Energiföretag, banker och fastighetsbolag – just nu är det många olika aktörer som investerar i solcellsparker. När det gäller lönsamhet är den inte riktigt i nivå med vindkraft, men det har dock inte så stor betydelse när det finns en kund som efterfrågar just solenergi. Så är fallet med den nyligen byggda parken i Sjöbo och den planerade i Linköping.
Här är det Sparbanken Skåne respektive Swedbank som köper elen på långtidsavtal. För de båda bankerna drivs intresset inte av kommersiella orsaker utan av hållbarhetsskäl.
– För oss var det avgörande att kunna köpa klimatsmart el som är lokalt producerad, säger bankdirektör Johan Fjelkner på Sparbanken Skåne.
– Elpriset har inte så stor betydelse för oss. Vi tror att det kommer att vara volatilt, vilket gör att vi ömsom vinner och ömsom förlorar.
Sparbanken Skåne köper 2 GWh el per år, en tredjedel av produktionen från parken i Sjöbo, i ett avtal som sträcker sig över 20 år. Solelen täcker årsbehovet av el till bankens kontor och verksamhetsfastigheter samt företagets elbilar.
Själva parken ägs av privatpersoner och företaget Svea Solar, som uppförde parken. Några av privatpersonerna, som också är delägare, stod för marken.
I Sjöbo handlar det om karg betesmark, där får går och betar. Får och solceller visade sig också vara en bra kombination.
– Noterbart är att växtligheten på marken har blivit bättre då solcellerna tillfört skugga och marken inte torkar ut lika lätt, vilket gett ökad växtlighet, påtalar Johan Fjelkner.
I Linköping kommer en 12 MW-park stå klar i sommar med en planerad årlig produktion på 11,5 GWh. Även här är det en bank, Swedbank, som köper all el från parken i ett avtal som löper på 20 år.
Tekniska verken ska sköta driften och balansansvaret av anläggningen. Det kommunala företaget bidrar också med elanslutningar och arrenderar ut marken. Det handlar om ett område intill E4:an, där det tidigare vuxit salix.
Själva parken kommer att ägas till en knapp femtedel av Tekniska verken och resterande del av Eneo Navitas, som är ett närstående bolag till solenergiföretaget Eneo Solutions, som tagit initiativet till projektet.
Varför engagerar sig Tekniska verken i en solcellspark?
– Vi tycker det är positivt med all el som är förnybar och som inte bidrar till växthusgaser. Tidigare har vi lokalt hjälpt till med villa och fastighetsinstallationer av solel, säger Elez Mile, teknisk direktör på Tekniska verken.
Tekniska verkens erfarenhet är att solel från solparker inte är lika lönsamt som investeringar i vindkraft. Företaget investerar just nu stort i vindkraft, cirka 600 miljoner kronor i Sunne. Motivet är att Linköpings stad ska bli klimatneutralt till 2025.
– Vinden ger en återbetalning på mellan 10 och 12 år medan solparken har en återbetalning på 15 till 20 år.
– Stiger elpriset talar det till vindens fördel, då volymen och priset på el är den viktigaste faktorn i kalkylen. Vinden ger ju mer elenergi per investerad krona än solen.
En fördel har dock solenergin, precis som vattenkraft. Det är den tekniska livslängden, som förmodligen kommer att handla om 30 år eller mer. Vindkraftverk med många rörliga delar har sannolikt en kortare livslängd än så.
Även HSB Södermanland kalkylerar med över 30 års teknisk livslängd. Där planeras det för en park utanför Strängnäs med en effekt på 14 MW och en beräknad elproduktion på 12,6 GWh per år. En andra etapp finns också planerad på 6 MW och då blir den totala elproduktionen 18 GWh.
– I första hand ska elen användas av medlemmar och i fastigheter som HSB äger i Södermanland. I andra hand kommer vi att gå utanför HSB Södermanland, men alla andelar i parken kommer att stanna inom HSB-familjen, säger Jon Leo Rikhardsson, vd för HSB Södermanland.
Andelarna säljs på 30 år och priset på dem är förutbestämda enligt ett avtal. Än har dock inget pris och volym el fastställts för andelarna.
– Vi är i startgroparna för att börja sälja andelarna. Priset kommer dock vara konkurrenskraftigt med det elpris som idag erbjuds på marknaden. Behöver man sälja sin andel kommer det också vara möjligt via HSB Södermanland.
Lite ovanligt med lösningen i Södermanland är att solcellerna placeras på jordbruksmark. Marken är belägen längs med E20 i höjd med Härad, som arrenderas av Strängnäs kommun.
– Faktum är att det kommer utgå gårdsstöd från Länsstyrelsen i och med att vi producerar något på marken.
I delar av Sverige pågår en mer eller mindre intensiv diskussion om den ”goda jorden” och att jordbruksmark används för att bygga fastigheter istället för matproduktion.
– Jag tycker dock inte att det är något konstigt med solceller då marken inte används och att det är möjligt att montera ned solcellerna och flytta anläggningen någon annanstans om det skulle behövas, menar Jon Leo Rikhardsson.
Ett företag som har mark över är Vasakronan i Uppsala. Hellre än att marken står oanvänd har fastighetsföretaget valt att bygga en solpark, som ska ge 4 GWh el per år.
– Vi tyckte det var en bra idé att kunna använda marken till att producera förnybar el. Den är dock inte alls så lönsam som de takanläggningar vi sätter upp, säger Ulf Näslund, chef för teknikutveckling på Vasakronan.
Eftersom parken har en större effekt än 255 kW får man sälja elen på kommersiella villkor medan ”takanläggningar” räknas som intern elanvändning. Det gör att man slipper energiskatt och överföringsavgifter för transport av el.
– Takanläggningarna är tre gånger så lönsamma som parken för oss. Om parken blir lönsam vet vi först om 15 år och det är ju beroende av det framtida elpriset. Vi har dock räknat med några procents avkastning per år, avslutar Ulf Näslund.
Årligen bygger Vasakronan 10–12 takanläggningar och antalet är i februari 2020 uppe i 64 stycken. Produktionen av solel uppgår i dagsläget till 4,2 GWh eller lika mycket som den park man nu ska bygga.
Staffan Bengtsson
