Vi använder cookies på vår webbplats. När du använder vår webb accepterar du att information om ditt besök lagras i din webbläsare.

Energismarta Helsingborg

Från elfärjor och solel till energiåtervinning och biokol. Helsingborgs stad har höga ambitioner i klimatarbetet och ska nå netto-nollutsläpp till 2035. Flera kommunala aktörer jobbar nu intensivt för att tillsammans hitta nya energismarta lösningar.

Dela artikel

Text och foto: Anders Kristensson

Under de kommande 30 åren kommer Helsingborgs stad att växa från 145 000 invånare till 200 000. Samtidigt ska staden minska till netto-nollutsläpp (redan till 2035), energieffektivisera, hushålla med resurserna och bygga ut den lokala energiproduktionen.

– Det är ett enormt omställningsarbete som vi har framför oss, men det är vårt jobb att anta dessa utmaningar, säger Patrik Hermansson, strategichef på Öresundskraft som ansvarar för den långsiktiga utvecklingen på företaget. 

– Det är ett enormt omställningsarbete som vi har framför oss, säger Patrik Hermansson, strategichef på Öresundskraft.

När staden växer skapas dock möjligheter att bygga vidare på resurssnålare lösningar som fjärrvärme, kollektivtrafik, bilpooler och återvinning av resurser.

– Storleken är viktig för att åtgärderna ska bli ekonomiskt möjliga att genomföra. Men för att lyckas krävs en helhetssyn i varje beslut som tas, säger Patrik Hermansson. 

Klimatarbetet har inneburit att Öresundskraft utvecklats från ett traditionellt energiföretag till ett bolag som driver utvecklingen mot ett klimatsmart samhälle. 

Många nya medarbetare har anställts för att öka kompetensen inom digitalisering, utveckling och affärsutveckling. 

Helsingborg
Invånare: 147 734.
Koldioxidutsläpp: 508 000 ton Co2-ekv.
Öresundskraft kunder: 125 000.
Öresundskraft, energi:
• El 1 516 GWh
• Fjärrvärme 1 002 Gwh
• Gas 216 GWh
• Fjärrkyla 14 GWh

– För tio år sedan fanns det inget forum för klimatfrågor i Helsingborg. Det har skett en otrolig förändring. Nu kallar vi oss för klimataktivister och samarbetet i hela kommunen driver arbetet framåt, säger Patrik Hermansson.

Förändringen började för ett decennium sedan när en energistrategi skulle tas fram för den nya stadsdelen i Oceanhamnen, som ligger intill färjeläget. Resurshushållning blev ledordet i den nya strategin, som visade sig bli en katalysator i kommunens omställningsarbete. Strategin kom att bli utgångspunkten till den nya klimat- och energiplanen som kommunen klubbade igenom i december 2018, med målet netto-nollutsläpp till 2035.

Nu pågår en mängd projekt i kommunen för att klara av utmaningen och många är redan i drift. Vid piren som ligger granne med Oceanhamnen lägger de båda Helsingörfärjorna till som elektrifierades för knappt två år sedan (även om de gått på diesel sedan i höstas på grund av tekniska problem). I somras var det även premiär för den nya elbusslinjen mellan Dalhem och Råå, och ytterligare två elbusslinjer är planerade. 

På tio platser har Helsingborgshem nyligen installerat så kallade laddoaser, parkeringsplatser med laddplatser, för att göra det möjligt även för boende i flerbostadshus att köra elbil. Och i Filborna har den gamla soptippen, Helsingborgs högsta punkt, blivit till en utvecklingsplats för kommunens klimatsatsning. Här huserar NSR, det kommunala renhållningsbolaget, som utvinner resurser effektivt ur avfallet och förser kraftvärmeverket Filborna med restavfall.

Ett av projekten som NSR driver på Filborna är att försöka fyrdubbla metangasuttaget ur avfallsdeponin med 18 nya borrhål som håller på att trimmas in.

– Vi har gjort borrhålen större än tidigare med en diameter på 45 centimeter för att testa om det ger ett bättre uttag, berättar Ludvig Landén, miljö- och utvecklingschef på NSR. 

