Vi använder cookies på vår webbplats. När du använder vår webb accepterar du att information om ditt besök lagras i din webbläsare.

Energimarknader i gungning

Marknad Kombinationen globalt överutbud och coronapandemi har fått oljepriset att kollapsa. Vad händer med priset på sikt och hur påverkas den förnybara omställningen?

Nästan en tredjedel av den gobala efterfrågan på olja har försvunnit i och med coronakrisen och de nedstängningar och reseförbud som den lett till. I april minskade till exempel användningen av flygbränsle från 7,2 till 2,2 miljoner fat olja om dagen. Om det minskade flygandet är här för att stanna kan det vara en indikation på ett verkligt trendskifte.

Somliga ser detta som början på en allmän större beteendeförändring som kommer att flytta tidpunkten då den sekellånga uppgången i oljeefterfrågan bryts närmare i tiden än man tidigare räknat med, och att skiftet till förnybar energiförsörjning kommer att gå snabbare. Lord Browne, BP:s tidigare vd med mer än 50 års erfarenhet från oljeindustrin, tillhör dem som tror det, liksom klimatekonomen Nicholas Stern. 

Andra, däribland IEA:s chef Fatih Birol, menar att klimatåtgärder riskerar att trängas undan på grund av det låga oljepriset och de höga kostnaderna för att hantera den globala depression som är följden av covid-19. Risken är då att stater och företag därför drar ned på investeringar i förnybart, liksom andra investeringar över huvud taget, vilket skedde när oljepriset kollapsade 2014. 

Hittills har båda sidor kanske fått rätt. Oljebolagens respons på de lägre oljepriserna har varit att kraftigt dra ned på investeringarna för att klara ekonomin genom krisen, vilket kommer att leda till lägre produktion och högre priser längre fram, förutsatt att efterfrågan kommer tillbaka. Samtidigt har också investeringar i förnybar energiproduktion i viss mån fått stryka på foten. En stor skillnad är dock att medan delar av oljeindustrin har svårt att få finansiering så är den politiska viljan att stötta klimatåtgärder fortfarande stor i många länder. 

32minskar de globala investeringarna i olje­prospektering och produktion under 2020 enligt IEA.

IEA räknar med att de globala investeringarna i oljeprospektering och produktion under 2020 sjunker med cirka 32 procent jämfört med 2019 till 335 miljarder dollar, den lägsta nivån på 13 år. Det norska analysföretaget Rystad Energy bedömer att de stora oljebolagens investeringar kan gå ned så mycket som 40 procent de närmaste tre åren.  

– Globalt har de stora oljebolagen dragit ned investeringarna med 25–30 procent i år. Det indikerar ett skifte, men inte ett dramatiskt skifte. Nivåerna var likadana 2015, säger Aditya Ravi, vice analyschef på Rystad. 

En viss dramatik döljer sig ändå bakom siffrorna. Oljebolagens investeringsbeslut i helt nya fält har dragits ned från 33,6 miljarder dollar förra året till 1 miljard dollar i år. Det är samma nivå som 1955. Utan investeringar minskar oljeproduktionen med mellan 6 och 12 procent per år. Förutsatt att efterfrågan inte minskar, vilket IEA inte räknar med, kommer lägre investeringar i år följaktligen att leda till lägre utbud och därmed högre priser längre fram. Man kan alltså vänta sig att oljepriserna ganska snabbt kommer att återhämta sig. Nästa år väntas priset ligga på omkring 50 dollar per fat igen, och redan 2025 menar Rystad att låga investeringar leder till ett globalt underskott på 5 miljoner fat olja per dag, vilket kräver priser på 68 dollar per fat för att balansera marknaden. 

Medan efterfrågan på fossila bränslen kollapsade i april har förnybar energi hittills varit mer motståndskraftig under coronapandemin. Trots att den globala elförbrukningen gått ned kraftigt ökade den förnybara elproduktionen med nästan 3 procent under första kvartalet 2020, enligt IEA. Även om coronapandemin har lett till störningar i de globala försörjningskedjorna väntas den förnybara elkapaciteten att öka med runt 6 procent i år, eller 167 GW, enligt IEA. Det är 13 procent mindre än 2019. 

Även Rystads analyser pekar på att investeringarna i förnybar el under 2020 kommer att gå ned med minst 20 GW jämfört med tidigare prognoser. Anledningen är generella investeringsneddragningar kombinerat med låga elpriser och kraftiga valutafall mot dollarn i många tillväxtländer. 

Under 2021 beräknas den förnybara kapacitetstillväxten återhämta sig till 2019 års nivåer enligt IEA. Bland annat beroende av att två megavattenprojekt i Kina då driftsätts. Men trots återhämtningen blir den förväntade tillväxten 2020–2021 10 procent lägre än vad IEA tidgare förutspått. Nästan alla mogna marknader kommer påverkas av avmattningen utom USA, spår IEA. 

Därför satsar oljebolagen på förnybar energi
De stora oljebolagen
framhäver ofta sina satsningar på förnybar energi. Men tillsammans svarar de bara för 0,5 procent av den globala kapaciteten av förnybar el. Majoriteten av investeringarna görs för att förse oljebolagen med energi som de behöver i sina verksamheter. 

Utvinningen av olja och gas genererar direkta utsläpp av 150 miljoner ton koldioxid årligen. Oljebolagens nuvarande produktion av förnybart kompenserar för endast cirka 10 procent av detta, en siffra som väntas stiga till 30 procent, men först efter 2030.

För många oljebolag handlar satsningarna på förnybart fortfarande bara om några enstaka procent av den totala investeringsbudgeten. Kring 2030 väntas de öka markant då stora satsningar på havsbaserad vindkraft och vätgas planeras. 

Är förnybart mer intressant för oljebolagen nu när olje- och gaspriserna är låga? 
– Nej, det är inte så enkelt. Covid-19 har gjort att elpriserna också har gått ned. Och det är absolut inte så att avkastningen på investeringar i förnybart är bättre. Förklaringen till att de investerar är i stället att tillväxten inom sol- och vindel är så stor att de stora oljebolagen inte kan stå vid sidan av. Oljepriset spelar ingen roll i detta sammanhang, säger Gero Farrugio, global chef för förnybar energi på analysfirman Rystad Energy.

Carl-Johan Liljegren