fritiden: Busar med barnen, filosoferar och diskuterar med sambo och nära vänner, letar och läser på om antikviteter. 
Energitips: Samma som min pappa alltid sagt: Var försiktig med grejer, ta hand om de du har och ha inte sönder dem.

Här satt Karolina Norbeck med som expert på fjärr- och kraftvärme, då som programdirektör på Svebio. Men sedan några månader tillbaka är hon sin egen, i det nystartade företaget Klimpo Klimatpositivt & Kolsänkor. 

Och det är just kring området negativa utsläpp som Karolinas nya affärsidé cirklar – att hjälpa företag att bli klimatpositiva. 

När vi träffas har hon precis blivit klar med ett uppdrag för Energimyndighetens räkning: att bedöma ansökningar till nästa omgång av Industriklivet, där 100 miljoner kronor per år till 2022 ska gå till att utveckla processer för att minska utsläppen inom industrin, till exempel bio-CCS.

– Det var flera förslag som var intressanta. Det finns en hel del att utforska och utveckla inom koldioxid-avskiljningsteknik och ny teknik som den kemisk-cykliska förbränningen, säger Karolina Norbeck.

– Samtidigt slår det mig när jag läser igenom ansökningarna att vi skulle behöva forskare som kan sälja in sina ämnen bättre.

Just insäljning verkar inte vara Karolina Norbecks problem. Hon tycks gilla den sidan av jobbet. Bland hennes potentiella kunder finns företrädesvis energibolag.

– Tanken med Klimpo är att vi ska hjälpa företag att ta ett klimatpositivt initiativ och att komma igång med kolsänkor, till exempel bio-CCS; att gå från ord till handling. Vi vill vara en katalysator för att det ska hända. Det är många företag som står i startgroparna nu. 

lästipsTre grevar i Venedig, Gustaf Munthe Åsa-Nisse-tidning 
”perfekt i hängmattan eller på dass”
Elon Musk Ashlee Vance
”en inspirerande bok om att ingenting är omöjligt”.

Stockholm Exergi satte igång sin pilotanläggning i höstas som nu är på gång att skalas upp. Ytterligare tre värmeföretag är på gång, bland annat Öresundskraft. Och potentialen är stor: i Sverige finns det ett 70-tal anläggningar som släpper ut minst 100 000 ton biogen koldioxid, framför allt inom pappers- och massaindustrin och energisektorn.

Tekniken finns redan, nu är det de ekonomiska förutsättningarna som måste bli bättre för att det ska bli snurr. Priset för att avskilja, transportera och lagra koldioxid ligger i spannet 650–1 100 kronor per ton enligt utredningen, och någon måste betala.

Slutsatsen i den klimatpolitiska vägvalsutredningen är att bio-CCS kommer att vara den dominerande åtgärden bland de så kallade kompletterande åtgärder som krävs för att klara 2045-målet. Redan 2030 bör bio-CCS kunna bidra med 1,8 miljoner ton koldioxidreduktion per år, ungefär hälften av den mängd som behövs för att nå målen. 

– Jag tror att regeringen kommer att stödja utredningens förslag när det gäller ansvarsfördelning och mål. Vårt förslag är att använda omvända auktioner för att lösa delar av finansieringen av bio-CCS. Det vill säga, de aktörer som ger lägst pris för en viss volym avskiljd och lagrad biogen koldioxid vinner auktionen, förutsatt att projektägaren även sökt relevanta stöd från EU, säger Karolina Norbeck.

Att lagra koldioxid i Sverige är inget alternativ på kort sikt för Sverige, enligt utredningen, det skulle ta för lång tid att undersöka nya platser för det. 

– Men de norska akvifärerna i Nordsjön kommer räcka länge. Det är heller inga juridiska problem kring transporterna längre. Och acceptansen för tekniken har blivit bättre på senare tid. I akvifärerna bildar ju koldioxid kalksten över tid, säger Karolina Norbeck.

Utöver teknik och ekonomi handlar det också om att sälja in tekniken som sagt. 

– Det är bra att göra som Stockholm Exergi gör – att erbjuda klimatpositiv fjärrvärme. Jag tror mycket på att inspirera andra och lyfta fram det positiva och inte jobba för mycket med alarmism. 

I grunden är Karolina Norbeck civilingenjör med inriktning mot kemi. Redan som liten älskade hon att labba och tyckte om alla teknikämnen. Efter ett examensjobb på Göteborg Energi – att rena utsläpp vid biobränsletorkning – har karriären gått snabbt fram. Trainee på Vattenfall, konsult på Ragn-Sells samt WSP, energi- och driftchef på Einar Matsson (”där var det många lågt hängande frukter”), innan hon tillträdde direktörstjänsten på Svebio.