Ludvig Landén, miljö- och utvecklingschef på NSR, vid en av de nya deponigasinstallationerna som kraftigt ska öka uttaget av metangas.

Nedanför kullen kommer NSR att installera en biokolanläggning med driftstart i början av nästa år. Där ska 1 500 ton biokol framställas av trädgårdsavfall till jordförbättring. Under processen bildas även 3 000 ton syntesgas som kommer att förbrännas tillsammans med deponigasen i biogaskraftverket. 

– Vinsten med biokol är att det blir till en kolsänka i marken som håller upp till 1 000 år, berättar Ludvig Landén. 

Martin Tofft är Öresundskrafts affärsområdes-chef på produktion och har sitt kontor uppe i Filbornaverket, som tillsammans med stadens andra verk producerar 25 procent av kommunens el och 80 procent av värmen. Biokolanläggningen kommer bli hans nya granne.

– Idag står fossil plast i förbränningen för 80 000 av de totala 200 000 ton koldioxid som Filbornaverket släpper ut. 120 000 ton kommer från kol som redan finns i kretsloppet, säger Martin Tofft. 

– Senast 2035 ska den fossilbaserade plasten vara utfasad. Fram till dess måste plasten återvinnas i högre utsträckning och produceras på ett annat sätt. 

Öresundskraft driver ett projekt tillsammans med Helsingborgsföretaget Gaia Biomaterials och har tagit fram ett nytt biobaserat plastmaterial, färdiga produkter finns redan.

– Vårt engagemang i plastprojektet speglar hur seriöst vi ser på plasten. Vi projekterar även för en CCS-anläggning, koldioxidinsamling, till kraftvärmeverket som ska tas i bruk senast 2025. Går allt vägen kommer koldioxiden från plasten att tas om hand innan den fasas ut, säger Martin Tofft.

Martin Tofft, affärsområdeschef på Öresundskraft.

När plasten är utfasad kommer den planerade CCS-anläggningen kunna skapa ett minusutsläpp genom de 200 000 ton koldioxid som årligen ska infångas, vilket är en nödvändighet för att nå stadens netto-nollmål.

– Förutsättningen för projektet är dock att vi får betalt för minusutsläppen. Men ännu finns det ingen ekonomisk lösning för detta, fast det är på väg hoppas vi.

Ett högtemperaturvärmelager i berggrunden är ett annat projekt som Öresundskraft arbetar med på Filbornaverket. En ny kollektorslang ska nu testas i ett av provborrhålen. Istället för att släppa ut överskottsvärmen i havet sommartid hoppas man kunna lagra överskottsvärme i berget som kan ge 50 MWh. En pilotanläggning kan stå klar nästa år.

Helsingborg växer, byggkranar reser sig runt om mot skyn. I nya stadsdelar blir bebyggelsen blandad för att fjärrvärmen ska kunna byggas ut effektivt. Elbilpooler planeras i den kommande villastadsdelen Östra Ramlösa för att eliminera den villatypiska andrabilen. I miljonprogramsområdet Drottninghög renoveras fastigheterna och delar rivs för att bereda plats till förtätningar och olika boendeformer. 

Den pågående stadsutbyggnaden tänker Öresundskraft klara med befintlig infrastuktur. En utmaning i sig, men med digitala lösningar som ger en bättre överblick över elnätet och möjlighet till ökad flexibilitet hos kunderna räknar Öresundskraft med att kunna kapa topparna för att undvika att investera i ny dyr nätkapacitet. 

– Kapacitetsbristen i svenska stamnätet begränsar tillgången på eleffekt i Helsingborg åtta–tio år framåt. För att möta den ökande elanvändningen när fossila bränslen ersätts med el och staden växer måste vi producera mer el lokalt och arbeta för att involvera våra kunder mer, säger Patrik Hermansson.

