Vi använder cookies på vår webbplats. När du använder vår webb accepterar du att information om ditt besök lagras i din webbläsare.

Förebyggande underhåll kan hjälpa elnätsföretagen

Digitalisering Underhåll på fördelningsstationer ska bara behöva göras vid behov tack vare sensorer som läser av slitaget på komponenterna. Det är målet med ett nytt projekt som Energi­forsk genomför tillsammans med dLab och Kraftringen.

Foto: Kraftringen.

Traditionellt sett har underhåll skett periodiskt utifrån tillverkarens instruktioner. Komponenterna i en fördelningsstation slits olika, till exempel kan en brytare slå till eller från betydligt oftare än en annan. Genom att installera sensorer i fördelningsstationen kan man samla in signaler och mätvärden. Sensorerna är inte så kostsamma och de kan monteras i både gamla och nya fördelningsstationer.

Tillståndsbaserat underhåll

Tillståndsbaserat underhåll (Condition based mainte­nance, CBM) är ett förebyggande underhåll som utförs när det behövs – innan fel uppkommer – baserat på mätning genom digitala sensorer. Systemet består av kontroll och övervakning av en enhets funktion och egenskaper samt de åtgärder som därefter utförs. 

– Genom att analysera mätvärdena kan man få fram ett ”hälsoindex” för olika delar i fördelningsstationen, till exempel att en viss komponent har 65 procents livslängd kvar. Då går det ungefärligt att beräkna när den behöver bytas, berättar Victor Bagge som är systemingenjör på dLab, ett av företagen som medverkar i Energiforsks program Underhåll av elnät.

Tillsammans med Kraftringen undersöker dLab hur digitala signaler kan hjälpa till att styra underhållsarbetet. Projektet bygger på lärdomar från tillverkningsindustrin där arbetet med tillståndsbaserat underhåll, så kallat Condition based maintenance, CBM, har pågått i många år. 

De digitala sensorerna kan installeras i både gamla och nya fördelningsstationer.

Långsam digitalisering
En av svårigheterna med att implementera tillståndsbaserat underhåll är dock att många elbolag inte har kommit så långt i digitaliseringen av företaget. I dag fyller många montörer i på ett pappersformulär när de varit i fördelningsstationen. I bästa fall hamnar det här formuläret som en pdf i ett arkiv, berättar Victor Bagge:

– Den typen av processer fungerar inte om man ska få CBM att fungera. Alla måste fylla i ett speciellt datasystem där alla värden förs in, det är inte mer komplicerat än att fylla i ett pappersformulär. Först då kommer alla data, både historiska och realtidsdata, finnas tillgängliga och det är ju en förutsättning för att signalerna ska kunna skickas ut.

Börja i liten skala
Man behöver absolut inte vara helt klar med digitaliseringen av företaget. Det är viktigare att man kommer igång med CBM, menar Victor Bagge. Ofta börjar företagen i för stor skala. Det kan leda till att de får en känsla av att de drunknar i nya arbetsuppgifter och att organisationen inte klarar av det:

– Vi vill visa att man kan börja i liten skala. Man kan starta med ett par anläggningskomponenter och fördelningsstationer, utvärdera den processen, lära sig av det och sedan gå vidare med några i taget.

Vi vill visa att man kan börja i liten skala och lära sig av det och sedan gå vidare med några fördelningsstationer i taget.Victor Bagge, systemingenjör på dLab.

Tanken är att projektrapporten ska kunna användas som en manual för energibolag om hur man kan gå tillväga för att komma igång.

– Innan den 1 januari 2025 ska ju alla elmätare vara bytta, och det tror jag kommer att ge digitaliseringen av elbolagen en skjuts. Det är omöjligt att klara av ett så stort antal byten annars. Det här kan också fungera som en språngbräda för CBM, säger Victor Bagge.

Stora vinster för elnätsbolag
Målet med Energiforsks program är att ta fram kunskap som förbättrar tekniska och ekonomiska beslutsunderlag för när underhåll ska utföras i elnätet. Det här är ett forskningsområde där det finns stora vinster att göra på att samla branschen och undvika företagsspecifika lösningar. Medlemmarna i programmets styrgrupp är engagerade i att komma fram till gemensamma lösningar, berättar Lennart Kjellman som är projektledare på Energiforsk:

–Det här är ett mycket aktivt gäng som verkligen jobbar tillsammans för att effektivisera underhållsarbetet i elnätet. Det är ett jättebra klimat i gruppen för att utbyta och testa idéer. Vi får fram tydliga resultat som det är lätt att implementera i elnätsbolagen.

Läs mer om forskningsprogrammet på: energiforsk.se/program/underhall-av-elnat

Marie Kofod-Hansen