På bara tio år har hon lyckats testa en mängd ansvarsfulla roller, ofta drivet av en karriärmedvetenhet och vilja att bli chef.

Varför starta eget just nu?
– Det var väl dags att få driva de här frågorna på det sätt som jag ville. Jag vill kunna styra själv och skapa en plats för nätverk och forum kring de här frågorna. 

I början av juni ska Klimpo släppa sin så kallade klimatkarta, där det ska gå att se vad Sveriges företag konkret gör för att minska utsläppen. Det finns ett varumärkesvärde att vara med på kartan, menar Karolina Norbeck, som betonar vikten av kommunikation för att förändra.

Hon vill lyfta fjärrvärmen så att gemene man fattar betydelsen. På Svebios blogg skrev hon personliga reflektioner om fjärrvärmens roll:

”Den fantastiska fjärrvärmen och kraftvärmen ligger mig varmt om hjärtat och jag blir lika rörd varje gång jag går in i ett värme- eller kraftvärmeverk – tänk att jag får vara en del av denna vackra och värdefulla svenska ingenjörskonst!”

Det är inte ofta man ser ett liknande patos för en energikälla som baseras på förbränning. 

Samtidigt är ju fjärr- och kraftvärmen i ett bekymmersamt läge med ökade skattepålagor och  mindre kundunderlag – hur ser du på det?
– Visst, avfallsförbränningsskatten är ett exempel på en pålaga som drabbar fjärrvärmens konkurrenskraft. Men jag tror på fjärrvärmens framtid. Den kommer ta sig nya former, vi kommer nyttja mer spillvärme och det blir fler lågtemperaturnät. Och även fjärrkylan kommer att byggas ut, säger hon.

 Vi måste prata mycket mer om fjärrvärmens fördelar, den är ofta associerad med negativa aspekter.

 – Men vi måste prata mycket mer om fjärrvärmens fördelar, den är ofta associerad med negativa aspekter. Inte minst kraftvärmen är helt central i den lokala elproduktionen. 

En liten utmaning med bio-CCS är dock att avskiljningsprocessen kräver energi, vilket minskar underlaget för elproduktion genom kraftvärme. Så här är det viktigt att hitta effektiva lösningar så att denna lösning inte spär på kapacitetsbristen i storstäderna, menar Karolina Norbeck.

Temat för detta nummer är solel. Den egna elproduktionen ses ofta som ett hot mot fjärrvärmen, vad säger du?
– Jag tror att det finns synergier och samarbetsmöjligheter, både när det gäller solel och solvärme, i förhållande till fjärrvärme. Jag skulle dock önska ett bättre systemperspektiv. Vad är lämpligast var? Det ser väldigt annorlunda ut från norr till söder. Man behöver nog utveckla regionala och lokala lösningar. 

Timingen för Karolina Norbecks nya bolag kunde kanske ha varit bättre. Coronapandemin har minskat både kontakter och affärer.  

Men under tiden kan hon fortsätta att fixa i ordning i det lilla kontoret på Malmskillnadsgatan, där en fåtölj står precis intill skyltfönstret. Det för tanken till en inredningsbutik snarare än energikonsult, vilket nog är syftet.

– Det här ska vara ett ställe att hänga på. Det är viktigt att träffas. Nu ska jag inte byta jobb på ett tag.

Vägen till en klimatpositiv framtid
Sommaren 2018 tillsattes en utredning för att Sverige ska kunna uppnå netto-nollutsläpp till 2045 och negativa utsläpp därefter. I januari 2019 kom betänkandet ”Vägen till en klimatpositiv framtid”, där det slås fast att det inte räcker med att nå utsläppsminskningar för att nå klimatmålen. Det krävs även kompletterande åtgärder i form av negativa utsläpp.

I utredningen är det tre huvudåtgärder som lyfts fram: bio-CCS (avskiljning och lagring av biogen koldioxid), kolsänkor i skog och mark samt klimatåtgärder i andra länder. Dessa åtgärder ska totalt  kunna sänka koldioxidhalten med 3,7 miljoner ton till 2030 och med 10,7 miljoner ton per år från 2045.

Under våren 2020 har utredningen varit ute på remiss och nu behandlar regeringen förslaget. Energiföretagen är en av de aktörer som lämnat remissvar. De anser att förslagen är bra, men de menar samtidigt att det är bråttom att få igång auktioner som kan ge kostnadseffektiva negativa utsläpp.
Läs hela utredningen på regeringen.se

Johan Wickström