Planen är att solel ska stå för 10 procent av kommunens elbehov 2035. Fastighetsförvaltningen har satsat stort på solel på sina fastigheter och installerat 13 000 kvadratmeter solceller. En ungefär lika stor investering kommer privatpersoner och företag att stå för på villatak och i solcellsföreningen Solarpark som Öresundskraft och NSR tog initiativet till för några år sedan. 

Lars Inge Persson är ordförande i föreningen Solarpark som kommer att ge över 2 000 MWh när hela parken är i drift.

Den första etappen i Solarpark har levererat el i tre år och nu byggs etapp två av åtta planerade anläggningar på deponimark i Filborna. Varje andel säljs för 3 000 kronor och det är både privatpersoner och företag som tecknar andelar.

– För att nå 10-procentsmålet till 2035 krävs en årlig ökning med 18 procent. Ifjol var ökningen 42 procent. Vi tittar på en finansieringslösning om det skulle behövas för att hjälpa kunderna. Totalt handlar det om två miljarder kronor som behöver investeras i solel. Och nya lösningar är bra affärsmöjligheter för oss, säger Patrik Hermansson.

I Helsingborgs Klimat- och energiplan pekas de övergripande målen ut, men det saknas detaljstyrning om tekniska och praktiska lösningar. Istället tillämpas tillitsstyrning: det är varje enhets uppgift att driva arbetet framåt och fylla det med innehåll.

– Det ger mer flexibilitet att ta till nya tekniska lösningar och testa sig fram, säger klimatstrategen Elin Sundqvist på Miljöförvaltningen som jobbar brett med klimatfrågan. 

En av stadens två elektrifierade färjor som trafikerar sundet. Dock går den på diesel i skrivande stund på grund av tekniska problem. Foto: Anders Ebefeldt.

Transporterna, som står för de största utsläppen i kommunen, ser Elin Sundqvist som den svåraste uppgiften i omställningsarbetet. 

– Friheten som bilen ger är svår att kompromissa om. Det blev mycket diskussioner om privatbilismen under arbetet med klimatplanen, medan målet om en halvering av matens klimatpåverkan  gick igenom av bara farten, säger Elin Sundqvist.

Målet är att alla kommunens egna fordon ska drivas fossilfritt under 2020 och det gäller även för nytecknade avtal med entreprenörer. Från 2024 kommer samma krav att ställas på maskiner i kommunala entreprenader.

För att minska kommunens flyg- och bilresor infördes ett klimatväxlingsprogram för några år sedan utan att det blev någon större effekt. Men när påslagets procentsats ökade från 10 till 50 blev det resultat.

– Flygresorna har redan minskat med hälften inom förvaltningarna och pengarna som kommer in går till gratis resor med kollektivtrafik i Skåne och till subventionering av elcyklar. Det gäller att testa sig fram och hitta modeller som fungerar.

Klimatstrategen Elin Sundqvist på Miljöförvaltningen jobbar brett med klimatfrågan. Det är både bra och läskigt att jobba med mycket frihet, berättar Elin. Man behöver kvitton på resultatet med jämna mellanrum. Utvärdering är därför en viktig uppgift som vi jobbar med, säger hon.

Många kommuner hör av sig om klimatväxlingsprogrammet och hela Skåne ska nu försöka införa samma modell.

I ett annat projekt försöker kommunen utarbeta ett lokalt klimatavtal tillsammans med företag och föreningar. Tanken är att det ska lanseras i sommar.

– Ambitionen är att få med hela samhället i samma riktning. Vi för en dialog för att ta reda på hur vi kan stötta dem i avtalet. Det blir som ett lokalt Parisavtal. Men det gäller att hålla en hög standard i avtalet för att det inte ska bli ett urvattnat greenwashing-projekt, säger Elin Sundqvist.

Kommunen samarbetar också med Helsingborgarnas klimatavtal, ett initiativ av fem privatpersoner, som vill få med invånarna i staden i omställningsarbetet. 

 Ska vi lyckas hejda klimatförändringen måste vi alla bli lite av aktivister.

– Ska vi lyckas hejda klimatförändringen måste vi alla bli lite av aktivister, avslutar Elin Sundqvist.

Anders Kristensson